Det är väl bra om Sverige stoppade två av CIA:s fångtransporter via Sverige. Men frågan om hur många som har tillåtits är väl egentligen intressantare. För säkerhets- och underrättelsesamarbetet mellan USA och Sverige har ju en lång historia och tradition. Sen andra världskriget har den existerat och varit nära och tät vilket visats i en rad böcker, utredningar och dokument som exempelvis Kjell Östbergs böcker om Olof Palme och Säkerhetstjänskommissionens utredning om Säpo och MUST (inkl. IB, numera KSI). Nu senast konstateras det omfattande och långa samarbetet i ett av de publicerade wikileaksdokumenten:
Swedish military and civilian intelligence organizations are strong and reliable partners on a range of key issues, particularly making a significant contribution to our understanding of events inside the Russian military and in Iran’s nuclear ambitions. The good cooperation on counterterrorism, both domestically and internationally, has helped Swedish authorities carry out their mandate to protect Swedish citizens and national interests. Due to domestic political considerations, the extent of this cooperation in not widely known within the Swedish government and it would be useful to acknowledge this cooperation privately, as public mention of the cooperation would open up the government to domestic criticism.
Men samtidigt som USA konstaterar att det är ett omfattande och viktigt samarbete som egentligen inte är hemligt så anser man att det inte ska diskuteras öppet då samarbetat inte har stöd i den svenska befolkningen. Inte heller vill man hela omfattningen ska var känd i hel regeringen utan bara i smärre kretsar.
Intressant?
Bloggat: Röda Malmö, Jinge, Annarkia, Motbilder,
Läs även andra bloggares åsikter om Fångtransporter, USA, Säkerhetssamarbete, Säpo, CIA, CIA-flyg, Samhälle, Politik
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
”…så anser man att det inte ska diskuteras öppet då samarbetat inte har stöd i den svenska befolkningen. ”
Problemet är ju att svenska folket inte ens fått ta ställning till samarbetet eller ej. Vem vet, mot bakgrund av hur svenska folket tycks resonera i frågor intima med (kortsiktig) egennytta så kanske ett demokratiskt mandat hade givits till FRA:s massövervakning och det övriga samarbetet med USA där tummande på demokratiska grundprinciper verkar ske regelmässigt?
Cablegate har verkligen visat på det demokratiska föraktet bland våra folkvalda. Inte nödvändigt främst för hur makten nu agerar och tillåts agera mot WikiLeaks utan för hur det så tydligt framkommer vilken distans det är mot vad regeringar säger och hur de verkar.
En av de främsta markörerna för bristen på demokrati i ett samhälle är just att sanningen urholkas och lögnen blir systemisk. Just detta ser vi nu otaliga exempel på.
Att säga att en regering agerar i nationens intressen, men att om dessa handlingar redovisas öppet skulle kritiseras av folket, funkar inte. Den som skrivit det där dokumentet anser alltså att en nation inte är sitt folk, snarare sin militär och regering. Vad händer då om folket reagerar extremt på något regeringen gjort och vill ha en total reform av hur landet styrs och ansvariga ställda inför rätta för deras brott? Då kan de ses som en fiende till nationen och märkas som terrorister, galna och vad som helst som får färre att lystna på dem.
I dokumentet sägs det att väldigt få inom t.o.m regeringen har kunskap om allt samarbete som sker med USA och dess allierade. Jag är rätt säker i min tro att samtliga de är försiktigt valda män och kvinnor som har samma intressen som den grupp eliter de integreras i. Om samma sak sker i USA och alla andra deras allierade har vi en relativt liten grupp människor med samma intressen och syn på folket som potentiella fiender, som styr världen, och ingen har insyn på dem.