Som förväntat valdes Jonas Sjöstedt till partiledare i vänsterpartiet. Det är bra. Det öppnar upp för ett mer demokratiskt och öppnare vänsterparti. Ett vänsterparti som internt skulle kunna fungera som danska Enhedslisten är en möjlighet. Ett vänsterparti med en modern radikal socialistisk profil kan också bli en möjlighet med Jonas Sjöstedt som partiledare. Förutsatt att partistyrelsen kommer att dra åt samma hål kan det hela bli mycket bra.
Samtidigt ska vi komma en del saker om Vänsterpartiet och inte hysa några illusioner och stora förhoppningar. Som Göran Kärrman i Internationalen skriver:
Trots högerregeringens nedskärningar, privatiseringar och öppet arbetarföraktande politik, med en arbetslöshet som ligger på över 7 procent (när den låg på 6 procent, i valrörelsen 2006, ansåg moderaterna att det rådde ”massarbetslöshet”) och trots den fullständiga krisen inom socialdemokratin, har Vänsterpartiet inte gjort några opinionsmässiga framgångar. Det är knappast förvånande att många vänsterpartister nu hoppas att ett partiledarbyte skall ge partiet den skjuts uppåt som man så väl behöver.
Men precis som för socialdemokratin, så måste det väl ändå vara politikens innehåll och inte dess främsta språkrör som är det viktigaste. Partiledarens/ledarnas roll är förvisso viktig men kan aldrig, särskilt för ett socialistiskt parti, ersätta politiken.
I en intervju i Flamman säger Sjöstedt att ett ”rödgrönt regeringsalternativ” måste vara partiets målsättning inför valet 2014, det vill säga samma upplägg som man hade inför valet 2010. Ett upplägg som innebar att på avgörande punkter, som frågan om det lagstadgade ”budgettaket”, så vek sig V för socialdemokraterna och Miljöpartiet. Sjöstedt pekar också på det ”framgångsrika” samarbetet mellan socialdemokraterna och Sosialistisk Venstreparti i regeringen i Norge, men undviker att säga något om den högerpolitik som detta samarbete inneburit och som dessutom straffat SV i valen.
Vi har inte glömt att Vänsterpartiet, utan att sitta i regeringen men som stödparti till Göran Perssons och Björn Rosengrens regering år 2000, via parlamentariska överenskommelser röstade ja till privatiseringen av Telia.
Intressant?
Bloggat: Röda Malmö, Moberg,
Läs även andra bloggares åsikter om Jonas Sjöstedt, Partiledare, Öppenhet, Radikalt, Demokratiskt, Vänsterpartiet, Samhälle, Politik







Pingback: Vässar vänsterpartiet klorna? | Annarkia
Pingback: På spaning i Vänsterpartiets politiska landskap
Pingback: Kan Sjöstedt lyfta vänstern? | Internationalens ledarblogg
Pingback: Kan Sjöstedt lyfta vänstern? | Röda Lidköping
Pingback: Ökat stöd för vänsterpartiet - minskat för sossarna | Svensson
Pingback: Vänsterpartiets misslyckande | Svensson