Linbanan är cool men är det verkligen kollektivtrafik?

Att bygga linbana i Göteborg framställs som en del i utbyggnaden av kollektivtrafiken. Det är naturligtvis dumheter. Linbanan må vara fräck och cool, men nån bra och vettig kollektivtrafik handlar det kanske inte om. Det handlar kanske mest om symbolik och turism. Vill vi ha bättre kollektivtrafik mellan Hisingen och centrala Göteborg vore en spårvägstunnel mellan Stigberget oh Lindholmen betydligt bättre och mer effektivt. Pengarna borde i så fall satsas på det. Det finns en lång rad invändningar som kan framföras mot linbanan. Adam Cwejman för fram en del av dem i en ledarkrönika i GP:

Det finns tyvärr andra problem med linbanan. Ett trettiotal fastigheter påverkas av bygget. Vilket innebär att fastigheterna måste lösas in av kommunen. Det finns två sätt att göra detta på: Antingen betala ägarna eller kvitta mot annan byggbar mark i Göteborg. Det blir en kostnad som Göteborgs kommun får ta. Dessa kostnader är inte synliga än varför projektet, budgeterat till 1,1 miljarder kronor, kan bli dyrare.

Dessutom finns de, ännu i skrivande stund, osäkra löpande kostnaderna. Gondolerna kommer avgå lite drygt varje minut. Samtliga kommer givetvis inte kunna vara bemannade. Vad händer med säkerhetsfrågan? En kamera kan sprayas över eller blockeras. Hur lösa om något händer över vattnet? Det är ju rätt knepigt med nödutgångar när man dinglar över älven.

Dessutom är linbanan dåligt integrerad med övrig kollektivtrafik och det går nästan lika fort att åka med existerande kollektivtrafik från Järntorgsområdet till Hisingen som det kommer att göra med linbanan. Att linbanor används som delar av reguljär kollektivtrafik är mycket ovanligt. Det finns en linje i New York mellan Manhattan och Roosevelt Island. Den har två bemannade ”vagnar” som går fram och tillbaka på två parallella banor. Varje vagn tar 125 passagerare så det är inte en linbana som kan jämföras med den som är tänkt att byggas i Göteborg. I Portland i Oregon, USA,  finns det en linbana som liknar den i New York. Varje vagn tar 78 passagerare.

De enda städer som har linbana av samma typ som ska byggas i Göteborg som en integrerad del av kollektivtrafiksystsemet är La Paz/El Alto i Bolivia, Medellin i Colombia, Caracas i Venezuela och Ecatepec i Mexico. Att dessa städer använder linbana beror till stor del på de stora höjdskillnaderna som finns. 2011-2016 fanns också en linje i Rio de Janeiro. Den var olönsam och stängdes när staten inte längre ville subventionera den.

I andra städer där linbana används i kollektivtrafiken handlar det i huvudsak om turistlinjer upp till utsiktsplatser och liknande. Exemplen visar att det går att använda linbanor som kollektivtrafik, men det kräver att de utgör enda alternativet eller att de servar speciella mål och områden. I städer med liknande sträckningar som den planerade i Göteborg som exempelvis London är linbanan främst en grej för turister och inte en fungerande integrerad del av kollektivtrafiken.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Linbana, Medellin, Caracas, Ecatepec, La Paz, El Alto, Kollektivtrafik, Trafik, Göteborg, Masthugget, Lindholmen, Samhälle, Politik