Sänkt straffålder leder till ökad ungdomsbrottslighet. Sänkt straffålder är huvudorsaken till att vi i Sverige har många unga mördare och våldsutövare. Rekryteringen av unga är en direkt följd av ändrade lagar som gjorde det möjligt att döma unga personer till fängelse. Dessutom till längre straff än tidigare. Resultatet blev fler ungdomsbrottslingar och ökat våld bland unga.
Ytterligare sänkt straffålder kommer att förvärra läget än mer. Det vet vi redan då bland annat Danmark redan testat sänkt straffmyndighetsålder till 14 år. Ganska snabbt fick de höja den igen för brottsligheten bland ungdomar ökade. Det finns därför ingen som helst anledning att testa samma sak i Sverige. Sänkt straffmyndighetsålder till 13 år kommer att leda till ökad ungdomsbrottslighet.
Inga eller lägre straff är bättre
Faktum är att det bästa verkar vara att inte straffa unga som begår brott överhuvudtaget. Helst ska de inte överhuvudtaget spärras in nånstans. För de som tas in på olika vårdinrättningar i Sverige såsom SIS-hem och HVB-hem får väldigt ofta ingen vård alls. Istället traumatiseras de mer och får ökade problem. Det leder till mer brottslighet, självmord och större problem för både individ och samhälle.
Så istället för sänkt straffålder borde vi införa färre straff för unga brottslingar. Ju längre vi kan hålla dem utanför institutionerna ju bättre är det för dem och för samhället. Den bästa ågärden för att snabbt minska brottsligheten i samhället bland ungdomar såväl som bland vuxan är att avkriminalisera eget bruk och innehav för eget bruk av droger. Det skulle desutom göra att vi inte skulle behöva bygga några nya fängelser.
Avrkminalisering och lägre eller inga straff för unga brottslingar är mycket effektivare för att få ner brottsligheten än något annat. Sänkt straffålder och längre straff innebär motsatsen. Dvs ökad brottslighet. Det säger all forskning och all vetenskap.
Läs mer:
- Fängelsestraff är meningslöst – den vansinniga kriminalpolitiken
- Brottsligheten ökar inte och en vansinnig kriminalpolitik
- Hårdare straff ger inte minskad brottslighet
- Målet med kriminalpolitiken måste vara att minska brottsligheten
- Regeringens plan för ökad brottslighet
- Hårda straff är inte bra för någon eller något
- Ingen blir bra av hårda straff
- Kriminalpolitik byggd på okunskap, nonchalans, fördomar och klassförakt
- En vansinnig kriminalpolitik
Bilden av staketet runt Ystadsanstalten är tagen av och omfattas av licensen CC BY 3.0.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Det fanns en framgångsik Hollywoodfilm om detta med Humphrey Bogart och James Cagney: https://en.wikipedia.org/wiki/Angels_with_Dirty_Faces. Tonåringen som åker fast blir fast i brottslighet för all framtid och hamnar så småningom i elektriska stolen, tonåringen som lyckas fly blir präst och försöker hindra att ungdomar blir kriminella.
På den tiden var det alltså en självklarhet att ungdomar i fängelse var ett katastrofrecept.
Rent principiellt har det alltid varit min ståndpunkt att straffmyndighetsålder bör följa vanligt myndighetsålder, d.v.s. 18 år. Det är först vid 18 års ålder samhälle och lagar ser oss som fullt ut kapabla att fullt ut ta ansvaret för våra liv. Sedan inses förstås att principiella resonemang enbart är ”en sida av myntet” men jag tycker ändå det är intressant åtminstone som ett tankeexperiment.
En annan komplikation är att det alldeles oavsett vilken åldersgräns som sätts alltid kommer att uppstå tröskeleffekter. För det ”allmänna rättsmedvetandet” kan vi inte komma ifrån att det kommer vara ”svårsmält” om någon begår ett brott vid 17 år och 364 dagars ålder och då får en helt annan påföljd om brottet begåtts en dag senare.
Om detta är vi helt överens.