Vittnesmål från Köpenhamn

Röda Lund:

Ytterligare ett vittnesmål av Becherovka:

Hade en överjävlig kväll igår. Gick i demon med två vänner, flickvän och hennes föräldrar. Uppfattade aldrig riktigt vad som starta insäckningen, såg nån flaska som slängdes mot polisen, men vet inte om det var innan eller efter de börja insäcka. Det hela gick dock extremt snabbt och verkade väldigt planerat, som att de bara vänta på en signal. Uppfattade att majoriteten av de gripna inte var maskerade ö h t, inkluderar hare krishna och greenpeace.

Några av oss fick sitta bakbundna på asfalten i 4-5 timmar i minusgrader. Det var svinkallt, folk spydde och pissa på sig eftersom ingen fick gå på toa. Nån svimmade men fick ligga kvar. Jag slussades in i en buss där jag satt 2 timmar, fortf. inget vatten eller toa trots att folk var desperata och bad om det. De som var högljudast släpades ut och var borta5 min, kom tillbaks och var knäpptysta. De som pissa på sig blev utsläpade och fick ett knä i ryggen och folk ligga kvar på asfalten. Därefter satt jag runt 9 timmar i deras små jävla burar, runt 10-14 personer i varje som var runt 8-10m2.

De gick in då och då med pepparspray och släpade ut enskilda. De tog även alla filtar, liggunderlag och bänkar som straff för att folk protesterade, varav vi fick sitta på asfalten. Ibland gick de runt med hundar runt burarna för att skrämma folk. Folk höll dock ihop väldigt bra och det var rätt schysst stämning, trots omständigheterna. Det hela var jävligt kränkande och dessa ”preventiva” lagar skapar förmodligen väldigt mycket hat mot polisen, i synnerhet bland alla de som inte tidigare varit politiskt aktiva.

Till sist släpptes vi mitt i natten, tog 2 timmar att ta sig till mitt boende. Blev lite långt, men skönt skriva av sig lite…

Aftonbladet

”Flera av de gripna blev placerade av polisen på asfalten i väntan på att bli förda till det tillfälliga häktet i Valby som demonstranterna kallar ”klimatfängelset”. Många hade ont i lederna av kyla och några av de som hade blivit nekade att gå på toaletten kissade på sig, skriver tidningen Berlingske.

Chefspolisinspektör Per Larsen säger till tidningen att han beklagar om några oskyldiga har ”dragits med” i massgripandet, men att det var nödvändigt med en snabb och konsekvent insats.”

Vittnesrapport 1:

”Några av oss fick sitta bakbundna på asfalten i 4-5 timmar i minusgrader. Det var svinkallt, folk spydde och pissa på sig eftersom ingen fick gå på toa. Nån svimmade men fick ligga kvar. Jag slussades in i en buss där jag satt 2 timmar, fortf. inget vatten eller toa trots att folk var desperata och bad om det. De som var högljudast släpades ut och var borta5 min, kom tillbaks och var knäpptysta. De som pissa på sig blev utsläpade och fick ett knä i ryggen och folk ligga kvar på asfalten. Därefter satt jag runt 9 timmar i deras små jävla burar, runt 10-14 personer i varje som var runt 8-10m2.

De gick in då och då med pepparspray och släpade ut enskilda. De tog även alla filtar, liggunderlag och bänkar som straff för att folk protesterade, varav vi fick sitta på asfalten. Ibland gick de runt med hundar runt burarna för att skrämma folk. Folk höll dock ihop väldigt bra och det var rätt schysst stämning, trots omständigheterna.”

Vittnesrapport 2 (RS-Göteborg)

”Mitt i demonstrationen attackerar polisen oprovocerat från två håll. I mitten av polisens avspärrningar hamnar omkring 500 personer […] I timmar fick vi sitta på den kalla marken. I samma oergonomiska ställning, ingen fick röra sig. De som la sig på sidan i smärta tillrättavisades av polisen, ofta på ett brutalt sätt. Vissa svimmar, en förs bort i ambulans. En medlem i Rättvisepartiet Socialisterna får en astmaattack då hon inte kan ta fram sin medicin ur väskan. Efter närmare tre timmar har flera som bett om toalett kissat på sig. Smärtan i handleder och axlar var fruktansvärd.

