Vem begår sexualbrott?

Nära sex av tio sexualbrott (59 %) under 2015 inträffade på allmän plats enligt de uppgifter som finns i Nationella Trygghetsundersökningen (NTU), och ungefär 14 procent har inträffat på arbetsplatsen eller i skolan. Nära ett av fem (18 %) fall har inträffat i en bostad, och 9 procent har inträffat på en annan plats. Fördelningen av brottsplatser för sexualbrott har varierat en del genom åren och det finns ingen tydlig trend över tid.

I majoriteten av de sexualbrott som rapporteras i NTU är förövaren en helt okänd person (69 %). I 21 procent av fallen var gärningspersonen en bekant, och i 10 procent av fallen en närstående. Sedan undersökningen inleddes har fördelningen när det gäller relation till gärningspersonen vid sexualbrott varierat något under årens lopp, och det går därmed inte att urskilja någon tydlig trend i resultaten. En medvetenhet om att det, precis som för hot- och misshandelsbrott, finns anledning att tro att händelser där personer har blivit utsatta för sexualbrott av en närstående och händelser där personer utsatts i en bostad är underrepresenterade i undersökningen.

För att få information om gärningspersoner får de som utsatts för sexualbrott svara på frågor om gärningspersonens kön och ålder. De allra flesta har en uppfattning om såväl kön som ålder, men 2,6 procent uppger att de inte vet om gärningspersonen var en man eller kvinna och 5,8 procent uppger att de inte kan uppskatta gärningspersonens ålder.

Bland dem som har en uppfattning om kön respektive ålder uppges gärningspersonen i de allra flesta fallen av sexualbrott (92 %) vara en man. I nära sex av tio fall (58 %) uppger de utsatta att de antingen vet eller uppskattar att gärningspersonen varit 34 år eller yngre. Dock kan det under vissa omständigheter vara svårt för den utsatta att veta om gärningspersonen var en man eller kvinna och ännu svårare att uppskatta gärningspersonens ålder. Resultaten bör därför enligt Brå tolkas med viss försiktighet.

År 2016 misstänktes 35 personer per 100 000 invånare för våldtäkt, vilket i stort sett var samma nivå som året dessförinnan (+1 %). Sedan 2007 har antalet per 100 000 invånare ökat med 6 personer eller 20 procent.

Det bör dock noteras att det gjorts förändringar i sexualbrottslagstiftningen som trädde i kraft 1 april 2005. Förändringen har bland annat inneburit att definitionen av våldtäkt utvidgats till att omfatta händelser som tidigare kategoriserats som sexuellt utnyttjande. Förändringen i lagstiftningen hade effekter på statistiken de närmast följande åren därefter.

Antalet män per 100 000 invånare som misstänktes för våldtäkt 2016 låg på samma nivå som 2015, och hade under en tioårsperiod ökat med 21 procent. Antalet misstänkta kvinnor var så lågt för den här brottstypen att det är svårt att utläsa en tydlig trend.

Antalet personer som misstänktes för våldtäkt mot kvinna var 1 840 personer 2016, vilket är en ökning med 6 procent jämfört med 2015. 1 190 sexualbrott lagfördes under samma år. År 2016 misstänktes 70 personer för våldtäkt mot man, vilket är en ökning med 40 procent jämfört med året dessförinnan.

Totalt anmäldes 10 600 brott om sexuellt ofredande 2016, vilket jämfört med föregående år innebär är en ökning med 21 procent (+1 850 brott). Även sett till den senaste tioårsperioden (2007–2016) har antalet anmälda brott ökat, med 71 procent, från 6 220 till 10 600. Från och med 2014 redovisas sexuellt ofredande (exklusive exhibitionism) uppdelat på kön och ålder. I 90 procent av fallen var offret en flicka (3 760 anmälda brott) eller kvinna (4 910 anmälda brott). I 10 procent av fallen var offret en pojke (611 anmälda brott) eller en man (395 anmälda brott). Av de anmälda brotten om sexuellt ofredande 2016 rörde 952 brott (9 %) exhibitionism (blottning).

3,0 procent av alla kvinnor uppger i NTU att de utsattes för sexualbrott under 2015. Räknar vi med sexuella trakasserier som inte kan sägas vara sexualbrott ökar säkert andelen kraftigt, kanske uppemot 10%. Det finns undersökningar som tyder på att 20% av alla kvinnor någon gång under sitt liv blivit utsatta för sexuellt våld.

Antag att alla sexualbrott begås av män och vi vet att det enligt SCB fanns 4 930 960 män (2015) så innebär det att andelen män som begått sexualbrott är 0,02% (1 190 / 4 930 966) * 100 = 0,02) under 2015. I detta räkneexempel antas också att varje brott motsvarar en man men i verkligheten är det ju så att en enskild man begår flera brott och lagförs för flera brott.

Samtidigt handlar detta också om lagförda brott som bara utgör en del av de anmälda brotten. Om vi också räknar med anmälda brott blir andelen män som begått sexualbrott 0,03%. Men fortfarande kvarstår sexualbrott som inte anmälts. Så låt oss säga att 0,1% av alla män begick ett sexualbrott under 2015.

Det är alltså en väldigt låg andel av alla män som begår sexualbrott.

Fakta samt delar av texten från Brå.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Brott, Våld, Nationella Trygghetsundersökningen, NTU, Sexualbrott, Våldtäkt, Brå, Brott, Våld, Samhälle, Politik