Det tror jag inte och jag undrar om det finns någon som tror det. Däremot verkar SVD:s ledarskribent Sanna Rayman tro det. För mig räcker det med att kultur är vackert, roligt eller fantasieggande. Det behöver inte ha ett budskap för att vara bra. Kultur behöver inte vara vänster eller ha en korrekt genusanalys eller nåt liknande för att vara bra. Jag tycker den reaktionäre Charles Willeford skrev bra deckare och att den reaktionäre James Ellroy skriver bra böcker. Många vänsterförfattare skriver förstås också bra böcker. Min favorittavla på Göteborgs konstmuseum är Nordisk Sommarkväll av Rikard Bergh.
Jag är förstås en obotlig romantiker som man kanske kan förstå utifrån mitt vala av konstverk. Rikard Bergh var vänster politiskt så vitt jag kan förstå men hans mest kända konstverk har knappast nåt egentligt budskap mer än att vara vackra och tilltalande.
Jag läser mycket science-fiction. Det skrivs ofta av författare som är extremhöger, libertarianer eller av författare som står långt åt vänster. Jag gillar såväl de förstnämnda, såväl som de sistnämnda. Det måste inte vara vänster för att vara bra. Och även om författaren är vänster behöver det inte märkas i böckerna. De kan vara bra ändå.
Om själva debatten på Timbro som Sanna Rayman skriver om har jag ingen uppfattning. Jag var ju inte där, men kan konstatera att Raymans ledarartikel om debatten är begriplig medan den artikel hon kritiserar, skriven av Mattias Irving på Seglora Smedja är i stort sett obegriplig för en som inte tillhör kultureliten, kulturinnesvängen. Det är följ möjligt och dessutom sannolikt att han har rätt när han menar att Jonna Sima, den enda unga kvinnan i debattpanelen, mobbades och utsattes för onyanserad kritik. men det är svårt att veta. För vad sades? Det är möjligt att Wille Crafoord pratade nonsens, men vad sa han? Det är möjligt att det var fel att jämföra filmjölk med kultur, men det måste ju inte ha varit fel. Så vad sa Erik Helmerson egentligen?
Å andra sidan tycker jag den högervridna PK-eliten med såna som Sanna Rayman, Erik Helmerson och Stina Dabrowski har en löjlig inställning och kritik av kulturutövare som varande vänster. Det är ju en naturligt följd av yrket. Många kulturutövare och många kulturuttryck föds ju ur ett avståndstagande från makten. I Sverige innebär det ju att man hamnar till vänster i politiken. Så att kulturarbetare, kulturskribenter och konstnärer av olika slag är vänster i Sverige är bara naturligt. Kulturella yttringar kan ibland också vara enda möjligheten att kritisera makten i ett samhälle. Därför är kultur ofta politisk. Tänk bara på vissa författare i Sovjet.
Men nån kulturvänsterelit finns det inte. Inte som jag kan märka i alla fall. Däremot en PK-högerkulturelit.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Sanna Rayman, Kultur, Kulturdebatt, Jonna Sima, Mattias Irving, Kulturarbetare, Konstnärer, Vänster, Konst, Böcker, Film, TV, Samhälle, Politik
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.