Rimligt straff för mordet i Hofors

Med tanke på att gärningsmannen är under 21 år och maxstraffet för mord då är 14 år så är straffet på 9 års fängelse en rimlig dom för mordet på läraren i Hofors. Detta trots att mordet innehåller en del mycket brutala saker. Problemet i sammanhanget är uppsåtet att döda. Ville gärningsmannen döda läraren, hade han uppsåt:

För att dömas för mord måste åklagaren kunna ­bevisa att gärningsmannen verkligen ville döda.

Svensk rätt laborerar traditionellt med olika former av uppsåt och efter ett utslag i Högsta domstolen 2004 är likgiltighetsupp­såtet den nedre gränsen för att det ska handla om detta brott.

Det betyder att det inte är bevisat att gärningsmannen verkligen ville döda sitt offer, men att brottet ändå ska bedömas som mord eftersom gärningsmannen struntat i om offret kommer överleva misshandeln eller ej.

Det är också detta – likgiltigheten – som fäller Schüttman. Det finns i och för sig goda skäl att misstänka att någon som hänsynslöst hoppar på och sparkar någon så här pass länge verkligen är ute efter att mörda, men svårt för åklagaren att bevisa.

I det här fallet handlar det alltså om så kallat likgiltighetsuppsåt och då blir straffet lägre. Det är rimligt att det ska var så som jag ser det. Ett kallblodigt planerat och genomfört mord ska ge längre straff än ett mord där uppsåtet att döda inte kan bevisas fullt ut.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Lärarmordet i Hofors, Hoforsmordet, Uppsåt, Mord, Fängelse, Brott, Våld, Lagstiftning, Hofors, Samhälle, Politik