Thomas Pikettys Kapitalet
Jesper Roine
Volante
Vändpunkt 1980
Ständigt detta ”kring 1980” då allt förändras, vilket återkommer i kritiska ekonomisk-politiska skrifter och forskning. Som i denna; ”Thomas Pikettys Kapitalet i det tjugoförsta århundradet” som på 100 sidor sammanfattar vad Piketty som ibland kallas ”vänsterns nye idol” på 1000 sidor – genom en enastående kollektiv forskargärning – har kommit fram till om kapitalismens verkliga natur.
Det är en bra, läglig, aktuell och ”svenskperspektivad” översättning och sammanfattning. Även om jag hade önskat mindre av matematik och formler (suck!). Och helst en koncisare sammanfattning av sammanfattningen. För många med mig är ekonomi svårt.
Den franske ekonomens huvudbudskap går ändå fram; I en privatkapitalistisk ekonomi blir de rika obönhörligen allt rikare i jämförelse med vanligt folk (arbetare och lägre tjänstemän). Detta är ett problem i relation till demokrati, social rättvisa och folkligt missnöje. Bara statliga & politiska åtgärder som högre skatter på speciellt de superrikas inkomster och förmögenheter kan åtgärda detta.
Problemet (sett från vänsterhåll, många på högerkanten är nöjda) är att i en marknadsekonomi överklassens kapitalavkastning normalt sett växer snabbare än den allmänna ekonomiska tillväxten, vilket leder till allt större ekonomiska klyftor (som översätter i sociala och demokratiska klyftor). Så har varit fallet under kapitalismens historia med undantag av mitten på 1900-talet.
Mellan 1914 och kring 1980 gjorde världskrigen, den stora depressionen och efterkrigstidens keynesianskt statsreglerade välfärdssamhälle (detta sista betonas dock lite) att de rikas övervinster bromsades upp, samtidigt som västekonomin blomstrade några decennier efter 1945. Denna historiska undantagstid ledde därför till större jämlikhet i samhället.
Så kom vändpunkt 1980 då nyliberalismen i dess borgerliga och socialdemokratiska skepnader började återvända till den gammliberala marknadsfundamentalistiska tesen att bara kapitalismens välfärdsskapande krafter får sköta sig själva så blir allt bra för alla, och pengar sipprar utjämnande ner till oss dödliga på samhällsbottnen.
Detta sker alltså inte, vilket många andra har påpekat – samhällsklyftorna växer tvärtom med rasande fart. Det nya med Piketty är att han och hans medarbetare världen över (som ekonomen Jesper Roine, bokens författare) backar upp detta påpekande med så oerhört mycket mer faktaunderlag (i vissa fall tusentals år bak i tiden). Denna forskarinsats har gjort att många sätter honom som efterföljare till Adam Smith, Karl Marx och John Maynard Keynes.
I likhet med den senare är han dock ingen revolutionär som vill socialisera produktionen, utan en reformator av kapitalismen. (inriktad på dess fördelningsproblematik). Båda menar att marknadsekonomin måste ”bäddas in socialt” (se den kristne socialisten Karl Polanyi) för att kontrollera dess olika potentiellt destruktiva krafter – som ekonomiska kriser och social ojämlikhet.
I dagens internationella ekonomi går detta inte längre att göra nationellt som under folkhemsnationalismens period. Globalt är det också osannolikt att tänka sig att alla nationer skulle kunna komma överens om typ en global kapitalskatt (som Tobinskatten). Kanske går det att åstadkomma ekonomisk utjämning på EUropa-nivå, men till och med Piketty tvivlar på om det är politiskt möjligt.
Hans Norebrink
Läs mer: Kulturen, Ekonomistas1, 2, 3, 4, SVD, EX, HD, NEO, Storstad, Bengtzzon,
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Thomas Piketty, Adam Smith, Karl Marx, Thomas Pikettys Kapitalet, Jesper Roine, Marknadsfundamentalism, Ekonomi, Kapitalism, Kultur, Böcker, Samhälle, Politik
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.