PO Enquist, Kristina Lugn och Yahya Hassan är tre författare som jag i stort sett aldrig läst. Några böcker av Enquist har jag läst, men ingen har gett bestående upplevelser. Jag har aldrig tagit del av hans dramatik förutom de filmer där han skrivit manus. Tre av dem har jag sett. Poesi begriper jag inte så Lugn och Hassan har jag aldrig läst. Inte heller har jag sett nån dramatik, teater, som Lugn skrivit.
Men den bild en fått av Lugn från andra sammanhang är en flummig förvirrad gammal tant. Obegriplig. Fast hon knappt var äldre än vad jag är. Fast jag är förstås en gammal gubbe för en 20-åring. Men Lugn borde inte framstå som en gammal tant för mig som bara är några år yngre än Lugn. Men ändå upplevde jag henne som nästan lika gammal som min mamma eller min svärmor. Hon var en tant som levde på inkomsterna från Svenska Akademin för poesi har dålig kommersiell potential och är nästan omöjligt att leva på. Hon har dock tidigare under en längre tid levt på dramatik och teater. Jag har ingen som helst lust att läsa nåt hon skrivit. Det verkar obegripligt på samma sätt som många av texterna om henne är flummiga och delvis obegripliga.
Hassan har jag bara stiftat bekantskap med genom recensioner, nyhetsartiklar och tyckanden på kultursidorna. Måhända var han äkta och ärlig som Kajsa Ekis Ekman hävdar, men svart var han inte vilket uppenbart färgblinde Martin Aagård påstår. Förlorade gjorde han men framförallt framstår han som olycklig men dessutom lika odräglig som Zlatan Ibrahimovic. Odräglig är aldrig bra. Och äkta och ärlighet uppskattas sällan. Det blir för jobbigt. Jag delar bakgrund med Hassan (förutom att jag kan ses som tredje generationen invandrare och inte som andra), arbetarklass, fattig, utstött, småkriminell, oftast för rättfram och ärlig. Omöjlig. När jag var ung. Framförallt när jag var ung. Kanske kan jag uppfattas som äkta. Men jag har absolut ingen lust att läsa nåt av Yahya Hassan.
Enquist verkar i alla fall har varit sympatisk och han har definitivt betytt mycket mer än de två andra. Han har varit en viktig författare, journalist och debattör som jag upplever det. Kanske borde jag ha läst mer av honom. Kanske ska jag läsa lite fler av hans böcker. Kanske delar också han och jag en del bakgrund. Religiös, landsbygd, skog, natur. Fast jag var ofta rädd för mörkret i skogen. På dagen var och är det dock en upplevelse av trygghet och lugn.
