Det finns en del poliser, inte på något sätt alla, som både har och uttrycker attityder som tyder på att de bär på en hel del fördomar och förutfattade meningar. Vi hörde poliser säga direkt olämplig och rasistiska saker i samband med oroligheterna i Rosengård förra året: ”Apajävel”, ”blattajävlar” och löften om ”duktigt med stryk”. Vi hörde massvis med kränkande skit i Göteborg år 2001. Och nu misstänks en polis i Stockholm för att ha sagt ”Skönt att få smälla på en neger”. Ett polisbefäl i Landskrona riskerar varning för att hon har beskrivit en misstänkt person som ”neger”. I utbildningsmaterial som Skånepolisen använde så fanns en del olämpliga beteckningar med: ”Neger Niggersson” och ”Oskar Neger”.
Nu betraktar jag inte ordet neger som speciellt allvarligt, däremot ”nigger”. För mig är det allvarliga snarare den våldsorienterade och aggressiva attityd som stockholmspolisens och Rosengårdspolisernas uttalanden skvallrar om. Den aktuella stockholmspolisen tycks gilla att spöa på folk. Och att det är en svart gör uppenbarligen det hela ännu trevligare enligt polismannen. Lite rasism ovanpå våldsfetischismen alltså. En sån polis är direkt olämplig, tänk på vad han skulle kunna ställa till med i den känsliga situationen i våra förorter. Det är inte heller bara i Sverige som en del poliser har olämpligt aggressivt och våldsamt uppträdande utan det förekommer i många länder, exempelvis Danmark.
Det är hög tid att krafttag tas mot poliser om har felaktiga attityder till våld och övergrepp. På samma gång mtse rasism en gång för all rensas ut ur polisen. Rasistiska och våldsamma poliser bör skiljas från sitt jobb och erbjudas ett arbete där de kan fungera bättre. De gör mer skada än nytta som poliser.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Rosengård, Förorter, Olämpliga attityder, Poliser, Polisvåld, Polisen, Rasism, Samhälle, Politik
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Jomenvisst finns det skäl att fundera på en del polisers attityd. Att se en polisbil fullastad med renrakade huvud sakta patrullera genom förorten är kanske inte det mest lämpliga.
Förtroendet hade kanske blivit bättre om dom inte såg ut som skinnskallar och inte gömde sig i en bil. Jag undrar när jag här i Åstorp senast såg en promenerande polis – som inte var på väg från bilen till fiket för att köpa frukostbullar.
Däremot vill jag klart deklararera att jag är övertygad om att den överväldigande majoriteten av poliserna är välmenande, seriöst arbetande yrkesmänniskor.
Det finns en del dåliga röttägg i alla yrkesgrupper. Men vore det inte intressant att undersöka, förstå och arbeta mot attityden i förorten där andra generationens invandrarungdom generellt sätt visar total intolerans mot poliser som blir kallade grisar, horor och dylikt, och där framför allt kvinnliga poliser är mest utsatta. Även den mest politisk korrekta person kan nog bli påverkad i den arbetsmiljön. Att sedan man inte kan hitta en rutinmässig patrullerande, till fots, polis i Sthlm City en fredags kväll, för att inte nämna i förorter är ju fullkomligt skandalöst. Den historiska anledningen med polisers tillkomst var att patrullera gator och torg, detta är ju också bevisat en av dom bästa strategier för brottsförebyggande verksamhet samt informations samlande. Det har alla större städer i världen, utom Stockholm.Om man var ute bland människor patrullerande till fots skulle det kanske vara lättare att ta folk och undvika konflikter i ett tidigt läge och kanske till och med få och ge ömsesidig respekt. Den enda gång en vanlig svensk ser poliser är i en bil eller när dom gör trafik kontroll, då är dom ute i stor trupp, samt vi fotbolls matcher. Då är dom uppklädda som robocops och adrenalinet sprutar ur öronen på dom. Dessa två tillfällen är ju kanske inte de bästa att bygga förtroende och respekt bland gemene folk direkt.Har man inget förtroende bland dom så har man ingen hjälp mot brotten. Men det klart, att finnas på fotpatrull, utreda brott mot vanligt folk som inbrott, misshandel, personrån, det har ju ingen prioritet hos polis ledningen..
