Dödligheten i infektionsjukdomar varierar kraftigt beroende på hur stor immunitet som finns en befolkning, om de drabbade är undernärda eller har andra sjukdomar och så vidare. Vissa sjukdomar finns i flera former och då är någon variant ofta mycket dödligare än de andra. Detta gäller exempelvis pest, ebola och polio.
Sjukdomar som bara finns hos människan såsom polio, mässling och smittkoppor (utrotat) kan utrotas genom vaccinationskampanjer, men de som även finns hos djur är svåra att utrota helt. Bakteriesjukdomarna har lägre dödlighet om de sjuka får behandling.
Några exempel på dödlighet i infektionssjukdomar:
- Mjältbrand, 90 – 100%
- Pest, 30 – 100%
- Ebola, 50 – 90%
- Kolera, 1 – 50%
- Smittkoppor, <1 – 30%
- Fläcktyfus (ricksettia), 3 – 20%
- Gula febern, cirka 15%
- Tuberkulos (tbc), 10 – 15%
- Polio, allvarligaste formen, 5-15%
- Mässlingen, 0,2 – 10%
- Covid-19, oklart men sannolikt lite högre än influensa
- Influensa, cirka 0,2%
- Chagas sjukdom, 0,1 – 0,2%
- Denguefeber, cirka 0,025%
Dysenteri tycks ha en dödlighet som liknar dödligheten i kolera. Siffrorna för dödligheten i allmänhet från Wikipedia men även från Folkhälsomyndigheten..
Om åtgärderna covid-19 leder till att vaccinering mot mässling upphör, vilket visat sig vara fallet i flera länder, så innebär det troligen att den totala dödligheten kommer att öka mer än om inga åtgärder allt vidtagits. Detta då mässlingen i fattiga länder med ung befolkning och många barn är en mycket dödligare sjukdom än covid-19. Mässlingen dödar främst barn medan covid-19 främst dödar äldre.
De värsta pandemierna genom tiderna är pesten 1347-53 (digerdöden) med 75 miljoner döda, spanska sjukan (influensa) 1918-21 med kanske 50 miljoner döda, asiaten (influensa) 1956-58 med 2-5 miljoner döda, hong kong (influensa) 1968-69 med cirka 1 miljon döda och ryska snuvan (influensa) 1889-90 med cirka 1 miljon döda. Covid-19 har kanske en möjlighet att hamna på listan med pandemier som dödat 1 miljon människor eller fler.
I Sverige är det epidemier av delvis andra sjukdomar varav några också var pandemier som dödat flest. Återigen toppas listan av pesten 1347-53. Antalet döda är okänt men mer än halva befolkningen kan ha dött. Pesten 1710-1711 dödade kanske 50 000 personer varav 22 000 i Stockholm, spanska sjukan dödade cirka 35 000 år 1918-20. Därefter följde upprepade smittkoppsepidemier under 1700-talet, dysenteri (rödsot) på 1700-talet och 1800-talet samt kolera på 1800-talet.
Läs också:
- Epidemisjukdomar i Göteborg
- Smittkoppor – en gång vanligt i Göteborg
- Mässling – smittsamt och dödligt
- Koleraepidemierna i Göteborg
- Malaria – en klassisk göteborgssjukdom
- Difteri blev bortvaccinerat
- Influensa kan vara dödligt
- Scharlakansfeber – från allvarligt till försvunnen
- Fläcktyfus och tyfoidfeber – fanns också i Göteborg
- Tuberkulos – 1800-talets dödligaste sjukdom
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.