Allt färre utsätts för bostadsinbrott i Sverige

Antalet bostadsinbrott fortsätter att minska i landet. Störst har minskningen varit i region Syd. Grannsamverkan och bekämpning av internationella brottsnätverk är enligt polisen den främsta förklaringen till nedgången.

Sedan referensåret 2015* har antalet anmälda bostadsinbrott i Sverige totalt sett minskat med 36 procent, från 22 696 inbrott under 2015 ner till 14 626 under 2019. Statistiken avser både försök till och fullbordade bostadsinbrott i permanentbostäder. Även innan dess minskade dock antalet bostadsinbrott i Sverige. Faktum är att antalet bostadsinbrott haft en minskande trend sen 1990-talet enligt Nationella Trygghetsundersökningen (NTU) med en viss ökning mellan 2007 och 2011 för att därefter ligga still fram till 2015. Därefter ska det alltså blivit en minskning. Antalet anmälda bostadsinbrott uppvisar dock en mer ojämn utveckling.

Minskningen av antalet anmälda bostadsinbrott sen 2015 har skett i alla polisregioner. Störst är minskningen i region Syd, som nått det uppsatta målet om en halvering sedan 2015. Där har antalet anmälda bostadsinbrott minskat med 50 procent. Därefter följer region Väst med en minskning med 39 procent, region Stockholm med en minskning med 31 procent, region Bergslagen och region Öst med 22 procent, region Nord med 21 procent och slutligen region Mitt med 12 procent.

Antal anmälda försök till och fullbordade bostadsinbrott i villor/radhus/lägenheter

Geografisk polisregion20152019Minskning i procent
Sverige226961462636
Region Syd5859290450
Region Väst4277263039
Region Stockholm7301503031
Region Öst1345104622
Region Bergslagen1316102522
Region Nord84066621
Region Mitt1245109812

Den observante kan notera att siffrorna i tabellen för 2015 inte stämmer med siffrorna i figuren ovan. Vad jag förstår beror det på att inbrott i fritidshus inte är med i tabellen. Om fritidshusinbrotten ökat eller minskat är därmed oklart.

– Det är glädjande att antalet bostadsinbrott minskar i landet. Särskilt roligt är det att region Syd nu nått målet om en halvering, säger Damir Celebic, verksamhetsutvecklare mängdbrott, vid Nationella operativa enheten, i ett pressmeddelande.

Det finns enligt polisen flera brottsförebyggande metoder och åtgärder att vidta som kan bidra till att minska bostadsinbrotten. En metod som de anser vara effektiv är grannsamverkan och det är också den som polisen anser vara den främsta förklaringen till minskningen av antalet bostadsinbrott i landet.

Grannsamverkan som går ut på att grannar hjälper varandra genom att hålla uppsikt över varandras hus och omgivningen är en utvärderad och evidensbaserad brottsförebyggande metod.

Under senare år har polisen tillsammans med kommunerna, medborgarna och andra aktörer så som försäkringsbolagen genomfört ett omfattande brottsförebyggande metodarbete och startat upp projekt med grannsamverkan i många områden. Det finns andra bostadsområden där detta alltid fungerat oavsett om polisen varit inblandad eller inte. Det brukar kallas social kontroll, samarbete och grannsämja.

Polisen bedömer också att internationella brottsnätverk ligger bakom hälften av alla bostadsinbrott som sker i Sverige. Dessa nätverk begår olika sorters tillgreppsbrott där bostadsinbrott är en av brottskategorierna. Polisen på olika organisatoriska nivåer och verksamhetsområde har enligt dem själva lagt allt mer fokus på uppdraget att begränsa internationella nätverkens stöldturnéer i Sverige.

Under de senaste åren hävdar polisen att det ökat sin förmåga att identifiera brottsserier, tillämpa platsbaserade arbetsmetoder utifrån de lokala problembilderna samt genomföra nationellt underrättelsebaserade kontroller vid strategiska platser mot internationell gränsöverskridande brottslighet.

– De här åtgärderna är ytterligare en del i förklaring till att det sker färre bostadsinbrott i Sverige, säger Damir Celebic.

Jag tror polisens analys är alldeles för grund och att andra saker spelat en lika stor eller större roll. Människor har inte längre kontanter liggande hemma och det finns idag ingen marknad för stulna datorer, telefoner och surfplattor då inloggningar, gps-spårning och annat gjort det nästan omöjligt att använda dem.

Inte heller finns det nån marknad för stulna TV-apparater, stereoanläggningar och liknande. De är för billiga eller så används de egentligen inte längre då datorer, telefoner och läs/surfplattor övertagit deras funktioner.

Personer som har dyrbara smycken och liknande har för sin del i allmänhet numera så bra larm och stöldskydd att det inte går att göra inbrott i deras bostäder.

*2015 är ett referensår gällande bostadsinbrott för det uttalade målet om att nå en halvering av antalet bostadsinbrott i Sverige.