Coopman – tidiga företagare i Göteborg

Hans Coopman (1663-1748) var son till Peter Coopman och Maria Jürgensson. Han var gift med Anna Magdalen Lauterbach (-1739), dotter till Jacob Lauterbach och Anna von Berck. Han var länge en av huvuddelägarna i en 1690 startad ylleklädesfabrik i Göteborg, den första i staden. Periodvis var det svårt att hitta lämpliga fabrikslokaler. Ursprungligen hade Hans von Gerdes privilegiet för fabriken men det övertogs snart av David Amija d.y., Henrik Braunjohan, Maccabeus Thornton och Johan Manorgen. Efter flera dödsfall i kompanjongruppen blev Hans Coopman år 1704 delägare tillsammans med David Amija d,y.

1740 tycks Hans Coopmans klädesfabrik ha varit den enda med produktion i Göteborg, 1743 fanns det 243 arbetare i fabriken, 1750 131 stycken. År 1751 delades firman upp i två företag, ett ägt av sonen Peter (Petter) Coopman (1701-1786) och ett annat ägt av sönerna Jacob Coopman och Carl Coopman.

Hans Coopman var från 1713 ägare av Gunnebo egendom som sedan ärvdes av hans söner för att sen bli sålt till af Dittmer och därefter till John Hall d.ä. 1715 var Hans Coopman en av de 20 rikaste i Göteborg. Från 1725 var Hans Coopman rådman i Göteborg.

Peter Coopmans företag drevs till stor del med barnarbetskraft som rekryterades från barnhuset på Stampen. Peter Coopman övergick dock allteftersom till finare kläder och leveranserna till armén som dominerat produktionen i faderns fabrik minskade. 1754 hade firman 274 arbetare inklusive barnhusbarnen. Efter detta år tycks tillverkningen i fabriken ha minskat alltmer och 1779 är det sista året då tillverkning registrerats. 1762 övertog Peter Coopman också en tobaksfabrik från Daniel Schiller som ärvt den av sin far Esbiörn Schiller. Tobaksfabriken blev med tiden allt mindre och 1777 var sista året den var igång.

Peter Coopman var i sitt första äktenskap gift med Catharina Kock (-1729) och i sitt andra med Anna Maria Petersen (1712-82), dotter till Abraham Petersen och Johanna Christina Tham. Han var rådman i Göteborg 1743-64 och riksdagsman.

Maria Coopman, dotter till Hans Coopman, var gift med Anders Hansson Busck, bror till Johan Hansson Busck (1690-1756) och Anna Thalena Gathe (1694-1777).

Den firma som ägdes av Jacob Coopman tillsammans med brodern Carl Coopman hade år 1753 139 arbetare men verskamheten minskade efterhand och 1761 hade firman bara 63 sysselsatta arbetare. Året därpå gick systersönerna Hans Busck och Jacob Busck in som ägare och 1763 satsade en lång rad rika affärsmän kapital i företaget. Sålunda köpte bröderna Gustaf Tham, Volrath Tham och Christian Tham samt Fredrik Habicht, Michael Grubb och D. Vignaux varsin åttondel. Alla dessa personer var engageragde i Ostindiska kompaniet. 1763-75 var fabriken den största klädesfabriken i Göteborg. 1773 övertogs hela ägandet i företaget av Hans Busck och Jacob Busck men redan 1779 stod firman på konkursens brant. Man fick då ett kapitaltillskott genom lån från Niclas Sahlgren, hans svärson August Alströmer och dennes bror Patrik Alströmer. Fabriken blev därefter återigen en största i Göteborg. 1793 sålde bröderna Busck fabriken till Olof Kihlbaum.

Peter Coopmans son Jacob Coopman (-1749) var gift med Kajsa Belfrage (-1810). Deras son Hans Coopman (-1799) var för sin del anställd i Ostindiska kompaniet med två resor som superkargör.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Coopman, Hans Coopman, Peter Coopman, Barnhuset, Barnarbete, Barnhusbarn, Klädesfabriker, Jacob Coopman, Carl Coopman, Gunnebo, Hans Busck, Jacob Busck, Tham, Alströmer, Sahlgren, Göteborg, Historia, Ekonomi

Tags: Coopman, Hans Coopman, Peter Coopman, Barnhuset, Barnarbete, Barnhusbarn, Klädesfabriker, Jacob Coopman, Carl Coopman, Gunnebo, Hans Busck, Jacob Busck, Tham, Alströmer, Sahlgren, Göteborg, Historia, Ekonomi

Powered by Qumana