Alla människor på jorden har arvsanlag från neanderthalare utom de som hörstammar från de som blev kvar i Afrika när människor (Homo sapiens) lämnade Afrika. Detta enligt forskning omnämnd i Wired Science och från början publicerad i Molecular Biology and Evolution. I Mellanöstern samlevde och blandades sen människor med neanderthalare (Homo neanderthalensis). I Europa kanske denna samlevnad och blandning fortsatte då det var där och i Mellanöstern som neanderthalare levde. Man kunde önska att dagens invånare i vissa delar av Mellanöstern kunde ta efter våra förfäder och leva tillsammans i en stat med religionsfrihet och lika rättigheter för alla religioner och människor.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Homo sapiens, Homo neanderthalensis, Neanderthalare, Människa, Afrika, Biologi, Vetenskap, Mellanöstern, Europa
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
När det som varit så tabu att prata om ”raser”. Hur skall det nu gå när vi tom. har olika mycket arter representerat inom släktet levande på vår jord?
kommer FN att deklarera att artskillad inte har någon större betydelse och att det ej bör forskas på området som de gjorde tidigare ang rasforskning tro. inom vissa kretsar har afrikaner kallats ”the original man” rätt länge nu. det hade visst mer rätt än de kunnat tro.
/Peace to the gods of earth.
Nej, det har vi inte. Neanderthalgenerna som vi har är i stort sett obetydliga. Det finns inga som helst genetiska skillnader som gör att man kan prata om raser. Majoriteten av folk som bor i Afrika idag har också neanderthalgener om jag förstår saken rätt. Det gäller araber, och de flesta folk norr om Kongos regnskogar och längs med Afrikas östkust.
Artskillnad är normalt när man inte kan para sig och få fertil avkomma. Neanderthalare är alltså snarast samma art som Homo sapiens, eftersom vi kunde få fertil avkomma. Så ditt resonemang är lite bakvänt.
Att människan härstammar från Afrika har varit känt hur länge som helt. Ingen direkt nyhet.
Visst existerar raser!
Det är faktiskt bland vetenskapsmän en självklarhet.
Anledningen att man inte talar i dagens läge om raser beror på en deklaration från FN organet UNESCO från 1964, senare modifierad 1967 där det slås fast att man ej BÖR tala om raser i annat än vetenskapliga termer då detta kan leda till diskriminering och förföljelse.
I spåren av andra värlskrigen antogs detta resonemang av flertalet länder och program infördes för att avrasifiera instituioner och liknande.
Social ingenjörskonst kallas det!
läs gärna mer själv.
tex http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4nniskoraser#UNESCO
Gällande arter så är faktiskt Homo Neanderthalensis en art inom släktet Homo liksom att Homo Sapiens är en annan art av släktet Homo. Den moderna människan räknas till Homo Sapiens Sapiens.
Bara det att avkomma mellan två skilda arter är ovanlig betyder det inte att det inte förekommer. finns flertalet exempel på detta. korsningar mellan tigrar och lejon, mellan hästar och zebror osv.
I gällande fall gick det ju jättebra då det i många andra fall leder till en minskad förmåga att skapa avkomma.
Artikeln du hänvisar till menar att det inte finns några raser bland människan. Det är vetenskapligt meningslöst och vetenskapligt nonsens om jag läser artikeln rätt. Skillnader mellan olika grupper av människor är så ytterst små att det i parktiken inte finns några skillnader. Enda undantagen är san/khoi-khoi, folken med klickspråk i Afrika. Det är de som blev kvar i Afrika.
Att neanderthalare idag klassificeras som en egen art är ju bara nåt som vi bestämt. Jag tycker det verkar orimligt då vi uppenbarligen kunde få fertil avkomma.
De korsningar du pratar om, häst-åsna (mulor och mulåsnor), häst-zebra, tiger-lejon etc får ingen fertil avkomma.
Silltrut/Gråtrut är ett mer intressant exempel. Hos oss är det två skilda arter som inte kan para sig vad man vet, i all fall parar de sig inte. Men följer du den en arten runt jordklotet så kommer du att hamna i den andra arten när du kommer tillbaks. Det är bara här som det är två arter.
Artikeln som jag hänvisar till menar visst att det finns raser, dock relativiseras begreppet för att passa den rådande sociala uppfattningen.
Jämför man med andra släkten och därföljande arter av däggdjur skulle man inte få för sig att ej prata om raser.
människan sägs ha 98% genetiskt material gemensamt med jästsvampar (hur väl detta stämmer vet jag dock ej) men detta betyder ju inte att skillnaderna är försumbara.