Efter tre timmar hämtades vi i bussar, vissa i stora lokaltrafikbussar själv sattes jag i en liten polisbuss tillsammans med 9 studenter från Norge och Tyskland. Plötsligt stannar polisbussen utanför en lagerlokal. Vi förs in och sätts i samma plågsamma ställning på betonggolvet, hundratals sitter redan där när vi anländer, alla fortfarande med bakbundna händer. Vi förvägras fortfarande toalettbesök och provocerande går polisen runt och videofilmar och fotar oss.

Plötsligt hörs talkörer från rummet brevid, det är demonstranter som låsts in i burar och ropar ”Let us go, let us go” och ”no justice no peace fuck the police”. Snabbt höjs moralen och talkörerna verkligen ekar då hundratals stämmer i inne i lagerlokalen. Vi förvägras vatten och rummet fylls upp allt mer. Nu börjar några få gå på toaletten. En och en plockas demonstranter ut för att slumpmässigt släppas eller låsas in i burarna. Själv släpptes jag vid 23.30. Då buntbanden klipptes av var det svårt att röra armarna, det var svårt att gå. Att få sitta så länge som 7 timmar i samma ställning måste klassas som tortyr.”

Polisen skall också ha slagit, pepparsprejat och förstört utrustning för journalister: ”

»De er unødvendigt voldsomme, når de smider os væk. Derudover virker det ofte som om, at de simpelthen ikke ønsker, at vi er der, og vil have os længere væk, end det er nødvendigt«, siger fotograf Mads Nissen, Berlingske Tidende.[…]»Man kan nærmest få fornemmelsen af, at der er noget vi ikke må se, som i går under masseanholdelsen, da folk begyndte at dratte om og sad i deres egen urin og frøs. Det har vi som presse en forpligtelse til at dække, men mulighederne var meget begrænsede«, siger Mads Nissen.[…]»Man kan lige så godt glemme at komme ind bag politiafspæringer. Vi har ingen som helst rettigheder overhovedet, og de forsøger aktivt at forhindre os i at tage billeder«, siger Berlingske-fotografen.[…]»Det næste, jeg oplever, er et hårdt slag i halsen fra en af betjentene. Den anden fotograf får et knæ i skridtet«, siger Tobias Selnæs Markussen.”

Det danska journalistförbundet protesterar

”Dansk Journalistforbund kræver et møde med Københavns politidirektør.Det sker, efter at flere fotografer og journalister er blevet udsat for chikane og sågar vold fra betjentenes side, når de forsøger at dække klima-demonstrationerne og affødte anholdelser. [Läs mer om polisens övergrepp på journalister här på svenska]”

Två Luleåtjejer berättar i SR:

”Tjejerna berättar att polisen började bakbinda dem med så kallade kattstrypare och satte kvinnor och män i var sitt led, tätt efter varandra direkt på den kalla marken.Vi får inte veta våra rättigheter, varför vi är gripna eller hur länge vi ska sitta där. Efter 4-5 timmar stoppar de in folk i bussar och kör oss till en polisstation där en del sätts i burar och andra i en lagerlokal. Själva fick de sitta kvar i bussarna. Jag satt gripen i sju timmar och fick aldrig veta varför och jag fick inte veta mina rättigheter, fortsätter Carolina Löf. Vi fick varken dricka eller äta mat och inte ringa till våra familjer och berätta, vi blev verkligen behandlade som boskap.” [Läs mer om de Luleåbor som blev torterade av polisen]

Vittnesrapport från Bohusläningen

”I tre timmar fick vi sitta på asfalten. I långa rader, sida vid sida. Det var jättekallt och vi fick inte röra oss. Hela tiden var vi omringade av poliser och hundar. Det var riktigt obehagligt. […] Dom band händerna med buntband, berättar Clara. Någon svimmade och jag såg en kille som fick något slags sjukdomsanfall. Vi tvingades sitta helt stilla.Poliserna var jätteotrevliga. Och ingen visste egentligen varför de gripit oss. Vi hade ju inte gjort något.”