Attityderna inom polisen är inga problem i förhållande till alla andra arbetsplatser.
Har aldrig haft problem med polisen själv, men jag har aldrig försökt, gjort brott eller på något sätt betett mig otrevligt mot polis i sin tjänsteutövning.
Jag skulle gissa att 99% av fallen så har vedebörande gjort nått av de tre sakern när polisen varit otrevlig mot dem. Och dem tycker jag inte ett dugg synd om.
Mats: Du tycks ha levt en isolerad och skyddad tillvaro. Jag har sett polisen bära sig illa åt många gånger. Ofta mot helt oskyldiga. När jag var ung i Stenungsund, när jag deltagit i demonstrationer och även i andra sammanhang. Och för den delen, även om någon bär sig illa åt, ska polisen bete sig korrekt. Det ingår i deras arbete.
Om en mekaniker (som jag varit större delen av mitt liv) har knäppa attityder mot andra människor spelar det ingen större roll, om en polis har det och visar det spelar det roll.
Jag tror det blir fel om vi tänker att det finns vissa enstaka individer som är rötägg, och bara om de får sparken så löses problemen.
Det är väl snarare så att det är det sociala sammanhanget inom polisen som på ett strukturellt sätt kan skapa detta beteende. Vissa påverkas såklart mer än andra men jag tror att polisens våldsmonopol i sig skapar konstiga värderingar.
Om rötäggslogiken skulle funka, så vore det ju så att rasistiska poliser blivit rasister när dom inte var poliser, medan poliskåren som sådan på ett strukturellt sätt inte reproducerar rasism. Det faller ju på sin egen orimlighet.
Rasism är inget som finns hos enstaka avvikande individer, det är något som måste ses ur ett större perspektiv.
Jo, ingen tvivlar nog på att det faktiskt finns ett stort antal Poliser med rasistiska och andra helt olämpliga åsikter. Och de SKA bort. Men som kår räknat, är ändå den svenska polisen inte dålig ur det hänseendet. Men det gamla talesättet, att det inte är ens fel när två träter, har sin grund. Kom inte och påstå annat än att det finns ett stort antal människor därute, både inom de mer eller mindre extrema politiska/sociala rörelserna, och bland ”vanliga” kriminella, som beter sig fullständigt vettlöst mot Poliser och andra myndighetspersoner i tjänst. Det är inte heller försvarligt. Nästa gång någon behöver hjälp, kanske någon av just dina anhöriga eller till och med du, utsatt för våld eller annat brott, så kanske inte den där Polisen som dagligen blir kallad SvenneF*tta, Gris, H*ra, rasse, nasse mm eller får stenar östa över sig, inte har samma driv att snabbt komma till din hjälp… oavsett om hon eller han är satt att behandla alla lika inför lagen.
Vi talar en hel del om respekt. Den går åt två håll. Den man respekterar, kan man också förvänta sig motsvarande ifrån. Borde vi alla tänka på ibland. Vi har en frihet i Sverige att utöva vår tro, ha vår politiska åsikt, leva som vi vill om vi inte hindrar andra. Den borde vi vara rädda om. Ta den inte för självklar.
Minns en demonstration jag var på i slutet på 80-talet. Skulle egentligen bara möta min bror där, var inte involverad i vad det nu var de demonstrerade mot. Men vilken chock. En polis slog en 15-årig flicka i ansiktet med en batong så blodet sprutade. Och nej, hon hade inte kastat sten eller något. Det var inte direkt något man gjorde på 80-talet.
Sedan har jag varit på andra demonstrationer. Polisen förklarade att de hittat utrustning för brandbomber när de konfiskerade ett gasolkök som skulle användas till att koka korv. Och fler misshandelsfall har jag hunnit se, men inte på de större demonstrationer som jag nu går på.
