Efter byggmästarnas och miljonprogrammets era följde fastighetsspekulanternas tid. Den började redan på 1970-talet för att blomma ut på 1980-talet och delvis dö ut på 1990-talet efter fastighets- och finanskrisen för att då följas av vanvårdens och fiffelbolagens tid. Det gradvisa avskaffandet av hyresregleringen under 1970-talet samt den nya hyreslagen i kombination med en stigande inflation skapade i början av 1970-talet en omfattande fastighetsspekulation i centrala Stockholm, där fastigheter köptes och såldes i snabba affärer för att kunna tillgodogöra sig den stegring i fastghetspriser och -värden som de nya förhållandena på fastighetsmarknaden förde med sig.
Centrala aktörer i spekulationen på 1970-talet var personer som Adam Backström, Hans Åkerlund, Hans Brauner, Lars Adenby, Holger Johnzon och Allan Nordell. Brauner och Åkerlund hade bolaget Mälardrott och Backströms bolag hette bl.a. Credo och Presidium. Även Sten Mörtstedt med det bolag som blev Citadellet sysslade med liknande spekulationsaffärer i fastigheter. Andra kända spekulanter var Jan Pehrsson (SÅA) och Åhlenscheferna Rune Höglund, Klas Holmberg och Hans-Åke Bodin som alla deltog i denna spekulationskarusell. De sistnämnda gjorde det som ett sätt att sänka sina skatter. Men ny lagstiftning från 1976 (Förvärvslagen, lex Backström) begränsade i viss mån spekulationen och dessutom ändrades dess former.
Man skapade nu nya sätt att tjäna pengar på fastighetsspekulation. Ett sätt var att köpa nergångna hyresfastigheter i innerstaden, rusta upp och sälja så kallade andelslägenheter (idag heter det ägarlägenheter och har, nu i år, till slut fått en juridisk reglering), ett annat var att göra motsvarande med kommersiella lokaler. Den första typen av verksamhet utvecklades så småningom till den omfattande omvandling till bostadsrätter som skett i våra innerstäder sen lagstiftningen ändrades så att detta skulle bli enklare. Mycket av affärerna skedde med hjälp av lånade pengar från banker som var ivriga att låna ut till sådant som de betraktade som säkert i en tid av hög inflation och vikande industrikonjunktur, dvs fastigheter.
Även en del av de äldre byggmästarna och deras företag kom att tjäna stora pengar på 1970- och 1980-talets fastighetsspekulation och stigande priser. Däribland sådana som Birger Gustafsson (Fabege) och Reinhold Gustafsson. Gemensamt för dessa var att de sålde byggverksamheten för att koncentrera sig på fastighetsägande istället. På samma sätt gjorde också Einar Mattsson.
Men mot slutet av 1980-talet så blev de stigande fastighetspriserna och spekulationen så omfattande att vad man kom att kalla en fastighetsbubbla uppstod. En fastighetsbubbla som kraschade i början av 1990-talet och drog med sig flera av de svenska bankerna i fallet.
Miljonprogrammet ledde samtidigt till att det blev för mycket bostäder i många städer. Huvuddelen av dessa tomma bostäder ägdes av allmännyttan som snart fick ekonomiska problem och svårt att underhålla fastigheterna. Något som kom att leda till utförsäljning av många fastigheter. Privatvärdarna i förorterna drabbades också av problem med tomma lägenheter, men löste sina ekonomiska problem i stort sett med hjälp av att låt bli att underhålla fastigheterna. Inslaget av ”slumboende” ökade under 1980-talet starkt i en del förorter. Utförsäljningen av allmännyttans bostäder garanterade dock att dessa kunde sköta underhållet på sina kvarvarande fastigheter. En delorsak till de många tomma hyreslägenhetrna var också det ökade villabyggandet, något som blev mycket lönsamt för ägarna på grund av den stora inflationen i kombination med ränteavdrag. Följden blev en villabyggarexplosion under 1970-talet.
En annan förändring som inleddes under bostadsregleringarnas avveckling på 1970-talet var tillväxten när det gällde bostadsrätter. Något jag ämnar återkomam till i ett separat inlägg. Tills vidare kan ni läsa Jan Jörnmarks intressanta uppsats om detta. Jag är förstås inte överens med Jörnmarks alla slutsatser och hela hans beskrivning, men beskrivningen är ändå intressant och läsvärd. Överhuvudtaget förändrades väldigt mycket i den svenska bostadspolitiken på 1970-talet vilket man se av Hyresgästföreningens listning av förändringarna:
- 1970 införs Tvångsförvaltningslagen. Misskötta fastigheter kan nu tvångsförvaltas.
- 1971 skapas Bostadsmarknadskommittén. Ett gemensamt förhandlingsorgan mellan Sveriges Fastighetsägareförbund och Hyresgästernas Riksförbund.
- 1973 införs bostadsdepartementet.
- 1973 stiger oljepriset kraftigt. Oljekrisen medför att hyrorna också blir mycket högre.
- 1975 försvinner hyresregleringen även hos privata värdar.
- 1975 införs bostadssaneringslagen. Bostäderna måste ha en lägsta godtagbara standard.
- 1975 införs Bostadsdomstolen. Den fungerar som en överdomstol i hyresärenden.
- 1976 kommer Förvärvslagen. En tilltänkt fastighetsägares lämplighet prövas innan han/hon kan förvärva en fastighet.
- 1976 har normen för bostadsstandard blivit ett villkor för att få bygglov.
- Flera husockupationer genomförs i protest mot rivningar. Kvarteret Mullvaden på Krukmakargatan i Stockholm är en av de mest kända
Läs mer: Fastighetsvärlden1, 2, Betongelit, Cederqvist, Hyresgästföreningen, DN, Wahlenbloggen,
Andra källor:
Gustaf Olivecrona, Spekulanterna, 1984
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Bostadspolitik, Spekulation, Adam Backström, Lex Backström, Fastighetsspekulation, Hyresreglering, Villabyggande, Holger Johnzon, Hans Brauner, Lars Adenby, Hans Åkerlund, Credo, Presidium, Jan Pehrsson, Sten Mörtsedt, Rune Höglund, Klas Holmberg, Hans-Åke Bodin, SÅA, Citadellet, Samhälle, Politik
Blogged with the Flock Browser
Tags: Bostadspolitik, Spekulation, Adam Backström, Lex Backström, Fastighetsspekulation, Hyresreglering, Villabyggande, Holger Johnzon, Hans Brauner, Lars Adenby, Hans Åkerlund, Credo, Presidium, rel=”tag”> Jan Pehrsson, Sten Mörtsedt, Rune Höglund, Klas Holmberg, Hans-Åke Bodin, SÅA, Citadellet
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Hej
Det msom slår mig är att du är väldigt färgad av att dessa människor är onda och inte gör något gott. dålig journalistik. Ta reda på mer fakta en finansman och byggherre som gjorde gott och skapade jobb åt mång och ändrade stats bilden i mamö såväl som lund och rustade upp arbetar kvarteren var Leif Thelandersson.
fredrik Roos gjorde också något gott med pengarna han tjänat skapade roseum bla det finns fler Percy nillson hans mentor var Thelandersson. ta reda på fakta viktigt !!!
Markus: Jag anser att de är och var som människor är mest. Både bra och dåliga, med både bra och dåliga handlingar. Jag resonerar överhuvudtaget inte utifrån ondska eller nåt liknande utan det handlar bara om fakt och vad som hänt.