GP:s bild av våld i skolor är missvisande och smutskastar människor

Göteborgs-Posten har i en serie artiklar skrivit om våld, övergrepp, ordningsproblemen i Göteborgs skolor. Det råder ingen tvekan om att situationen på vissa enskilda skolor är allvarlig och problematisk men samtidigt är artikelserien missvisande.

Artikelserien utgår till stor del från anmälningar av brott i skolorna. Detta ger ingen korrekt bild av hur det ser ut i skolorna. Vissa skolor anmäler allt, andra skolor anmäler inget utan löser problemen på annat sätt.  Anmälningsstatistiken är en dålig mätare till hur det faktiskt är i skolorna. Den är helt enkelt missvisande. Detta gör att skillnaderna mellan olika skolor är större Göteborgs-Postens artiklar än i verkligheten. Detta påpekas också av flera personer som intervjuats i GP:

Ylva Odenbring är docent i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hon forskar bland annat på frågor relaterade till utbildning och social välfärd. Enligt henne finns det risker med att endast stirra sig blind på anmälningsstatistiken.

– I utsatta områden finns det närmare samarbete med polisen och socialtjänsten medan man i mer resursstarka skolor oftare vill lösa problemen på andra sätt. Det kan vi se nu och det har vi sett även i tidigare projekt särskilt i grundskolor som anses vara högstatusskolor. Man vill inte få stämpeln som skolan där det förekommer brott, för det kan skada skolans goda rykte.

Vill vi veta hur det egentligen står till i Sverige skolor finns det också en mycket bättre grund än anmälningsstatistiken, nämligen skolundersökningen om brott (SUB). Den senaste presenterar resultat för 2017. Undersökningen genomförs i årskurs 9 och är representativ för Sveriges alla elever. 51% av de svarande eleverna säger i undersökningen att de utsatts för någon av de brottstyper som efterfrågas.

Stöldbrott är den typ av brott som störst andel uppger sig ha utsatts för (26 procent), följt av misshandel (23 procent), sexualbrott (18 procent), hot (14 procent) och rån (2,5 procent). Den totala utsattheten är ungefär lika stor för pojkar respektive flickor men pojkar är mest utsatta för misshandel medan flickor är mer utsatta för sexualbrott.

Den andel som uppger sig ha utsatts för brott är större bland utrikesfödda elever än bland svenskfödda elever. Elever som bor i lägenhet och elever som har skilda/separerade föräldrar uppger en högre utsatthet överlag, jämfört med elever som bor i hus och elever vars föräldrar inte är skilda/separerade.

Utsatthet för brott är även vanligare bland de elever vars föräldrar saknar universitets- eller högskoleutbildning, vilket skiljer sig från 2015, då andelen utsatta var större bland elever med endast en förälder med sådan utbildning.

Att utsättas i skola eller på skolgården är vanligast bland de som uppgett utsatthet för lindrig misshandel, men också vid grövre misshandel, 59 respektive 42 procent. Bland utsatta för grövre misshandel är det dock en stor andel elever, 35 % som uppger att det skett på en annan, ospecificerad, plats.

Den överväldigande delen av misshandeln polisanmäls inte. 20 procent av eleverna som utsatts för grövre misshandel att den senaste händelsen uppger att de polisanmälde händelsen. När det gäller lindrig misshandel är motsvarande siffra 4%.

När det gäller hot är internet/Social medier den vanligaste brottsplatsen med skolan på andra plats. Bara 14% av hoten polisanmäldes enligt SUB.

Sexualbrotten skedde främst på ospecificerad annan plats, men nästan lika stor andel skedde i skolan. Anmälningsbenägenheten för sexualbrott var lika låg som för lindrig misshandel. Totalt uppgav drygt 8 procent av de elever som tvingats genomföra någon sexuell handling att den senaste händelsen polisanmälts, medan motsvarande siffra för de som uppger att de utsatts för sexuella kränkningar uppgår till 4,1 procent.

När det gäller rån polisanmäldes 19% av brotten. Majoriteten av rånen skedde på annan ospecificerad plats. Den typ av stöld som störst andel utsatta elever uppger att de polisanmält är stöld av mobiltelefon (41 procent), följt av stöld av plånbok (33 procent). Stöld av cykel polisanmäls i lika stor utsträckning som stöld av annan värdefull sak, 25 procent i båda grupperna.

Genom att 96% av den lindrigare misshandel och 80% av den grövre inte anmäls betyder det att de siffror som GP använder sig inte har nån som helst koppling till verkligheten. De icke våldsamma skolorna är sannolikt mycket våldsammare än vad GP uppger och skillnaderna mellan skolorna är betydligt mindre än vad GP uppger. Att det finns skillnader är också uppenbart utifrån SUB eftersom fattiga barn oftare utsätts för våld, men skillnaderna är inte så stora som artikelserien i GP gör gällande.

GP:s artikelserie om skolan är missvisande och smutskastar helt falskt de fattiga förorterna i nordöstra Göteborg. Artikelserien är det senast exemplet på Göteborgs-Posten reaktionära nyhetsrapportering där fattigare människor och deras barn utmålas som moraliskt lägre än andra människor och deras barn. Detta trots att det saknas grund för sådan rapportering.

Advertisements