Polisens attityd, där de skickade in poliser direkt från Norrmalm höll tidigare på att skapa kaos i Fisksätra. Till slut satte någon eld på polisstationer. Intressant nog ledde det till att man bytte ut poliserna där och sedan blev det genast lugnare.
Så nog finns det rötägg. Men som vanlig medborgare, utanför demonstrationer och utanför invandrarområden, har jag bara blivit trevligt och hjälpsamt bemött. Sedan ska vi skilja på attityder och på fall av ”brutalitet”. Varje polis kommer någon gång tröttna på hur de blir behandlade i samband med ingripanden. Fulla människor som svär, spottar och slåss. Säkerligen kommer man att förr eller senare tappa fattningen. Det är något annat än att ha exempelvis en rasistisk attityd i största allmänhet.
Och det är helt uppenbart ett större problem med en polis med attitydproblem än en sekreterare. Den senare har inte våldsbefogenhet.
Som jag ser det så är inte det stora problemet att ett antal poliser är rasister(för antalet är nog ganska begränsat). Problemet är att det saknas stöd för poliser som individer.
En polis ser nog mer död, förtvivlade anhöriga och förbannade människor under ett år än vad många andra gör under en livstid. Det sätter spår, och hos en del går det nog ut över arbetet och allmänheten.
Internt har det skrivits mycket om psykologer och återkommande samtal för att bearbeta olika intryck. Men har jag någonsin sett en psykolog inom polisen? Nej, antar att det skulle kosta pengar…
Angående det låga antalet fotpatrullerande poliser så kan det ha ett samband med att vi har en polis per capita som rankar in på en mellannivå i västvärlden samtidigt som antalet civilanställda sjunkit drastiskt. Poliser gör skrivbordsjobb som sköttes alldeles utmärkt av civilanställda innan de sparades bort.
Kristina. Det är riktigt, men samtidigt är ett agerande mot individer som gått över gränsen ett sätt att visa att det inte är okej, dvs ett sätt av flera för att förändra polisen som organisation.
Diskussionen om våldsmonopolet är en lång och knepig diskussion där jag inte är sker på att det är rätt att vara mot något sådant. Inte heller är jag övertygad om att det är fel att vara mot våldsmonopolet. Men låt oss ta den nån annan gång.
Pa Z: jag vill ha en källa till påståendet om polistätheten. Jag tvivlar på att det är sant. Jag har för mig att Sverige har hög polistäthet.
Mina uppgifter är säkert gamla. Och möjligen inte helt tillförlitliga, jag vet inte. Men en av mina arbetskamrater var privat kompis med ett polisbefäl i Stockholm som vid något tillfälle hade suckat att det i Stockholm fanns två partier inom polisen. Ett som tyckte att demonstrationer hade samma rätt att existera som fotbollsmatcher och att polisens jobb var att se till att det gick lugnt till och inte blev kaos. Samt ett annat parti som tyckte att allt som stack upp skulle slås ner. Om det blev bråk, enligt detta polisbefäl, berodde på vem som hade vakten. Detta var 90-talet.
Det stämmer också med min, låt vara begränsade, erfarenhet. Vid en del demonstrationer blir man mycket korrekt bemött, vid andra blir man bemött som något som katten har släpat in.
Undrar vad man själv skulle få för attityd efter att ha jobbat som polis i någon förort ett tag. Det är säkert bra med krafttag mot poliser om har felaktiga attityder till våld och övergrepp. Lustigt att man i dessa sammanhang så sällan talar om pöbelns ”attityder till våld och övergrepp”. Men det är såklart inte deras fel, det är ju samhällets, som vanligt.
”Pöbeln”? Ja, det där var en intressant attityd.
”jag vill ha en källa till påståendet om polistätheten. Jag tvivlar på att det är sant. Jag har för mig att Sverige har hög polistäthet.”
