Barclay – handel, bomull och socker

Del 10 av 25 i serien Göteborgskapitalet

Alexander Barclay (1778-1833) var ytterligare en av de skottar som kom till Göteborg för att tjäna pengar under kontinentalblockaden och Napoleonkrigen. En i den första vågen tillsammans med sådana som Robert Dickson d.ä. och David Carnegie d.ä.

1807 kom han till Göteborg och 1815 grundade han Alex. Barclay & Co. Firman blev en av de ledande järnexportfirmorna i Göteborg under 1820- till 1840-talen. Utöver järn exporterade firman också trä samt var stadens största bomullsimportör.

1847 deltog Alex. Barclay & Co i bildandet av Rosenlunds Spinneri tillsammans med firman Röhss & Brusewitz och initiativtagaren C.D. Lundström. Ägare av Alex. Barclay & Co vid denna tid var Alexander Barclay d.y. (1817-1885), brorson till firmans grundare och Lars Bergman, svärfar till C.D. Lundström (1809-1879). År 1854 inköpte Rosenlund också familjen Magnus gamla sockerbruk i Gamlestaden och inrättade där en filialfabrik, ett spinneri och blekeri. På 1860-talet låg produktionen i Gamlestaden nere under flera år, men på 1870-talet byggdes det nytt och det investerades kraftigt i fabriken där och 1873 köptes Anderstorps spinneri i Lindome. 1875 hade firman över 1000 arbetare i sina fabriker, varav hälften i Gamlestaden.

Firman Alex. Barclay & Co spekulerade samtidigt kraftigt i bomull och misslyckades med detta varvid en konkurs var ett faktum år år 1877. Eftersom firman ägde 1/3 av aktierna i Rosenlund och hade lånat ut bedytande belopp till textilföretagets expansion innebar detta också problem för Rosenlundsföretaget som tvingades sälja fabrikerna i Anderstorp och Gamlestaden. De senare köptes av firman Johansson & Carlander år 1880. C.D. Lundström dog 1879 och Rosenlundsbolaget övergick då i Charles Hills ägo.

John Barclay (1810-1867), äldre bror till Alexander Barclay d.y., blev 1851 delägare i D. Carnegie & Co HB med 1/7 av kapitalet vilket svärfadern Jan Lamberg (1771-1834) varit hälftenägare från 1803 till sin död. Innan dess hade John Barclay varit delägare i det konkurrerande sockerbruket Idogheten mellan 1827 och 1849. Företaget ägdes tillsammans med F. Willerding. Vid faderns död år 1867 inträdde John Barclays bror Alexander Barclay i D. Carnegie & Co istället. Vid hans konkurs år 1877 inlöstes hans andel i bolaget. Även en annan delägares, Morris Jacobson, andel inlöstes samtidigt.

En son till John Barclay, George Barclay (1841-1921) gifte sig med Wilhelmina Dickson från den rika och inflytelserika Dickson-familjen. Dottern Martina Barclay gifte in sig i familjen Gibson och en syster var gift med handels- och industrimannen Peter Hammarberg.

I dagens Sverige finns det två personer med namnet Barclay som kan hittas bland företag och verksamheter. Bägge på olika sätt involverade i fatsighetsbranschen. Det är dels William Barclay (1928-) och Max Barclay (1971-), verksam inom fastighetsbolaget Newsec.

Läs mer: Systembolaget, Katolska kyrkan Gbg1, Katolska kyrkan Gbg2, HGU,

Andra källor:
Ivan Lind, Göteborgs Handel och Sjöfart 1637-1920, 1923
Carl. A Tiselius, Göteborg under kontinentaltiden 1808-1810, 1935
Artur Attman, Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962, 1963
G. Bodman, Göteborgs äldre industri, 1923
H. Fröding, Berättelser ur Göteborgs äldre historia, 1919

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Technorati: , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Powered by ScribeFire.

Series Navigation<< Gibson – JonseredHammarberg – järn och trävaror >>
Advertisements
  • Pingback: Carnegie - grundade ett av Sverige mest långlivade företag | Svensson()

  • Rune Andersson

    Tack för de utmärkta artiklarna om de personer och släkter som, ofta i filantropisk anda, lade grunden till den industriella utvecklingen i Göteborg. Via min sambo,som är släkt med Niclas Lundström (far till Carl David L.), har jag kommit att intressera mig för denna dynamiska epok då näringslivet utvecklades i Göteborg. Nu frågas: Hur har du fått fram de fakta du redovisar? Kan du ge tips om den litteratur du använt dig av?
    Det skulle vara oerhört intressant att se hur t ex Rosenlunds spinneri så småningom via olika ägarkonstellationer omvandlats till det som i dag är SKF och Volvo. En annan aspekt är hur man levde i dessa välbeställda familjer. Hur såg det ut på deras ”partajer”. Vilka bjöds in? Alla var, så vitt jag förstår, mer eller mindre ingifta med varandra. Det borde finnas ett stort antal handskrivna brev, inbjudningar etc. Har du månne tips om detta? Eller har någon skrivit en bok/avhandling i detta ämne?

  • Anders_S

    Rune: Jag har läst ett antal böcker och tidningsurklipp. Jag har samlat material i tjugotalet år. Samt de länkar jag har i de olika inläggen.

    De jag redan redovisat ovan:

    Ivan Lind, Göteborgs Handel och Sjöfart 1637-1920, 1923
    Carl. A Tiselius, Göteborg under kontinentaltiden 1808-1810, 1935
    Artur Attman, Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962, 1963
    G. Bodman, Göteborgs äldre industri, 1923
    H. Fröding, Berättelser ur Göteborgs äldre historia, 1919

    Och också:

    Jan Glete, Ägande och indsutreill omvandling, 1987
    Algot Mattsson, Huset Broström, 1980
    Algot Mattsson, En dynastis uppgång och fall, 1984
    Sven T. Kjellberg, Svenska Ostindiska Compagnierna, 1974
    Historiska Museet, Ostindiefararen Göteborg, häfte 1992
    Tore Frängsmyr, Ostindiska Kompaniet, 1976
    CRA Fredberg, Det gamla Göteborg I – III, 1919-23
    Svensk Industrikalender 1921
    Svensk Industrikalender 1972
    Erik Wijk, allt vi här drömma om, 2009
    Hsitoria kring Göteborg, 1967
    Koncentrationsutredningen SOU 1968:7, Vem äger vad i Sverige
    CH Hermansson, Monopol och storfinans -de 15 familjerna, reviderade upplagan 1971
    CH Hermansson, Kapitalister I och II, 1979
    Veckans Affärer

    med mera

  • Pingback: Skeppsbron och södra älvstranden | Svensson()

  • Pingback: Newsec - ett av många slumvärdsbolag | Svensson()

  • Pingback: Vem var Oscar Ekman som byggde Stora Torps slott? | Svensson()

  • Pingback: Piratverksamhet - ett av ursprungen för den svenska kapitalismen | Svensson()

  • Pingback: Brittiska handelshus och handelsmän i 1700-talets Göteborg | Svensson()

  • Pingback: Lundström | Svensson()

  • Pingback: Lundström - Rosenlund | Det gamla Göteborg()