Sverige är ett land där alla religioner är minoriteter och majoriteten av folket är agnostiker eller ateister. Det finns därför ingen anledning att kyrkor, synagogor, moskéer eller andra religiösa byggnader ska spela nån roll i vårt vardagsliv. De som vill besöka sådan inrättningar får göra det själva om de vill, men ingen ska tvingas dit. Inte ens på en skolavslutning. Därför ska inte skolavslutningar vara i kyrkan eller i nån annan tros lokaler. Inte heller bör det få lov att finnas skolor som finansieras med skattepengar och som sprider ovetenskaplig vidskepelse till barn.
Religion ska inte heller ha någon betydelse för juridiken vad det gäller äktenskap. Därför ska religiösa samfund inte ha vigselrätt överhuvudtaget. Den som ändå vil ha ett bröllop i kyrkan kan ha det och få en religiös vigsel på köpet. Men deet ska var ett individuellt val. Det ska inte vara så att samhället ger religiösa samfund några som helst juridiska rättigheter vad det gäller folks liv. Det skulle också då bli mycket enklare att införa känsneutrala äktenskap och andra förändringar i lagstiftningen. Det religiösa bör rensas bort från lagstiftning och juridik så mycket som möjligt och helt bli en privat affär mellan den toende och det som denne tror på.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Skolavslutning, Könsneutrala äktenskap, Religiösa samfund, Skolor, religiösa skolor, Utbildning, Religion, Lagstiftning, Samhälle, Politik
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Det var nån jurist i TV eller radio som sa något mycket klokt. ”Sex hör inte hemma i lagboken.” För rent juridiskt så ger äktenskap skydd och reglering för två personer som har gemensamt ägande. Juristen påpekade att det finns massor med sådana fall som inte har någon reglering eller skydd i lag, en person som bor ihop med sin mor och har gemensam egendom.
Lagen handlar bara om egendom (nästan iaf), det gör äktenskapet också.
Vissa protesterar kanske och säger att det gäller barn också, men det är inte det centrala. Bägge föräldrarna har ju rätt till vårdnad om barn oavsett om de är gifta eller inte.
Ska vi sluta fira jul, påsk, midsommar mm också för att det är högtider som har religiöst ursprung? Ska man även förbjuda affärer och privatpersoner att, i fönster som andra kan se, pynta med stjärnor, adventsljusstakar, krubbor och andra saker som de allra flesta av Sveriges befolkning starkt förknippar med jul.
Nästa fråga är hur vi ska kunna grunda lagar och regler utan religioners normer. Stora delar av Svea rikes lag(som den är idag) har sin grund och botten i kristendomens värderingar och moral. Varför ska man då särskilja äktenskapsbalken från övriga lagar? För att den inte är lika viktig, eller för att den är viktigare?
Kom med lite vettiga argument så ska jag överväga din åsikt, men fram tills dess så håller jag på min.
Simon: Vad du som individ gör har jag inga synpunkter på. Fira jul som du vill, vilka religiösa högtider som helst. Folkliga traditioner kan väl fortsätta, varför skulle de inte det?
Det är när det sker i allmän regi som jag tycker det är fel. Skolan och myndigheter ska inte föra ut religiösa föreställingar eller använda sig av religiösa lokaler för sin verksamhet.
Hej! Som troenden och centerpartist är jag faktiskt förvånad att jag håller med dig på alla punkter. För det första tro är en ensak. Att ha avslutning i Svenska kyrkan är förlegat och påminner när Katoliker, icke troende, agnostiker och andra tros upfattningar tvingades lyssna på Svenska kyrkans präster. Att skattepengar finansierar religiösa friskolor är befängt. Vill man gå i en religiös eller friskola överhuvudtaget skall detta vara i privat regi. Varför skall mina skattepengar betala för friskolor? Jag har bott i USA där finns det mycket dåligt. Men staten och kyrkan är strängt separerad. Religion är en privatsak och statliga skolor får inte bejaka den ena eller andra tron. Äktenskaps lagar skall inte styras av religiösa samfund utan inte ha kvar sin vigselrätt. Som sagt religion är en privat sak. Vi lever i världen och det är sant att många svenskar inte går i kyrkan men när jag tänker på att över en miljard människor på denna planet är Kristna som känner jag mig inte så ensam.
