Den som begår mord i Sverige och inte är svensk medborgare kan utvisas och det sker också i de flesta fall. Det gäller också hedersmord.
Vid utredningar som rör allvarlig eller upprepad brottslighet begången av en person som inte är svensk medborgare ska åklagaren alltid överväga och ta ställning till frågan om utvisning. Kommer åklagaren fram till att brottsligheten är sådan att utvisning kan komma ifråga, ska åklagaren som regel framställa ett sådant yrkande. Har en icke svensk medborgare begått ett brott som kan leda till fängelse och som förväntas ge ett svårare straff än böter, ska åklagaren alltid ta ställning till frågan om utvisning.
Innan det beslutas om utvisning ska det också tas hänsyn till riska för återkommande brottslighet, om personen dömts tidigare. En tidigare bötesdom kan få betydelse för bedömningen av risken för fortsatt brottslighet vilket kan leda till utvisning även om brottet inte ger fängelse. Rättspsykiatrisk vård anses vara ett svårare straff än böter, varför utvisning kan ske även vid denna påföljd. Att brottet begåtts under inverkan av en allvarlig psykisk störning ska inte påverka bedömningen i utvisningsfrågan.
Vid brott som riktats mot skyddslösa personer, dvs i allmänhet barn, ökar möjligheten för en domstol att besluta om utvisning. Brott som mened och övergrepp i rättssak ökar också möjligheten för domstolen att besluta om utvisning.
En svensk medborgare har däremot ovillkorlig rätt att vistas i Sverige enligt grundlagen. Det är också det som gör att en person som är svensk medborgare och har vistats i IS-land eller stridit för IS har rätt att återvända till Sverige.
Utvisning är dock inte en brottspåföljd. Den utgör en annan särskild rättsverkan av brottet. En domstol får dock under vissa förutsättningar får utvisa en utlänning som begått brott.
Det finns också undantag som gör att en person inte kan utvisas när den dömts för brott. Det gäller för den utlänning som har kommit hit som barn och som har fått större delen av sitt liv präglat av förhållandena i Sverige. En utlänning som kom till Sverige innan han eller hon fyllt 15 år och som har vistats här sedan minst fem år får inte utvisas. En sådan person har absolut rätt att vistas i Sverige och personens status är i detta sammanhang att jämföra med en svensk medborgare.
EES-medborgare som har vistats i Sverige under de tio närmast föregående åren får endast utvisas om beslutet är oundgängligen nödvändigt av hänsyn till allmän säkerhet. Om den åtalade utlänningen har flyktingstatus, har denne ett mycket starkt skydd mot utvisning. En flykting får utvisas endast om denne har begått ett synnerligen grovt brott och det skulle medföra allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta denne stanna eller om denne i Sverige eller utomlands har bedrivit verksamhet som inneburit fara för rikets säkerhet och det finns anledning att anta att denne skulle fortsätta sådan verksamhet här.
Det är dock möjligt att utvisa en flykting som gjort sig skyldig till ett allvarligare brott om personen inte riskerar sitt liv eller förföljelse av särskilt svår art i sitt hemland eller om förhållandena i hemlandet ändrats så att personen inte längre riskerar förföljelse.
En utlänning som har vistats i Sverige med permanent uppehållstillstånd sedan minst fyra år får utvisas endast när det finns synnerliga skäl för det vilket också gäller någon som bott permanent i Sverige i 5 år.
Brott som oftast leder till utvisning är exempelvis mord, försök till mord, mordbrand, grovt narkotikabrott, sexuellt utnyttjande och täkt mot underårig.
Det som Adam Cwejman kräver i en ledarkrönika är alltså vad som redan gäller, vad som redan är praxis. Hans krav och hans krönika är alltså bara förvirrande och kan leda till att folk faktiskt tror att den som begår hedersmord inte utvisas eller inte kan utvisas. Men det är faktiskt det normala idag så länge en person inte är svensk medborgare eller har flyktingstatus.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Adam Cwejman, Hedersmord, Hedersvåld, Mord, Våld, Utvisning, Flyktingstatus, Medborgarskap, Grundlag, Domstol, Brott, Våld, Lagstiftning, Rättsväsen, Samhälle, Politik