Ifall det duger så gör jag ett försök.
”Polistätheten i Sverige, som under denna tid legat konstant, är drygt hälften av det genomsnittliga
antalet i Europa: 1,9 poliser per 1 000 invånare mot 3,5 i övriga EU”
http://www.timbro.se/bokhandel/pdf/9175665948.pdf
Tack, Johan, jag ska läsa rapporten med intresse,
Det är säkert sant som Jan Wiklund säger, i alla fall när det gäller Stockholm. Jag har hört från ett befäl där att det är stora problem med en del äldre befäl. ”40-talisterna är värst”, men dom går snart i pension.
Men eftersom man kan se en så tydlig skillnad mellan Göteborg och Stockholm när det gäller polisbrutalitet sedan 2001 så måste man nog hålla länspolismästaren i Sthlm ansvarig.
Hon, Karin Götblad, viker då och då ut sej i media och på arbetsgivarkonferenser med ett stort vänligt leende och förklarar att hennes bästa taktik är att låta de anställda själva komma fram till hur dom vill arbeta -jag tycker det blir bäst så.
Nu tycker ju inte vi som känner folk som blivit utsatta för hennes anställdas ofta fruktansvärda övervåld att det blir bäst så. Alls.
Hon har inte ens för avsikt att hålla efter dom här Baseboll-ligetyperna (”Basebolligan” var en grupp inom stockholmspolisen som avslöjades med ruggiga våldsmetoder mot allmänheten, var det 80-eller 90-talet?).
Hon har ju en del annat skumt för sej också, så en progressiv idé vore att ersätta henne med någon med en annan inriktning, med bättre moral.
Poliser har ett hårt jobb. Dom ser samhällets baksida varenda dag, det sliter.
Men att förstå är inte att ursäkta.
Vissa jobb sliter hårt på psyket, men hur skulle det vara om man sa samma sak om mentalvårdarna, för dom blir utsatta för lika mycket elakheter från många av de människor de ska ta hand om. Och dom måste leva med dom på avdelningarna dygnet runt, dom kan inte bara slänga folk i fyllecellen och sen sparka ut dom efter 6 timmar.
Vid såna här svåra arbeten måste det finns en personalpolitik som tar hand om personalen, analyserar och hjälper till med förklaringar o.d. så att vi-dom-tänkandet inte förstärks och cementeras i hat och förakt, som man ser att det gjort hos en hel del utbrända snutar.
Har man, som Götblad, inte har den insikten, utan låter pressade poliser sköta sej själva, då får man en sån kår som den i Stockholm. Och Malmö.
Det hjälper inte hur bra intentioner dom än hade när dom gick polishögskolan, för utan en riktig personalpolitik så blir dom utbrända på kort tid. Och elaka, och tarvliga, och djävliga. Humorlösa och rädda. Och farliga för allmänheten.
Så första steget är anturligyvis att ändra utbildningen på polishögskolan -och det har dom hållt på med sen Gbg2001. Aspiranterna får t.ex. lära sej lite om vad som händer i världen och varför demonstranter demonstrerar. Sånt har dom aldrig begripit sej på, annat än när dom demonstrerat för sina egna löner.
Men dom äldre gubbarna, dom som aldrig tänkt till om något annat än sina egna löner, dom har förstås svårt att hänga med i det globala och solidariska.
Så dom måste man ha tummen i ögat på, menar jag. Ända tills dom går i pension. Dom måste degraderas när dom uppför sej illa, så dom ser att sanktionerna kommer från deras egen kår, annars fattar dom ju inte linjen.
Och där stöter man på ett av de stora problemen -att polisen själv utreder sina egna eventuella tjänstefel och brott. Med den kårandan dom är uppskolade till så håller dom varandra bakom ryggen, och då blir det inga förändringar till det bättre. Alls.
Så fram för en HELT oberoende kommitté som utreder polisers ev. tjänstefel och brott!
Som det finns i andra länder.