Boknytt
Svensk historia
Larsson/Marklund
Historiska media
500 år av Sverige
Många böcker om svenska kungar har publicerats på senare år, men jag har saknat en mer övergripande och sammanhängande bild av vårt lands förflutna. Nu finns den äntligen i denna 400-sidorsbok som sammanfattar de senaste 500 åren av Sveriges historia. En bra insats och en bra bok.
Äntligen har jag för första gången fått en lättförståelig överblick av den svenska historien, som i mycket stora drag följer århundradena;
1500-talet med Gustav Vasas nationalstatsbygge, bondeuppror och början till svenska samförståndsandan. 1600-talets krig, stormaktstid och lutherska ortodoxi. 1700-talets frihetstid med ekonomiska framsteg (och ett bakslag i kungavälde). 1800-talets modernisering och industrialisering. 1900-talets demokratisering och folkhemsbygge(s).
Författarna, båda filosofie doktor i historia vid olika universitet, påpekar att ”personer, varor och idéer ständigt rört sig över landets gränser och därmed påverkat landets historia.” Samtidigt vill de ”ge perspektiv på framväxten av Sverige och det svenska med en kritisk blick på den pågående debatten om nationell identitet och tillhörighet.”
Det skymtar fram som en röd tråd i boken. Med varningen att det dröjde länge innan människor började uppfatta sig som svenskar. I krigen och konflikterna med Danmark fanns det ”svenskar” och ”danskar” på båda sidor. Även svenska bönder som stödde den danske kungen.
Och från förra sekelskiftet beskriver de inte bara den vanliga, välkända, högljudda och elitistiska högernationalismen. De tar även upp den mindre kända, lågmälda och folkliga vänsternationalismen – och dess roll i såväl den demokratiska kampen för allmän rösträtt, som i skapandet av välfärd och folkhem.
Klassförhållanden (i början stånd) under olika tidsperioder är en annan intressant röd tråd i boken. Förutom kungen bestod överheten på 1500-talet av adel (500 familjer) och präster, och sen tillkom borgare (som var köpmän och hantverkare i städerna). Av folket = massan = bönderna ägde hälften sin egen jord (unikt), hälften brukade den för staten, adeln eller kyrkan.
På 1600-talet tillhörde 95 procent av befolkningen allmogen – ”bönder, torpare, tjänstefolk och egendomslösa som bodde på landsbygden”. Borgare och rikare ofrälse (välbeställda utanför ståndssystemet) utgjorde 3 procent. Adeln och prästerna en procent vardera.
På 1700-talet blev de ofrälse rika och medelklassen allt viktigare – de som på 1800-talet skulle ta över som härskande borgarklass under industrikapitalismen. Under samma sekler växte ur bondeklassen fram ett landsbygdproletariat av jordlösa torpare, backstugusittare och tjänstefolk. Dessa rekryterades i stor utsträckning till städernas proletariat (eller emigrerade till ”Amerikat”).
Arbetarklassen gick om bondeklassen på 1900-talet. Kring 1960 var industriarbetarna maximala 44 procent av arbetskraften (den totala arbetarklassen förstås ännu större). Sedan tillväxte den proletära tjänste-service-offentlig-sektorn, liksom den anställda medelklassen (inte småföretagar/storbonde-medelklassen).
Denna utveckling har bidragit till att den svenska arbetarrörelsen (socialdemokratin, facket, vänstern) har försvagats och Sverige fått borgerliga regeringar. Detta eftersom (de manliga) industriarbetarna traditionellt sett har varit arbetarklassens politisk-fackliga kärna.
Den allmänna utvecklingen i Europa från 1500-talet till 1800-talet är att adelns makt minskar och kungens/statens ökar. Så också i Sverige. Men det var en utveckling som bönderna ofta motsatte sig. De stod för ett mer decentraliserat och lokalistiskt samhälle. De bekämpade ofta den växande statscentralismens intrång i deras liv (ännu en röd tråd i boken).
Adeln klämdes ”bakifrån” av kunga-stats-byråkrati-centralismen och ”framifrån” av den nya ekonomiskt allt starkare borgerligheten. Men det behövde ingen revolution för att gå från ”feodalism” till kapitalism.
Istället gifte de sig med varandra (rent konkret). ”Och i stor utsträckning var det i denna sammansmältning mellan adeln och medelklassens ekonomiska toppskikt som den nya borgerliga samhällseliten utkristalliserades.”
Kritik då? Ja boken är i stort en traditionell historiebok med för lite om folket, men med en myckenhet av detaljer kring kungar, krig och slag (gäsp!).
Det hade kunnat ersättas med exempelvis borttappade detaljer som LAS, löntagarfonder och SÄPOS spioneri på svenskar (jag själv övervakade av den så kallade ”sjukhusspionen” på 70-talet). Och är inte arbetarrörelsens föredömliga kamp för att förhindra krig mot Norge vid självständighetsförklaringen 1905 värd några rader?
Även mer om revolutionsåret 1917 och incidenter i typ Västervik och Seskarö vore önskvärt. Samt mer även om 30-talet, då polis och arbetare drabbade samman i hälsingska Clemensnäs och Sandarna 1932. Min morfar var med i Sandarna 1932 (med mamma på axeln) och brukade berätta om en skadeskjuten arbetare som bars blodig på de andra arbetarnas axlar. Hellre det än alla detaljer i typ ubåtsjakten.
Sedan undrar jag om det verkligen är ett fastslaget faktum att TV2 var vänstervridet? Likaså på 70-talet; ”Nu ändrade flyktingpolitiken inriktning och istället för integration började man tala om ett mångkulturellt samhälle. Svenskarnas inställning förändrades från nyfikenhet till ökad fientlighet.” Är det inte väl dramatiskt beskrivet?
Sedan uttrycker sig författarna på flera ställen mycket stolpigt och fyrkantigt om vänstern och kommunisterna (som på en gammal amerikansk film). Är man historiker får man faktiskt bekväma sig till att lära sig så pass om även sina personliga åsiktsmotståndares tankar att man kan referera dem rätt.
Hans Norebrink
PS. Kanske kan man säga att de svenska böndernas friare ställning, ståndsriksdagarna, och överläggningarna mellan staten och lokalsamhällena var en slags protodemokrati i vardande i Sverige? Den folkmakten byggde då i slutändan på att bönderna med vapen i hand kunde delta i politiken – och också gjorde det.
PSS. En kungalängd hade varit bra i slutet av boken.
Läs mer: SMP,
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Svensk historia, Olle Larsson, Andreas Marklund, Nationalstat, Lutheranism, Arbetarrörelse, Kungar, Demokrati, Borgare, Adel, Präster, Bönder, Arbetarklass, Klass, Historia, Kultur, Böcker, Samhälle, Politik
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.