Bünsow – rikaste träbaronen

Den rikaste träbaronen anses Friedrich Bünsow (1824-1897) ha varit. Invandrare från Tyskland och systerson till trävaruhandlaren H.F. Postel (1783-1847) i Sundsvall om han att bygga upp ett mycket framgångsrikt skogsföretag med centrum i Sundsvall. 1840 startade H.F. Postel startat ett skeppsbyggeri i Mon. H.F. Postel dog 1847 och ärvdes av Fr. Bünsow:

Den förste ur släkten som bosatte sig i Sverige var Hans Friedrich Postel. Han byggde en villa vid en tjärn intill kyrkan i centrala Sundsvall. Efter hans död 1847 övertogs villan av systersonen Fredrik Bünsow (1824-1897), som byggde om den i tidens blandstil. Han bodde där med sin familj till 1884, då huset såldes. Det förstördes sedan i den omfattande stadsbranden 1888. Tjärnen finns kvar och benämns fortfarande Bünsowska tjärnen.

År 1873 förvärvade Fredrik Bünsow lantstället Merlo i Timrå. Där lät han åren 1883-1885 uppföra en villa i medeltidsromantisk stil efter ritningar av Isak Gustaf Clason och Fritz Eckert. Bünsow tillbringade somrarna där fram till sin död i september 1897. Egendomen ärvdes av dottern Alma, gift Norström, som bodde där fram till 1924. Då blev huvudbyggnaden chefsbostad för först Skönviks AB och sedan SCA. Sedan 1951 rymmer villan SCA:s centralarkiv.

[…]

På Strandvägen 29-33 i Stockholm byggde Fredrik Bünsow sitt vinterresidens, Bünsowska huset.

[…]

I Skönvik nära Merlo byggdes 1888 en vacker chefsvilla för näst äldste sonen Wilhelm. Arkitekt var även där Clason. Tyvärr revs huset 1968.

Wilhelm Bünsow lät 1901 uppföra en egen sommarbostad, Villa Brudnäs i Österåker.

När H.F. Postel dog övertog Friedrich Bünsow dennes ägande i Mons skeppsbyggeri där han 1851 byggde en ångsåg. Denna såldes dock 1861 till virkeshandlaren Nils Wikström från Östersund. 1856 övertog Fr. Bünsow glasbruket i Skönvik och grundade Skönviks AB i samarbete med morbrodern och göteborgsfirman Röhss & Co. 1873 las glasbruket ner och ett sågverk startades på platsen. 1880 köptes även Östrands sågverk in. Skönviks AB blev snart regionens största företag och Friedrich Bünsow betraktades under en period som den näst rikaste i Sverige efter Alfred Nobel. Efter branden i Sundsvall år 1888 flyttade Friedrich (Fredrik) Bünsow till Stockholm. Sonen Robert Bünsow (1861-?) lät uppföra Bünsowska villan i Stockholm.

År 1893 gick familjen Forssells bolag i konkurs och deras bruk Ortviken övertogs av Skönviks AB. Den först massafabriken i Skönviksbolaget var ett träsliperi i Skönvik som byggdes 1901. 1908 byggde Skönviks AB sin första kemiska massafabrik, en sulfitfabrik i Skönvik.

1915 övertogs ledningen i Skönviks AB av Lennart Norström, son till C.G. Norström och Alma Bünsow som i sin tur var dotter till Friedrich Bünsow. Även Alma Bünsows bror Wilhelm Bünsow var aktiv i företaget. Företaget gjorde därefter en storsatsning på pappersmassa och papper. Först inköptes träsliperiet i Matfors (Tuna Fabriks AB) från de norska ägarna och sen installerades en stor pappersmaskin där liksom en mindre vid Ortvikens sulfitfabrik. Dessa investeringar skedde tyvärr precis innan en lågkonjunktur och Skönviks AB drabbades därför hårt av den ekonomiska krisen i början av 1920-talet.

Bolaget hamnade därför i praktiken under Handelsbankens kontroll då denna bank var den viktigaste långivaren till de stora investeringarna. Banken hade också stora fordringar på andra bolag som Svartvik och Nyhamn i Sundsvallstrakten såväl som i Holmsund utanför Umeå och i Ådalen. Banken hade också genom en rad uppköp av norrlandsbanker blivit den viktigaset banförbindelsen med andra familjeföretag i norr som Versteeghs Graningeverken, Kramfors AB, Kempes olika företag, Korsnäs, Forss-koncernen med flera.

Skönviks AB var också delägare i den 1907-08 uppförda sulfitfabriken i Nyhamn. Nyhamns sågverk som startats tidigare på 1800-talet och drivit av familjen Näs fram till 1907 då det alltså övertogs av Nyhamns Cellulosa AB. 1917 las sågverket ner.  Nyhamns Cellulosa kom precis som Skönviks AB i praktiken i Handlesbankens händer genom omfattande skulder till banken som blev besvärliga att betala vid krisen på 1920-talet. En annan större delägare i Nyhamn var J.A. Enhörnings Trävaru AB. Nyhamn tycks ha lagts ner i slutet av 1940-talet eller början av 1950-talet.

På grund av Handelsbankens omfattande engagemang i skogsindustrin och deras nära kontakter med Ivar Kreuger blev de skogsbolag som Handelsbanken hade fordringar och/eller ägarintressen i blev centrala i den bolagsbildning som Kreuger skapade 1928-29, Svenska Cellulosa AB (SCA). I Sundsvallområdet samlades 5 av områdets sågverk och pappermassaproducenter i SCA (Skönvik, Svartvik, Sund, Essvik, Nyhamn).

Utanför stod bara det av Wallenberg kontrollerade Wifstawarf AB. I Ådalen blev Kramfors en del av SCA och från 1934 också Strömnäs som innan dess övertagits av Handelsbanken och från Uplandsbanken övertogs Enhörningsföretagen efter att banken hamnat i ekonomiska svårigheter 1933-34. Som en följd av bildandet av SCA, byggdes en ny stor sulfatfabrik i Östrand år 1930-32. Efter Kreugers död hamnade ägandet i SCA hos Handelsbanken. 1951 las Skönviks såg ner och 1990 stängdes Matfors bruk.

Läs mer: RT, E24_1, 2, DN, Storkelina, Wikipedia Merlo, ST, Wikipedia Matfors, Pappersmassestrejken 1932

Andra källor:
Jan Glete, Ägande och industriell omvandling, 1987

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Friedrich Bünsow, Fredrik Bünsow, H.F. Postel, Timrå, Merlo, Skönviks AB, SCA, Skönvik, Wilhelm Bünsow, Röhss & Co, Östrands sågverk, Östrand, Ortviken, Lennart Norström, Alma Norström, Robert Bünsow, Handelsbanken, SCA, Matfors, Tuna Fabriks AB, Svenska Cellulosa AB, Ivar Kreuger, Ekonomi, Historia, Sundsvall, Skogsbaroner, Träbaroner, Samhälle
Technorati Tags: Friedrich Bünsow, Fredrik Bünsow, H.F. Postel, Timrå, Merlo, Skönviks AB, SCA, Skönvik, Wilhelm Bünsow, Röhss & Co, Östrands sågverk, Östrand, Ortvike, Lennart Norström, Alma Norström, Robert Bünsow, Handelsbanken, SCA, Matfors, Tuna Fabriks AB, Svenska Cellulosa AB, Ivar Kreuger, Ekonomi, Historia, Sundsvall, Skogsbaroner, Träbaroner