Björn: jag har inga problem med att människor tror. Jag är själv uppvuxen i den bohuslänska skärgården och var omgiven av religion och religiösa som liten. Jag stor förståelse för de som har behov av att tro.
Däremot är det min uppfattning att tro är en privatsak.
Vad var och en gör i sitt hem är deras privata sfär. Att tro eller inte tro är en privatsak. Var och en får fira de högtider som de anser viktiga i livet. Måste det vara så mycket svårare än så?
Aldeles rätt! Tro är en privatsak! Staten eller kommun skall inte finansiera religiösa skolor med skattepengar. Dett får individer göra genom att sätta sina barn i privata skolor.
Simon. Det är värt att notera att lagen inte är direkt grundad i kristna normer, utan att den är relativt lik lagar från länder som alls inte är kristna. Lagar emot allt det vi normalt ser som självklara saker – stöld, bedrägerier, misshandel, mord, et cetera – reglerades även i icke-kristna samhällen. Så var fallet även med äktenskap. Äktenskapslagar är i grunden en fråga om egendomskontrakt och egentligen inte något som främst syftar till att moralisera över själva livet med en partner, som Martin påpekar ovan.
Att lagen är grundad i religion är något av en villfarelse, eftersom vi uppenbarligen klarat av att plocka russinen ur den gammaltestamentliga kakan på något vis. Utan hänvising till religionens dogmer vid bortplockandet. Tyvärr har vi ju kvar visst religiöst inflytande i lagarna även till denna dag, vilket vi misslyckats med att rensa ut. De skrevs ju faktiskt ursprungligen av människor som var mer religiösa än vi är idag och deras värderingar smittade av sig.
Det är dags att städa ut gud ur lagboken, precis Anders kriver och som de ibland något tveksamma liberalerna i Liberati-nätverket skrev hos Expressen i helgen.
På landet är det inte sällan så att den bästa och största lokalen att uppbringa är kyrkan. En kyrka som många gånger annars står mer eller mindre outnyttjad. En liten inflikare, bara. Själv har jag aldrig spenderat en skolavslutning i kyrkan. Men det är kanske vanligare än jag tror.
Det är klart att ibland kan det vara så att kyrkolokalen är den enda som rymmer tillräckligt många ibland. Men det där löser sig. En mängd kyrkor kommer att upphöra var kyrkor inom de nämaste tio åren. Avkristnas och bli profana lokaler.
Svenska Kyrkan har nämligen alldeles för många kyrkor idag. De gamla kyrkobyggnaderna kan då bli samlingslokaler för allt mellan himmel och jord.
Endast ateister kan kallas lärda.
Öviga är misslärda.
Henri: det finns alltid en gymnastiksal att tillgå. Till och med i den lilla uschliga by i Värmlands urskog där jag växte upp finns det en.
Hej
vill mest ge mig tillkänna som läsare här i en intressant blogg. Apropå ditt inlägg om inga skolavslutningar i kyrkan så kom jag att minnas när min yngsta dotter gick i småskolan och jag på ett föräldrarmöte sa att jag tyckte det vore bättre med en avslutning skapad av barnen i klassrummet. Shit så många förfärade blickar och för att inte tala om lärarens ledsna uppsyn, dessutom trodde alla att vi, på grund av valet att inte tvinga barnen till kyrkan, tillhörde någon annan religion…Men fortfarande hävdar jag att det hör inte hemma i skolans värld att ha avslutningar och annat i kyrkan. Ha det…