Bolaget Carnegie, kontrollerat av isländskt spekulationskapital, Moderna Finans (tidigare Invik och kontrollerat av familjen Klingspor), intill igår. Ett bolag som från början hette Bankirfirman Langenskiöld. En firma som bildades 1932, efter Kreugerkraschen av en ättling till familjen Ekman, ägare av det riktiga Carnegie, sockerbruket och bryggeriet. Ett bolag som försvann upp i Cardo och i Pripps, numera Carlsberg. Men det är en annan historia som jag ämnar återkomma till.
Faktum är att Langenskiöld/Carnegie varit inblandat i en stor mängd skumma affärer och fiffel under sin existens. Betydligt mer än något annat enskilt bolag i Sverige. Som skalbolagsaffärerna under 1970-talet, som kulimnerade med Kaj Kjellqvists vidlyftiga affärer med Nissaströmsbolagen och Monark. 1969 anställde två personer i bankirfriman Langenskiöld, Erik Penser och Thomas Fischer som kom att ägna sig åt vidlyftiga och tvivelaktiga affärer under 1970-talet och 1980-talet. Visserligen i de flesta fall lagliga, men definitivt början på den spekulationskapitalism som Carnegie fortfarande är ett exempel på.
Den Langenskiöldska bankirfirman bytte 1980 namn till Carnegie och Erik Penser hade blivit största ägare. Köptes 1988 i en omdiskuterad affär av Nordbanken och var en del av orsakerna till denna banks konkrus någar år senare. Erik Penser gick vidare till tivvelaktiga affärer i Bofors, senare Nobel Industrier, istället. Även Erik Penser ämnar jag återkomma till i ett speciellt inlägg i min serie om försvunna finansgrupper och finansfamiljer.
Men kontentan av detta är att det länge verkar ha funnits en spekulativ och tvivelaktig kultur i bankirfirman/fondkommissionären/banken Langenskiöld/Carnegie. Det finns ingen anledning att rädda denna kvar med hjälp av skattepengar.
Intressant?
Bloggat: Jinge,
Borgarmedia: SVD1, SVD2, SVD3, SVD4, SVD5, SVD6, DN1, DN2, DN3, DN4,
Läs även andra bloggares åsikter om Carnegie, Langenskiöld, Erik Penser, Thomas Fischer, Nordbanken, Bankkris, Bankkrasch, Konkurs, Kaj Kjellqvist, Skalbolagsaffärer, Monark, Nissaström, Finanskris, Ekonomi, Samhälle
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Din artikel innehåller inga fakta alls förutom några lösryckta episoder i bolagets historia. Du klassificerar saker som ”vidlyftiga” ”tvivelaktiga” ”skumma” och ”fiffel” utan att komma med några som helst fakta som hjälper läsaren att själv göra en bedömning. Din slutfras börjar med ”Men kontentan av detta…”. Det finns dock inte något innehåll i artikeln. Vad är det förresten för fel på spekulation? Skall jag inte själv få välja om jag vill ha fast eller rörlig rönta på mina lån? Ett typiskt spekulativt val.
Dock tycker jag som kapitalist att din slutliga åsikt är helt rätt rätt: Carnegie borde få gå omkull. Man skall inte använda skattepengar på detta sätt.
Joakim: Apropå fakta så skriver jag att jag ska återkomma. Resten är förstås åsikter. Som man naturligtvis får ha.
Sen tvivlar jag på att du är kapitalist. Möjligen är du anhängare av det kapitalistiska systemet. Möjligen arbetar du med kapitalplacering. Möjligen är du småborgare. Möjligen direktör. Men kapitalist, det tvivlar jag på.
Lustigt, Joakim, jag som marxist tycker samma sak.
Nej, Svensson är inne på något. Kapitalist är du inte.
Det är konservativa partier, det är vänsterpartier som vill rädda bolag, bolag som Volvo, och definitivt bolag som Carnegie. De liberala partierna, de kapitalistiska partierna, det är de som vill att bolag som Volvo och Carnegie ska klara sig på sina egna villkor (och inte räddas av skattepengar).
Vänstern är bara emot räddningen av Carnegie eftersom beslutet kommer från högern.
Sami: Vänstern (Inte vänsterparite) vill många olika saker. Men en sak är gemensamt i inställningen til finanskrisen. Vi skietr i bolagen. Vi vill ha krispaket som räddar vanligt folk och vanligt folks pengar. Inte att våra skattepengar ska gå rakt i fickorna på de som ställt till med problemen.
Högern (regeringen) gör just det senare.