I människan kan även EN enda liten mutation en kromosom ge upphov till klart avvikande karaktäristika.
Tex har idag många forskare accepterat att många läkemedel fungerar olika väl på olika ”raser” och att ytterliga forskning bör ske inom detta område.
Ang artbestämning så håller jag med om att det är lite besvärligt att generalisera som så ofta görs. men dock så har människans förmåga attt göra så fört fram många positiva verkningar genom historien. (dock tyvärr också en hel del negativa)
Läkemedel fungerar olika på olika individer (apropå mutationer på kromosmer). Det innebär ju snarast ett bevis på att man inte kan prata om raser. Det blir helt meningslöst. Skillnader mellan individer av samma ”ras” kan bli större än mellan två individer av en annan ”ras”. Läkemedel fungerar olika på kvinnor och män. Det innebär inte att det är olika raser för det. Dumheter helt enkelt. Du spekulerar i dumheter.
Min uppfattning var att det faktum att den genetiska brädden är större inom populationerna än mellan dem var det som gjorde att man inte kan prata om raser vad gäller människor.
Du kan alltså hitta i stort sett alla vanligt förekommande betydelsefulla genetiska egenskaper i de flesta populationerna. Åtminstone kan du hitta dem alla i Afrika medan de kan ha försvunnit i mindre utvandrade grupper, typ alla som inte är afrikaner.
”Du kan alltså hitta i stort sett alla vanligt förekommande betydelsefulla genetiska egenskaper i de flesta populationerna.”
Det kallas art!
Om vi kan avla fram en asiat och en ”europé” ur en population afrikaner, då är det ingen ras. Det måste finnas genetiska skillnader mellan populationerna som inte är statistiska. Om det ska vara att betrakta som en ras, ska rasen ha vissa gener och de andra sakna dem. Som det är idag så har vi alla varianter av samma gener men vissa populationer har statistiskt dem oftare. Om vi tar detta med att vara svart så finns det helt enkelt enskilda Danskar som är mörkare än specifika Kongoleser, även om det inte är speciellt vanligt. Folk har antagligen helt enkelt varit rörliga nog att bibehålla en homogen mänsklighet.
Precis.
”Du kan alltså hitta i stort sett alla vanligt förekommande betydelsefulla genetiska egenskaper i de flesta populationerna.”
Det kallas art!
Min uppfattning var att det faktum att den genetiska brädden är större inom populationerna än mellan dem var det som gjorde att man inte kan prata om raser vad gäller människor.
Du kan alltså hitta i stort sett alla vanligt förekommande betydelsefulla genetiska egenskaper i de flesta populationerna. Åtminstone kan du hitta dem alla i Afrika medan de kan ha försvunnit i mindre utvandrade grupper, typ alla som inte är afrikaner.
svar till er båda!
Till viss del håller jag med dig Anders! Ser man till en person med tex downs syndrom så klassas detta ju inte som en ny ras även fast det finnes gott om personer med syndromet!
det är svårt det här… humm…
Det vetenskapliga begreppet ras är ju: ”en grupp individer inom en djurart som kännetecknas av vissa gemensamma ärftliga egenskaper”
tex hud och hårfärg. ofta i kombination med annan karaktäristika. tex rent generalisernade: ansiktsformer osv. (som ofta används för att särskilja det som gemene man ser som raser i dagens läge.
Tycker inte att du skall blanda in könstillhörighet i diskussionen då däggdjursarter faktiskt består av två kön (många fler djurfamiljer har det så, faktiskt de allra flesta) om det inte är så att du tycker att vi ej heller skall prata om kön?
Man och kvinna är ju generellt sett på genetisk nivå extremt lika varandra. Det anske är dags att skrota könsdefinitionen också då?
jag repeterar det jag tidigare skrivit:
begreppet relativiseras för att passa den rådande sociopolitiska uppfattningen.
Vetenskapen bör stå över detta!
Vetenskapen tror jag behöver generaliseringar för att kunna förklara världen.
ang: läkemedelsverkningar :
Jag tror att de som vill prata om läkemedlens olika effekt på raser ser en generell(obs generell) effekt eller brist därav hos en människogrupp som har vissa gemensamma karaktäristika!
Olika effekt kan ses inom populationen likväl, men den den är ej generellt utbredd.
Vetenskap handlar om detektivarbete, att se mönster! rent generellt 🙂
Jag ser dock att i dagens högst globaliserade värld så blir människoraser allt svårare att definiera då människor inte är så begränsade gällande förflyttning i geografin.
Om inte allt för lång tid kommer det troligen vara ytterst svårdefinierat.
Dock ser jag ännu att begreppet har giltighet!