Vittnesrapport från SR-P3:

”Vi tvingades ner i väldigt plågsamma och förnedrande ställningar. Bakbundna, med handfängsel. Det var ren tortyr. Polisen förvägrade folk att gå på toaletten. Flera bönade och bad om att få gå på toaletten i en till två timmar och kissade på sig helt enkelt, i decemberkylan och fick sitta kvar”

Vittnesrapport hos Elin Grelsson:

Plötsligt, och till synes utan anledning, blockerade polisen gatan. Siris föräldrar hade chansen att fly ut ur området tidigt genom att prata med några av polisen. Men nästan alla andra, inklusive oss, fick inte tillåtelse att lämna området och greps därefter utan anledning (de vägrade säga något då vi frågade dem).

Vi vet
inte den exakta tidpunkten för gripandet, men det är samtidigt som alla andra, ungefär 14,30 förmodligen. Siri fick sitta på marken i flera timmar och blev så kall att hon inte kunde stå upp. Hon fick så småningom en panikattack och hade turen att kunna åka med en ambulans, andra människor i liknande situationer hade inte samma tur. Folk svimmade, kräktes, låg i sina egna spyor och kissade på sig då de förvägrades gå på toa. En kille låg avsvimmad i en timme innan han fick hjälp. Stämningen var mycket obehaglig och de som ställde sig upp för att de inte klarade av att sitta ner trycktes brutalt ner igen. Viktoria och Olof fick stanna bakbundna på den iskalla trottoaren i mycket obekväma ställningar under mer än 4 timmar och Olof transporterades därefter till häktet (som en av poliserna kallade ”Danmarks Guantanamo”) där han tvingades sitta i samma outhärdliga ställning i ytterligare flera timmar, fortfarande utan mat, vatten eller tillgång till toalett.

Det gör fruktansvärt ont att sitta framåtböjd, bakbunden i precis samma ställning på iskall mark i så många timmar. Viktoria fick en möjlighet gå på toaletten och fick, efter tiden på trottoaren, sitta i en buss i 2 timmar till, fortfarande i handfängsel. De är sjuka nu (14/12) och Siri har hög feber.
Anton transporterades med buss i ca 1,5-2 timmar. Ingen i bussen fick gå på toaletten och vi fick heller inte tillgång till vatten. Vissa människor kissade på sig och fick panik. De drogs ut ur bussen, varpå flera poliser satt sig på dem med knäna på ryggen och tvingade dem att stanna på marken och skrek på dem. Poliserna vägrade att svara på några frågor eller ens titta på oss, trots att vi upprepade gånger sa till dem att det är olagligt och mot de mänskliga rättigheterna att neka oss de mest grundläggande behov, såsom toalett och vatten. De som var mest högljudda drogs ut ur bussen i ca 5-10 minuter och kom tillbaka med vita ansikten och sa inte ett ord. Känslan var att de ville skrämma oss till tystnad och polisen sade vid flera tillfällen att de ”visste att vi var oskyldiga” men detta ändrades under dagen till att de ”visste vi alla skyldiga” och att ”vi inte var välkomna till Danmark”.

Intressant?
Bloggat: LOKE, Klara, Farmorgun,
Borgarmedia: Politiken1, 2, 3, SVD1, 2, DN, EX,
Läs även andra bloggares åsikter om COP 15, Polisen, Danmark, Köpenhamn, Polisbrutalitet, Polisövergrepp, Demokrati, Vittnesmål, Samhälle, Politik