Kalkbrottet i Bunge – miljöproblem och ekonomiskt olönsamt?

Del 5 av 5 i serien Nordkalk och Ojnareskogen

Kalkbrottet i Ojnareskogen i Bunge blir naturligtvis inte olönsamt för Nordkalk och Rettigkoncernen, men en nationalekonom från KTH menar att det nya kalkbrottet blir olönsamt för Gotland och gotlänningarna. De arbetstillfällen som skapas och som kommer att finnas kvar i 30 år motiverar inte de stora miljöeffekterna:

Ojnare, som för övrigt betyder att lamma eller föda fram nytt liv, anses av Naturvårdsverket vara av högsta naturskyddsvärde med en världsunik flora. Här kommer en stor potential för rekreation och friluftsliv att gå förlorad både för öns innevånare och den expanderande turistindustrin. Det planerade naturreservatet kommer att hackas sönder till oigenkännlighet. Därtill finns risken att den mest katastrofala effekten av det nya kalbrottet drabbar vattnet.

Den enda expertinstans som gett Nordkalk sitt stöd är Sveriges geologiska undersökningar. SGU dock inte gjort någon egen studie utan enbart bedömt Nordkalks beräkningsmodell av hur sprängningar djupt ner i kalkberget påverkar den närliggande vattenreservoaren Bästeträsk, som skall försörja hela norra Gotland. Problemet är att SGU tidigare gjort en rad felaktiga bedömningar i området, exempelvis beträffande val av provbrott, liksom läget för kommunens provpumpning av vatten. Samtidigt har den pågående brytningen i angränsande områden tvärtemot Nordkalks utfästelser just gjort vattnet saltbräckt och odrickbart för både människor och djur.

[…]

Om ett par decennier packar Nordkalk ihop sin utrustning och tackar för sig. Då är jobben slut. Kvar finns ett ödelagt landskap och i värsta fall vatten förstört för tusentals år.

Antalet arbetstillfällen som skapas på Gotland är naturligtvis begränsat liksom antalet år de räcker. Inte heller hamnar Nordkalks vinster och bolagskatt på Gotland, utan de hamnar nån annan stans. Man kan dock som jag ser det inte räkna på det hela enbart ur Gotlands perspektiv. Det huvudsakliga användaren av kalk från Nordkalks nuvarande brott i  Storugns är den svenska stålindustrin inklusive järnmalmsgruvindustrin. Även kemisk industri behöver mycket kalk.

Alltså är även arbetstillfällena i stålindustrin och i järnmalmsgruvorna något som måste räknas in i den nationalekonomiska kalkylen. Och då handlar det ju om många tusen arbeten som påverkas av kalkbrytning i Bunge eller inte. Kalk är dyrt att transportera långt och med högre kostnader om kalksten måste importeras är det inte säkert att alla arbetstillfällen i stål- och gruvindustrin kommer att finnas kvar.  Det är en aspekt som måste vägas in när man bedömer farorna (miljöfarorna finns där onekligen) med brytningen av kalk i Ojnareskogen. Jag tvivlar på att det hela är samhällsekonomiskt olönsamt. Men det beror förstås på hur man värderar kostnaderna för förstörd natur och hur stora man bedömer att de blir. Dessutom kanske det finns ställen på Gotland som inte är lika känsliga som Ojnareskogen och Ojnaremyr där kalksten av samma kvalitet kan brytas.

Gotlands kommun har idag tillstånd att nyttja Bästeträsk som vattentäkt för norra Gotland. Men vad jag förstår så används inte sjön idag som vattentäkt. Även det beslutet har ifrågasatts. Mellan 1650 och 199o bröt också kalk invid Bästeträsk, i Ar. Det ena kalkbrottet fungerar idag som en populär badplats, Den blå lagunen. Bästeträsk är idag ett naturreservat.

Storugnsbrottet kommer att läggas ner då där inte finns några brytvärda tillgångar av rätt sorts kalksten kvar. Kalksten som är lämplig att använda i stålindustrin. Meningen är att brottet i Ojnareskogen (Bungetäkten) ska ersätta brottet i Storugns.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

PS: 19:05. Avverkningen av skogen för kalkbrottet har stoppats tillsvidare. Skogsägaren Mellanskog har beslutat att avvakta HD:s utslag i ärendet.

Series Navigation<< Gotland: Ojnareskogens avverkning startad
Advertisements