Groominganmälningar leder inte till åtal då inga brott begåtts

Få anmälda fall av grooming leder till åtal enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå). Avgörande för om någon ska kunna lagföras för brottet kontakt med barn i sexuellt syfte (även kallat grooming), är tidpunkten för polisanmälan. De flesta anmälningar görs innan ett brott har begåtts. Det är i grunden nåt bra. Det bästa är ju att stoppa brott innan de begås.

Mellan den 1 juli 2009, då straffbestämmelsen infördes och fram till slutet av 2012, registrerades 617 anmälda brott av Polisen. Av dessa lagfördes endast fem.

– För att kunna bli dömd för brottet krävs att gärningspersonen har kommit överens med ett barn under 15 år om att träffas, och att gärningspersonens syfte med mötet är att begå ett sexualbrott mot barnet, säger David Shannon, utredare på Brå. Men det krävs också att gärningspersonen sedan gör något mer, till exempel köper en tågbiljett åt barnet eller lämnar en färdbeskrivning.

För att någon ska kunna dömas för kontakt med barn i sexuellt syfte, är det alltså viktigt att polisanmälan sker vid ”rätt” tidpunkt, det vill säga när ett möte är bestämt men helst innan själva mötet ägt rum för att förhindra att barnet utsätts för sexualbrott.

– De flesta polisanmälningar görs innan man bestämt tid och plats för ett möte, vilket innebär att det inte finns tillräckliga skäl för att kunna väcka åtal för kontaktbrottet, säger David Shannon.

Inget mervärde i att styrka just grooming

Av de ärenden som ingår i rapporten, gick totalt 32 fall (10 procent) till åtal. Endast åtta av dessa åtal gällde dock kontakt med barn i sexuellt syfte (grooming), medan de övriga avsåg andra brottstyper. Många gånger finns det, enligt åklagare, inte något ”mervärde” i att försöka styrka just det så kallade kontaktbrottet eftersom kontakten ofta inneburit kommunikation som motsvarar exempelvis sexuellt ofredande, som har en högre straffskala.

– Positivt är ändå att många sådana här kontakter som görs med barn i sexuellt syfte, blir väldigt korta. Många barn avbryter kontakten själva på ett mycket tidigt stadium, avslutar David Shannon.

Det finns inget egenvärde i att folk blir dömda för brott. Det viktiga är ju att barn inte utsätts för brott. På det planet tycks groominlagen fungerar alldeles utmärkt. Att få döms är ingen anledning att förändra lagen. Den fungerar ju uppenbarligen så att övergrepp faktiskt förhindras.

Fakta

Straffbestämmelsen ”kontakt med barn i sexuellt syfte” trädde i kraft den 1 juli 2009. Brå har på regeringens uppdrag följt upp och utvärderat tillämpningen av den. Studien bygger på polisanmälda brott mot kontaktbestämmelsen mellan den 1 juli 2009 och den 30 juni 2011.

Svensson/Brå

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Sexövergrepp, Övergrepp, Barn, Grooming, Sociala medier, Polisanmälningar, Brå, Brott, Lagstiftning, Internet, Samhälle, Politik