Svensson - Varmt och rättframt från vänsterflanken
Jag har läst Håkan Blomqvists och Alex Fuentes lilla skrift Imperialism och imperialismer (Atremi 2025) och tänkte kommentera den några dagar framöver. Det är en mycket stark och övertygande genomgång av kolonialismens och den moderna imperialismens historia. Men när det gäller imperialismens idéhistoria och deras berättelse om dagens globala kapitalism har jag ett antal invändningar. Läs mer …
Klimatet, krigen och kapitalismen bryr sig inte om landsgränser. Ändå låtsas vi som att demokratin kan utövas inom nationalstaten. Om demokratin ska ge kapitalet en match krävs ett nytt Bretton Woods – och ett Europas Förenta stater. Läs mer …
I sista delen av boken Fully Automated Luxury Communism försöker Aaron Bastani skissera fram en möjlig och nödvändig politik utifrån de faktorer som beskrivs i de tidigare delarna. Detta är väl bokens bästa delar som man kan uppskatta även om man inte imponeras av de tidigare delarna. Läs mer …
I denna andra del av boken Fully Automated Luxury Communism beskriver Bastani det stundande överflöd vi står inför. Som både kan ligga till grund för social oro och den utopi som FALC utlovar. Läs mer …
Jag ska här försöka samla mina läsanteckningar från Fully Automated Luxury Communism av Aaron Bastani. De utelämnar en hel del men är ett försök att hitta en röd tråd i bokens resonemang. Läs mer …
Nerväxtkommunism, eko-modernism och socialchauvinistiska avvikelser. Efter att ha läst klart Slow Down – How Degrowth Communism Can Save the Earth av Kohei Saito har jag försökt läsa ikapp ur den efterföljande debatten. I boken går Saito till hårt angrepp mot det han kallar “left eco-modernism”. Läs mer …
Nyligen meddelade Pauligkoncernen att Santa Maria-fabriken skulle läggas ner efter 50 år i Mölndal. I Estland skulle vinsten bli högre. Nyheten försvann snabbt från rubrikerna, det gällde ju bara jobben för hundra arbetare och tjänstemän, för lite för att någon politiker skulle bry sig. Läs mer …
I essän Emot framsteget, från antologin med det snarlika namnet Krossa framsteget lyfter Slavoj Zizek kritik i tre punkter mot den japanska marxisten och nerväxtförespråkaren Kohei Saito. Läs mer …
Förr i tiden drogs de flesta tåg av lok som kunde förses med snöplogar om det behövdes. Dessutom fanns det speciella plogtåg. Men med privatisering, avreglering och kortsiktig vinststyrning så såldes eller skrotade plogtågen. De användes ju nästan inte alls och var alltså en förlustaffär. Läs mer …
Den nya världsordningen innebär att det blir en kamp om kontrollen över energin bland stormakterna. Dels om den fossila energin som olja, gas och kol men också som solenergi, vindkraft och de metaller och mineraler som behövs för det. Även de råvaror som behövs för kärnkraft är intressanta i sammanhanget. Läs mer …
Under 1960-talet blev baksidan av västvärldens snabba kapitalistiska utveckling alltmer uppenbar; tydligast genom den omfattande miljöförstörelsen. Det gick inte längre att blunda för utsläpp som i många fall förpestade stadsluften, bruket av farliga kemikalier, bekämpningsmedel och alla arbetare som blev offer för hanteringen av hälsovådliga ämnen, som exempelvis asbest. Läs mer …
I detta kapitel ger sig Saito på accelerationismen, eller snarare den ekomodernistiska vänstern som strävar efter en hållbar ekonomisk tillväxt under vad denna kallar “kommunistiska förhållanden”. Läs mer …
Saito börjar med att gå till krigs mot dagens klimatpolitik. Framför allt riktar hans sig mot “de globala klimatmålen” (“Sustainable Development Goals”, SDG). Som han menar är otillräckliga och efterföljs undermåligt. Läs mer …
Text nummer trettiofyra i ”Samtida marxistisk teori” handlar om Immanuel Wallerstein och är skriven av Carl Cassegård. Läs mer …
Text nummer tjugosex i ”Samtida marxistisk teori” handlar om Antonio Negri och är skriven av Michele Masucci och Mathias Wåg. Läs mer …
Text nummer femton i ”Samtida marxistisk teori” handlar om David Harvey och är skriven av Johan Alfonsson. Läs mer …
Text nummer nio i ”Samtida marxistisk teori” handlar om Brett Christophers och är skriven av Andreas Back och Emelie Hane-Weijman. Läs mer …
Den tredje texten i antologin ”Samtida marxistisk teori” handlar om indiern Jairus Banaji och är skriven av Mikael Omstedt. Banajis huvudtes tycks vara att en inte ska förenkla historien för att passa in i en teoretisk modell. Särskilt kritiserar han Marx tendens att se Europa som en modell för kapitalismens allmängiltiga utveckling. Omstedt kallar hans ståndpunkt för global marxism. Läs mer …
Samir Amin och beroendeskolan. Har läst Samtida marxistisk teori (Daidalos 2025) som har Evelina Johansson Wilén, Lotte Schack, Carl Wilén och Johan Örestig Kling som redaktörer. Jag tänkte något kommentera några av texterna. Jag tar inte upp alla. Vilket inte betyder att de jag utelämnat är ointressanta. Bara att jag har lite att tillföra. Läs mer …
Redaktörerna Evelina Johansson Wilén, Lotte Schack, Carl Wilén och Johan Örestig Kling har gjort en berömvärd kulturgärning när dom i antologin ”Samtida marxistisk teori” (Daidalos 2025) fått fram texter om inte mindre än 38 – 25 män och 13 kvinnor – av vår tids mest framstående så kallade marxister. Läs mer …