Ukraina, Poltava och svenska köpmän på 1700-talet

Svenska köpmän och handelshus i utlandet var i allmänhet verksamma i hamnstäder, gärna sådana som också var finansiella centrum som Amsterdam, London och Hamburg, men också städer som Riga och S.t Petersburg. Däremot var väldigt få aktiva i inlandsstäder i andra länder. Sålunda är det svårt att hitta några svenska handelshus eller köpmän i det som idag är Ukraina. Men en stor del av den spannmål som på 1700-talet importerades till Sverige kom sannolikt från nuvarande Ukraina via Riga, Königsberg och Danzig.

Däremot går det att hitta kopplingar mellan viss köpmannafamiljer och slaget vid Poltava år 1709 i det nuvarande Ukraina. Efter fiaskot var det svenska kungahuset och den svenska staten i behov av pengar. Bankirfirman Hogguer, driven av en familj som enligt egen utsago hade svenska anor, ställde upp med ett rejält lån. Fler av bankirens söner blev på grund av detta adlade  i Sverige och firman fortsatte att finansiera den svenska staten och det svenska kungahuset under stora delar av 1700-talet.

Efter slaget flydde den svenske kungen Karl XII mot det Osmanska riket (formellt allierat med Sverige) där han sattes i en slags byarrest i byn Bender, som också ligger i det nuvarande Ukraina. andra svenskar blev tillfångatagna. En av dem var Carl von Ronald (1684-1761), känd för sin berättelse om Poltava, fångenskapen och flykten från denna. Han var som till mycket framgångsrike stockholmsköpmannen Roland Eliassson. Två systrar till Carl von Roland var ingifta i känd stockholmska köpmannafamiljer som von Schoting och Schröder

Roland Schröder (1713-73) var gift med sin kusin Brita Maria von Schoting (1720-?) och med Hedvig Tottie, dotter till Charles Tottie (1703-76) i sitt andra gifte. Britta Maria Schoting var dotter till Paul von Schoting (-1755) och Margareta Roland (1690-1726), syster till Henrik Schröders (1687-1746) fru Juliana Roland (1686-1760). Det senare paret var föräldrar till Roland Schröder.

En annan fånge efter Poltava var Börje (Birger) Oterdahl (1661-1733), kapten vid Nerikes och Vermlands tremänningsregemente, tillfångatagen efter Poltava, krigsfånge i Tobolsk 1709-22, major efter hemkomsten. Han var farbror till Philip Oterdahl (-1753), stamfar för den Oterdahlska köpmannafamiljen i Göteborg.

Ytterligare en som blev fånge vid slaget i Poltava var Rutger Macklean, ägare till Ströms säter invid Lilla Edet:

Därefter tycks bägge delarna av Ströms säteri ha sålts till Daniel Bildt på Morlanda och gjorts till en enhet vid 1600-talets mitt av hans änka Dorotea Bielke. Efter hennes död 1674 köptes Ström av Rutger von Ascheberg. Det ägdes efter hans död av hans måg, landshövding D. Maclean (David Macklier, död 1708) som var gift med Eleonora Elisabeth Ascheberg. Därefter ärvdes säteriet vid Eleonora Elisabeth Macleans död av sonen Rutger Macklean (tillfångatagen vid Poltava och därefter fånge i Sibirien) bland annat sonsonen Gustaf Macklean (död 1804).  Den senares bror Rutger Macklean blev känd som jordbruksreformator på sitt skånska gods Svaneholm. Ström tillhörde efter Gustaf Mackleans död hans efterkommande på kvinnolinjen av friherrliga ätten Bennet.

Intressant?
Borgarmedia: GP1, 2, SVD1, 2, DN1, 2,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , ,


Upptäck mer från Svenssons Nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.