Fredskamp

Efter Sovjetunionens upplösning 1991 gick också Warszawapakten i graven. Det naturliga då hade varit att dess militära motpart, Nato, också upplösts. Utvecklingen gick dock i en helt annan bana och organisationen antog en än mer betydelsefull roll. Man utvidgade sig österut och integrerade de tidigare sovjetiska satellitstaterna och de baltiska staterna i sin organisation. Idag består Nato av 28 medlemsländer. Dessutom har det skapats ett organ av formellt icke-anslutna stater, det så kallade Partnerskap för fred (PFF).

PFF bildades 1994 och samarbetar således nära med Nato. PFF har idag 21 medlemsländer. Lagom till femtioårsjubileét 1999 ändrade därefter Nato i sin stadga. Från att tidigare inte fått föra krig utanför sina medlemsstaters gränser tillerkände man sig nu rätten att utföra militära operationer över hela vår jord. Efter det har Nato varit stridande part i Jugoslavien och Afghanistan. Nato tjänar efter det kalla krigets slut i rollen som västimperialismens militära spjutspets.

Sveriges samarbete med Nato har efter det kalla krigets slut blivit allt intensivare. År 1994 gick vi med i PFF, efter ett riksdagsbeslut där alla partier var överens, varefter Sveriges militärövningar med Nato avlöst varandra med täta intervall. Sedan 2004 kan också Nato-länder hyra in sig på ett träningsområde i Norrbotten till ytan lika stort som Belgien, ett område där även Israel utprovat ny vapenteknologi.

År 2013 enrollerade sig också Sverige – med åtta JAS-Gripenplan, ett minröjningsfartyg och två korvetter – i Natos så kallade snabbinsatsstyrka. De svenska enheterna kommer här att ingå i den andra linjen, det vill säga de förstärkningsförband som ska kunna sättas in efter 30 dagars strider.

På den inslagna linjen av allt intimare samarbete med Nato undertecknade regeringen Reinfeldt i augusti 2014 det så kallade värdlandsstödavtalet. Avtalet ger Nato möjlighet att placera ut trupper, upprätta högkvarter och militärbaser i Sverige såväl i freds- som krigstid. Avtalet måste dock godkännas av riksdagen där det troligtvis kommer upp till omröstning hösten 2015.

Förutom de borgerliga partierna har även socialdemokraterna deklarerat att man ställer sig positiv till detta avtal. Idag hörs också allt starkare och gällare röster inom borgerligheten och militären som kräver ett fullvärdigt medlemskap i Nato

Vi säger:
– Sverige måste bryta alla militära samarbeten med Nato.
– Stoppa vapenexporten!
– Stöd antiimperialistiska befrielsekrafter!

Socialistiska Partiet, en av flera texter som ligger till grund för Rött Forum 30-31 januari.

Intressant?
Media: Röda Malmö, Internationalen, Röda Göteborg,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Svensson on Patreon!
Become a patron at Patreon!

Ett svar på “Fredskamp”

  1. Sverige har allt sedan Andra Världskrigets slut varit en del av västs intressesfär. Under Kalla Kriget fanns omfattande ”hemliga” samarbeten på diverse nivåer. Neutraliteten och alliansfriheten drevs främst utifrån en inrikespolitisk agenda. Det kan starkt betvivlas om Sovjet och Warzawapakten någonsin, i realiteten, såg Sverige, som ett neutralt land i händelse av krig.

    Den principiella skillnaden, gentemot förhållandena under Kalla Kriget jämfört med nu, är väl därför snarast att samarbetet förvandlats från ”statshemlighet” till helt offentligt öppet samarbete. Sedan är det givetvis så att ett öppet samarbete skapar nya möjligheter på den operativa nivån, men det förändrar inte det faktum att Sverige alltid varit en del av väst.

Kommentarer är stängda.