Lägre straff för unga brottslingar är nödvändigt

Den som hamnar i fängelse skolas in i brottslighet och får äldre kriminella som vänner. Det är ett välkänt fenomen. Det är också klarlagt i flera äldre undersökningar att om två unga begår samma brott, den ene klara sig och den andre döms till ett straff som innebär ungdomsfängelse, fängelse eller nåt liknande så är risken mycket större för den sistnämnde att fortsätta med brott när personen blir äldre. Att spärra in unga som begår brott är därmed kontraproduktivt.

Det rimliga är istället att ge allt färre unga straff som innebär att de frihetsberövas. Istället är straff som samhällstjänst och fotboja betydligt bättre straff för unga. Det hela kan dessutom gärna kombineras med studier. Inget straff alls utan helt andra åtgärder som vård, trygghetsskapande, hjälp till familjen, föräldrarna eller föräldern med mera, kan rentav vara det allra bästa. Kombinera detta med att innehav av narkotika för eget bruk avkriminaliseras och vi har två viktiga ingredienser i en kriminalpolitik för vänstern.

Det är också viktigt att veta att de flesta ungdomar begår brott någon gång under sin ungdomstid. I Skolundersökningen om brott visar att ungefär hälften av eleverna uppger att de begått någon form av stöldbrott, våldsbrott, skadegörelse eller provat narkotika vid minst ett tillfälle under de senaste tolv månaderna. Det är en större andel pojkar än flickor som uppger att de begått någon av dessa typer av brott, men skillnaden mellan könen ser olika ut för de olika brottstyperna. Minst skillnad mellan könen framkommer för stöldbrott och störst skillnader när det gäller våldsbrott.

Samtidigt visar resultaten att ju grövre brott och ju fler händelser det handlar om, desto mindre andel av eleverna är det som uppger att de har sådan erfarenhet. För samtliga fyra typer av brott är det vanligast att de elever som begått brott uppger att de gjort det 1–2 gånger under de senaste tolv månaderna.

Stöldbrott är den typ av brott som den största andelen eleven uppger att de begått. Nästan fyra av tio elever uppger detta. Näst vanligast är våldsbrott. Att ha begått skadegörelse är också förhållandevis vanligt, medan att ha provat narkotika är den typ av brott som minst andel elever uppger att de begått.

Bland de övriga brottsliga beteenden som efterfrågas i Skolundersökningen om brott är de vanligaste att planka i kollektivtrafiken samt att ägna sig åt illegal fildelning. Det är en betydligt större andel pojkar än flickor som uppger att de ägnat sig åt illegal fildelning, medan att ha plankat i kollektivtrafiken är ungefär lika vanligt bland flickor som bland pojkar.

Totalt sett uppger 49 procent av eleverna i årskurs nio att de begått någon form av våldsbrott, stöldbrott eller skadegörelse, eller har provat narkotika under de senaste tolv månaderna.

Totalt uppger 37 procent av eleverna att de begått någon form av stöld under de senaste tolv månaderna. När det gäller stöldbrott handlar det i allmänhet om att de stulit obetydliga saker. Att ha stulit en bil, moped, motorcykel eller någons mobiltelefon är de typer av stöld som är ovanligast bland både flickor och pojkar. Snatterier är det vanligaste. Även när de olika typerna av stöldbrott studeras var för sig framkommer samma mönster som ovan, nämligen att elever som uppger att de begått något av dessa stöldbrott vanligen har gjort det 1–2 gånger. När det gäller snatteri från en affär är det dock en större andel som uppger att de gjort detta sex gånger eller fler, jämfört med gruppen som gjort det 3–5 gånger. Detta gäller både för flickor och pojkar.

Totalt uppger 29 procent av eleverna att de har begått något våldsbrott 2017. Det är en mindre ökning jämfört med 2015, då motsvarande siffra var 27 procent. Sett till kön har 35 procent av pojkarna och 23 procent av flickorna begått någon form av våldsbrott under de senaste tolv månaderna

Den vanligaste formen av våldsbrott, bland både flickor och pojkar, är dock att man slagit någon så att denne fick ont, men inte så att händelsen föranledde behov av sjukvård. Här inkluderas våld mot såväl familjemedlemmar som andra personer. Ungefär var tredje pojke och var femte flicka (30 respektive 21 procent) uppger att de begått denna typ av våldsbrott minst en gång under de senaste tolv månaderna. Det näst vanligaste våldsbrottet är att de burit kniv.

Skadegörelse är mindre vanligt än stöld och våldsbrott. Totalt 18 procent av eleverna uppger att de begått skadegörelse vid minst ett tillfälle under de senaste tolv månaderna, vilket är på samma nivå som 2015. Liksom i föregående mätning finns det stora könsskillnader, och bland pojkarna är andelen 22 procent, medan motsvarande siffra bland flickor är 13 procent. Majoriteten av dessa elever uppger att de begått skadegörelse 1–2 gånger.

En liten andel av eleverna, totalt 5 procent, har provat någon form av narkotika under de senaste tolv månaderna. Andelen är på ungefär samma nivå som 2015, och detta gäller även uppdelat på kön. Drygt 6 procent av pojkarna och 4,0 procent av flickorna uppger att de provat någon form av narkotika under de senaste tolv månaderna. Det är väldigt ovanligt att elever uppger att de sålt någon form av narkotika. Totalt uppger 1,6 procent av eleverna att de sålt hasch eller marijuana under de senaste tolv månaderna, medan 1,3 procent av eleverna uppger att de sålt någon annan form av narkotika. Det är en större andel pojkar än flickor som uppger att de sålt narkotika, och det är vanligt att elever som uppger att de gjort det även uppger att de själva provat någon form av narkotika.

Brottsligheten bland ungdomar ökade inte mellan 2015 och 2017. De flesta ungdomar begår brott när de unga, en eller flera gånger. De flesta åker inte fast och får inga straff, de flesta begår inga brott när de är vuxna.

Att döma ungdomar till frihetsberövande straff innebär att de skolas in i brottslighet, att det blir lättare för gängen att rekrytera dem och att brottsligheten ökar. Det ökar risken för unga att begå brott i vuxen ålder. Att inte straffa unga människor för brott de begått och lägre straff för de som straffas leder till mindre brottslighet på sikt. Därför är lägre straff för unga brottslingar bra för samhället och en bra ingrediens i en humanistisk, social kriminalpolitik för vänstern. Istället för hårda straff är utbildning, vård, hjälp till ungdomarnas familjer, föräldrar och syskon, sysselsättning och andra åtgärder för att skapa trygghet och framtidstro det som samhället borde satsa på.

Läs mer:

• Vänstern och brottsligheten
• Polisen bör arbeta med rätt saker och på rätt tider
• Avprivatisera skolan