Därför ska det vara okej för poliser att vara politiskt aktiva, okej för poliser att vara med i olika politiska nämnder, politiska rörelser och organisationer, inklusive partier. Det hör till de grundläggande demokratiska rättigheterna i ett land att man kan vara politiskt aktiv. Dessa rättigheter gäller också för poliser.
Inskränker man polisens möjlighet att delta i politiken så är steget inte långt tills att man inskränker polisens möjligheter att arbeta fackligt. Det hela är att slå in på fel väg.
I sammanhanget vill jag också tipsa om den fackligt aktiva polisen Anna som också är dialogpolis i Stockholm och hennes duell med en tidigare autonom aktivist i singstar.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Demokratiska rättigheter, Polisen, Fackligt arbete, Politiskt arbete, Demokrati, Samhälle, Politik
Från Konfliktportalen.se: Jinge skriver Säg Nej till Koenigsegg, Björn Nilsson skriver Författare med dyster blick, Kaj Raving skriver Heja Israel!, Kristoffer Ejnermark skriver “Den är ju fri från all politik”
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Jättebra och viktigt inlägg! Tur att det finns folk som läser DN så vi andra slipper… 🙂
Själv kommenterat det hela. Lite intressant att det verkar som att det var en moderat som lyft frågan, trots att det finns flera kommuner i Västerbotten där de kan få problem med ett sådant synsätt!
Polismän är inte städare på MCdonalds. Vi talar inte här om en utsatt grupp som förbjuds att delta politiskt.
En polis har en av de främsta maktpositionerna i samhället, och deltar i våldsmonopolet. Det finns andra grupper som man bör försöka få in politiskt.
Jag hoppas att några poliser nu deltar inom Sverigedemokraterna, så ska vi se om du fortfarande menar att det inte är ett problem med politisk aktivism o polis kombinerat.
För ca fyra år sedan uppmärksammades samma rollkonflikt i ett annat fall:
‚ÄúBiskopen i Lunds stift, Christina Odenberg, kräver att diakonen Gunnel Brännström ska avsäga sig sina politiska uppdrag för kristdemokraterna i Hässleholm.
Orsaken är att församlingsmedlemmar har känt sig osäkra på vilken roll Gunnel Brännström har i sociala ärenden. Hon sitter som ersättare i socialnämnden i kommunen samtidigt som hon är diakon i Hästveda-Farstorps kyrkliga samfällighet.‚Äù
Inte ens för en ersättare (och än mindre för en ordförande) ansågs rollkonflikten acceptabel.
Det är väl uppenbart, att det också vore mycket olämpligt, om en domare, en präst eller ortens läkare var ordförande i socialnämnden och i synnerhet på en liten ort (kulturnämnden och likn. uppdrag är i sammanhanget rätt ointressant).
Det handlar ju om ett FÖRTROENDE för polisen, domaren, prästen/diakonen eller läkaren ‚Äì förtroendet för vederbörande (och ytterst förtroendet för ämbetet eller professionen) rubbas, om det finns en tydlig rollkonflikt.
Här i Lidköping var det en snut,”Billy-Battong” Bertilsson, som var aktiv i det lokala missnöjespartiet Sjukvårdspartiet. Men jag kan inte minnas att det någonsin var något tjafs om det. Nu är han iaf pensionär.
I det här fallet verkar det stora problemet vara att två lagar krockar. I socialnämnden är det absolut sekretess samtidigt som man som polis har skyldighet att anmäla brott som faller under allmänt åtal. Frågan är vilken lag som har företräde om en polis i sitt politiska uppdrag får reda på att någon gjort sig skyldig till brott.
Jonas Sahlin: Polislagen medger faktiskt undantag från anmälningsskyldigheten så det är inga problem som jag ser det.
I vårt rättsystem finns ett regelverk kring jäv. Med tillämpande av detta regelverk torde fall refererade fall vara fullt hanterbara. Är någon jävig deltar denne helt enkelt inte i beslutet.
Arbetsgivarverkets synpunkt i denna fråga är därför högst märklig.
Anders, rapporteftergiften enligt polislagen gäller enbart om det kan antas att böter blir påföljden för det begångna brottet. Väldigt många brott måste man en polisman därmed anmäla.
Kristoffer: Så har jag också tolkat det ocj det verkar också vara på det viset i verkligheten har jag förstått.