Polisens arbete med hedersvåld behöver förbättras

Vittnen och misstänkta förhörs inte regelmässigt, och fokus läggs på det enskilda brottet i stället för att se till kvinnans totala livssituation. Kunskapen om hedersrelaterat våld är ojämn inom polisen. Det visar en rapport som Brottsförebyggande rådet (Brå) tagit fram i samarbete med polisen. Den är ett led i deras insatser för att utveckla arbetet med hedersrelaterat våld.

Studien visar bland annat att polisen håller färre förhör än man borde. Ofta förhörs varken misstänkta eller vittnen. Kvinnan som gjort anmälan blir förhörd, men vanligen bara en gång. Det behövs fler förhör, eftersom det kan ta tid innan hon känner sig trygg och vågar prata om det hon varit med om.

– Det är viktigt att polisen ser helhetsbilden i dessa ärenden, säger Emma Ekström, som är utredare på Brå och har genomfört studien. Ofta missar de att uppmärksamma att det handlar om hedersrelaterat våld och ställer enbart frågor om det anmälda brottet. Polisen behöver dessutom ha ett öppet förhållningssätt, eftersom kvinnans situation och den brottslighet hon är utsatt för kan se väldigt olika ut.

Nationell resursgrupp kan sprida kunskap

De polisutredningar rörande kvinnor som utsatts för hedersrelaterat våld som Brå studerat, visar att det behövs tydligare rutiner för arbetet. Det finns också behov av utbildning i bemötande och hur polisen ska hantera utredningar med inslag av hedersrelaterat våld. En av rekommendationerna som Brå lämnar är därför att Polisen skapar en nationell resursgrupp som kan bidra till att ytterligare förbättra spridningen av den kunskap som finns i dag.

Fler kvinnor måste våga anmäla

I studien framkommer att det är få hedersrelaterade ärenden som kommer till polisens kännedom – Brå beräknar att det rör sig om runt 300 anmälningar på ett år.

– En viktig uppgift för polisen är att få fler av de utsatta kvinnorna att göra en polisanmälan, säger Emma Ekström. Det handlar om att tillsammans med andra myndigheter och organisationer fånga upp dessa kvinnor och genom ett bra bemötande öka förtroendet för polisen. Det är också viktigt att den drabbade kvinnan får det stöd och det skydd hon behöver. Kvinnor i de här situationerna har ofta både omfattande och komplexa hjälpbehov som inte bara berör fysiskt skydd. Därför är det särskilt angeläget att polisen samarbetar med andra myndigheter och verksamheter.

Samtidigt framgår det också av rapporten att hedersvåld  är något som är ovanligt. Brå uppskattar att det är ungefär 300 anmälningar per år som rör hedersrelaterat våld. Trots detta menar Brå att det finns anledningar till att särskilt uppmärksamma hedersvåld:

Trots den oenighet som råder om huruvida hedersrelaterat våld och förtryck är en särskild form av våld, är de flesta praktiker överens om att det finns personer som lever under begränsningar som har att göra med hedersrelaterade värderingar (Brå 2010b) och att det är viktigt att vidta specifika åtgärder mot detta. Det finns även inom rättsväsendet anledning att särskilt uppmärksamma hedersrelaterat våld. I sin handbok om hedersrelaterad brottslighet lyfter Åklagarmyndigheten (2006) fram fyra skäl:

• Det är vår skyldighet med hänsyn till de konventioner om  mänskliga rättigheter som Sverige har ratificerat.
• Det är nödvändigt för att målsägande ska kunna få rätt stöd och skydd.
• Det är nödvändigt för att polis och åklagare ska använda rätt utredningsstrategier.
• Det är nödvändigt för att gärningspersonerna ska få en riktig  påföljd.

Polisen har också under en period uppmärksammat och arbetat med frågor om hedersrelaterat våld och bland annat tagit fram en interaktiv utbildning och ett metodstöd (Rikspolisstyrelsen 2007).

Sannolikt finns det också ett stort mörkertal för hedersrelaterat våld då många kvinnor inte anmäler att de utsätts för våld.

Samtidigt finns det problem med att skilja ut hedersvåld som en speciellt typ av våld och oliak meningar om detta som man kan förstå av det anförda citatet. Allt våld utövat av män mot kvinnor grundar sig på patriarkal makt. Heder och en vilja att kontrollera kvinnors sexualitet är komponenter som ingår i de flesta fall. Att då lyfta ut hedersrelaterat våld  som en särskild kategori kan leda till en förminskning av problemet med mäns våld mot kvinnor och stigmatisering av vissa grupper i befolkningen. Att peka ut enskilda grupper kan också leda till att de utsatta flickorna och kvinnorna inte själva känner igen sig i beskrivningen och därför inte söker hjälp.

Rapporten kan laddas ner på Brås hemsida.

Svensson/Brå

Intressant?
Borgarmedia: SVT1, 2, DN,
Läs även andra bloggares åsikter om Hedersvåld, Hedersrelaterat våld, Våld mot kvinnor, Polisutredningar, Polisen, Brott, Våld, Samhälle, Politik