Det är Åsa Linderborg som skriver det i en text med utgångspunkt från Teater Tribunalens uppsättning av det Kommunistiska Manifestet som teater. Rent ordagrant skriver hon Med ett modernt språkbruk kan man säga att staten är ett slags krockkudde i drabbningen mellan arbete och kapital.
Meningen är alltså en modernisering av det som Marx hävdar i det kommunistisk Manifestet, att staten är den härskande klassens redskap. Beroende på styrkeförhållandena i klasskampen kan man staten användas till att fördela mer eller mindre välfärd. I ett kapitalistiskt samhälle förstås inom kapitalismens ramar.
Åsa Linderborg konstaterar samtidigt att finanskrisen, som innebär en historisk chans för vänstern kommer att sumpas av samma vänster:
De allra flesta drabbas av finanskrisen. Att situationen ändå inte är revolutionär beror på avsaknaden av en radikal arbetarrörelse som bygger folkfront med andra sociala rörelser. Kapitalet kan skatta sin lyckliga stjärna att finanskrisen kommer när motståndet är svagare än någonsin. Vänstern kommer att sumpa en historisk chans på walk over: Ni vann, för vi finns inte.
Det är då Manifestet med sin mobiliserande kraft bränner. Det förkunnar, att ingenting förändras av sig självt. Du måste organisera dig, förena dig, med andra.
Vi i vänstern sumpar chansen själva. Vänsterpartiet sumpar chansen därför att de istället för att ägna sig åt att organisera människor ägnar sig åt parlamentariskt shackrande och önskningar om regeringsposter. Något som inte hjälper arbetarklassen, något som inte stärker vänstern som helhet, något som istället kommer att döda vänsterpartiet självt. Andra vänstergrupper sumpar chansen därför att de i nuläget är för små och inte fixar att ta de initiativ som skull behövas. Det gäller också mitt eget parti, Socialistiska Partiet.
Intressant?
Borgarmedia om Teater Tribunalen och Kommunistiska Manifestet: DN, SVD1, SVD2, SVD3,
Borgarmedia om finanskrisen: AB, SVD1, SVD2, SDS1, SDS2, SDS3,
Läs även andra bloggares åsikter om Staten och Kapitalet, Teater Tribunalen, Åsa Linderborg, Karl Marx, Kommunistiska Manifestet, Finanskris, Socialism, Kapitalism, Vänstern, Vänsterpartiet, Politik
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Kapitalet kan skatta sin lyckliga stjärna att finanskrisen kommer när motståndet är svagare än någonsin.
Fast det handlar knappast om ”lycklig stjärna”, eller om ”ren tur”, utan om effekterna av Kapitalets (ex genom Timbro) systematiska propaganda, indoktrinering och historieförfalskning.
Nej, inte bara. Det handlar om vår svaghet. Socialdemokratins och fackföreningsrörelsens svek samt den yttersta vänsterns oförmåga att hålla sams och organisera sig. Det handlar om att den omöjliga maoismen var den stora strömningen bland stora delar av 1970-tales vänstern. Något som oerhört försvagat den svenska vänstern.