Världens största tunnelbanesystem

Precis som med flygplatser kan storleken på tunnelbanor mätas på en lång rad sätt. De två vanligaste sätten är total linjesträckning respektive antal passagerare. Andra sätt är total spårlängd (vilket inte är samma) som linjelängd då det oftast finns två spår på en linje och i exempelvis New York också fyra spår eller fler på långa sträckor) och antal stationer. Mätt i antal passagerare så dominerar asiatiska städers tunnelbanesystem topplistan och på samma sätt är det när det gäller linjelängd. Sen finns det dessutom problem med att definiera vad som är ett tunnelbanesystem eller metrosystem. Tunnlar är exempelvis inte nödvändigt, däremot planskilda korsningar.

10 största tunnelbanessystemen mätt i antal passagerare år 2014

Tunnelbanesystem/stad, antal miljoner passagerare

Seoul > 3 600 (2013)
Beijing (Peking) 3 410 (2014)
Tokyo 3 289 (2012)
Moscow 2 491 (2013)
Shanghai 2 828 (2014)
Guangzhou (Kanton) > 2 300 (2014)
New York City 1 832 (2014)
Hong Kong 1 676 (2014)
Mexico City 1 614 (2014)
Paris 1 527 (2013)

När det gäller japanska städer så pendlar de flesta människor med system som räknas som järnväg istället för tunnelbana. Ingen annan stad i världen har lika många kollektivtrafikresenärer med spårbunden trafik på ett år som Tokyoområdets 14,6 miljarder (inkluderar Yokohama; Kawasaki, Saitama, Chiba m.fl. städer) medan Osaka (inklusive Kobe och Kyoto) har 4 745 miljoner resenärer med spårbunden kollektivtrafik varje år. Även London, Paris (totalt ungefär 4 miljarder resenärer), New York, Berlin, Hamburg; Buenos Aires med flera städer har stora mängder kollektivtrafikresenärer som reser med olika järnvägar. Indien, Pakistan och Brasilien lyser med sin frånvaro på listorna då kollektivtrafikresandet i storstadsområdena där i huvudsak sker med järnväg och buss. Detta gäller även många andra stora städer i fattigare länder. När det gäller resandet med kollektivtrafik i städerna i form av järnväg (pendlingsresor) finns det problem med den statistik som finns då tillgänglig siffror ofta inkluderar alla passagerare med ett visst järnvägsbolag och sålunda innefattar mycket fler passagerare än vad som åker med dem i lokal pendeltrafik. För många linjer och bolag fisnn ingen ordentlig statistik.

De kinesiska tunnelbanesystemen liksom Seouls är förhållandevis nya, Beijings började byggas 1971, Hong Kongs 1979, Shanghais 1993 och Guangzhous 1997. Seouls tunnelbana påbörjades 1974. I den sistnämnda tunnelbanan bedrivs trafiken av flera olika operatörer, däribland Seoul Metro, Seoul Metropolitan Rapid Transit Corporation, Seoul Metro Line9 Corporation, Korail, Shinbundang Line (NeoTrans) och Incheon Transit Corporation. Det är organisatoriskt flera olika system. Även New York och Tokyo har flera olika system (Tokyo Metro, Rinkai Line och Tokyo Metropolitan Bureau of Transportation) med olika operatörer. New Yorks tre system är New York City Subway, Port Authority Trans-Hudson (PATH) och Staten Island Railway.

10 största tunnelbanesystemen mätt i linjelängd år 2014

Tunnelbanesystem/stad, linjelängd i km

Seoul, 573
Shanghai, 548
Beijing (Peking), 527
London, 436
New York, 417
Moskva, 328
Tokyo, 316
Madrid, 294
Guangzhou (Kanton), 260
Mexico City, 226

New York, London och Paris tunnelbanor hör till de äldsta i världen och är alltså fortfarande bland de största. Londons tunnelbanesystem består av London Underground och Docklands Light Railway medan Guangzhous tunnelbana också innefattar FMetro förutom stadens egen.

10 största tunnelbanesystemen mätt i antal stationer år 2014

Tunnelbanesystem/stad, antal stationer

New York, 456
Seoul, 421
Shanghai, 337
Beijing (Peking), 318
London, 315
Paris, 303
Madrid, 301
Tokyo, 293
Moskva, 196
Mexico City, 195

468 är en siffra som ofta nämns för New York, men då räknas bytesstationer fler än en gång och bara NYC Subway inkluderas, 456 är en mer korrekt siffra. Observer att Incheons tunnelbana räknas som en del av Seouls tunnelbana då systemen sitter ihop.

Bara för nöjes skull listar jag också världens tio äldsta tunnelbanesystem.

Världens äldsta tunnelbanesystem, stad, år när första linjen öppnades

London, 1890
Budapest, 1896
Glasgow, 1896
Chicago, 1897
Paris, 1900
Boston, 1901
Berlin, 1902
New York, 1904
Athen, 1904
Philadelphia, 1907

Läs också: Världens största flygplatser

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Kina, USA, Japan, Frankrike, Storbritannien, Ryssland, Mexico, Spanien, Hong Kong, Tunnelbanor, Tunnelbanesystem, Beijing, Tokyo, Seoul, Moskva, Shanghai, Guangzhou, New York, Hong Kong, Mexico City, Paris, London, Madrid, Världens största, Kollektivtrafik, Samhälle