Clark Olofsson är död

Publicerad denFörfattareAnders_S

Clark Olofsson är död. Sveriges mest kände brottsling i modern tid har dött. Han föddes i ett hem med omfattande alkoholproblem. När Clark Olofsson var åtta år gammal stod hans mor ensam med honom och två yngre systrar. Moderns problem föranledde att de tre barnen placerades på fosterhem. När hon återhämtat sig och fått jobb som affärsbiträde, samlade hon familjen igen i en lägenhet i Slätta Damm på Hisingen i Göteborg.

Som 16-åring placerades han på ungdomsvårdsskola efter flera småbrott. Tre månader efter ett inbrott i växthuset på Harpsund misshandlade Olofsson två polismän i Eskilstuna och den 4 februari 1966 dömdes han till tre års fängelse. Det var hans tredje dom och första riktiga fängelsedom. På våren 1966 rymde han ur fängelset för första gången.

Polismordet i Nyköping

Därefter kom Olofsson att bli riksbekant i samband med mordet på polismannen Ragnar Sandahl i samband med ett inbrott i en cykelaffär. Efter ett stort polispådrag greps han under dramatiska former tillsammans med sin kumpan Gunnar Norgren som var den som faktiskt sköt polismannen.

Gunnar Norgren greps någon vecka senare i en lägenhet i Kålltorp i Göteborg och Clark Olofsson ytterligare några veckor senare ute i Grimmered i Västra Frölunda. Vid gripandet sköt Oofsson mot polisen och skottskade en av poliserna.

Clark Olofsson dömdes i tingsrätten till tio års internering för sin iblandning i polismordet och skjutningen mot poliserna i Göteborg, men hovrätten ändrade domen till åtta års fängelse. Norgren dömdes till tolv års internering för polismordet, vilket var det strängaste straffet en svensk domstol kunde utdöma vid den tiden.

Den 4 februari 1969 rymde Olofsson från fängelset och flydde till Kanarieöarna. Han greps i en lägenhet i Frankfurt. Den 5 augusti, två månader före frigivning rymde han återigen: Nu från Lingatans fångvårdsanstalt, en öppen anstalt inete långt från Lysekil i Bohuslän.

Den 2 februari 1973 greps han i matsalen på Kurhotellet i Ulricehamn sedan polisen hade fått ett tips efter att en städerska hade sett en pistol på ett av hotellrummen. Vid gripandet hade han varit på rymmen i sju månader efter att ha rymt från Kumlafängelset och rånat en bank i Göteborg. Han dömdes i maj 1973 till sex års fängelse och fördes till fängelset i Kalmar.

Norrmalmstorgsdramat

1973 satt Olofsson på Norrköpingsanstalten när Janne Olsson gick in och tog gisslan på Kreditbanken på Norrmalmstorg i Stockholm. Olsson krävde att Olofsson skulle komma till platsen. Olofsson hämtades och togs till banken, där han tillbringade sex dygn tillsammans med gisslan och Janne Olsson. Olofsson fälldes i tingsrätten men friades senare i Svea hovrätt. Han hade, enligt honom själv, agerat för att skydda gisslan och hade polisens tysta medgivande till det. Han fördes tillbaka till fängelset för att avtjäna resterande tid av sitt tidigare straff. Han sökte nåd hos regeringen men ansökan avslogs tillsammans med hans begäran om att få studera juridik.

Ute i Europa

1975, efter att ha rymt från fängelset i Norrköping, rånade Clark Olofsson en bank i Köpenhamn i Danmark. En månad efter rymningen befann sig Olofsson i Marseille på Franska rivieran. Tillsammans med en bankrånarkumpan köpte han segelbåten Saga för 50 000 franc och under tre månader seglade de runt i Medelhavet. I augusti gick de genom Gibraltar sund, ut på Atlanten förbi ögruppen Azorerna. Med hjälp av paret Inger Alfvén och Mikael von Heijne från Djursholm, på väg hem från Västindien, kom Olofsson på rätt kurs och nådde till slut Irland.

Därifrån tog de sig till Danmark där dansk polis kom på dem. Olofsson kom undan och först i januari 1976 fick belgisk polis tag på honom och lyckas ringa in honom i en vägkorsning utanför Bryssel. Han lyckades skjuta sig fri och på ett tåg i Tyskland under denna flykt träffade han den 19-åriga Marijke Demuynck. Året därefter rånade han Handelsbanken i Göteborg på 930 000 kronor, vid den tiden det största rånbytet i svensk kriminalhistoria. Olofsson greps i Herrljunga och dömdes till åtta års fängelse.

Med hjälp av paret Inger Alfvén och Mikael von Heijne från Djursholm, på väg hem från Västindien, kom Olofsson på rätt kurs och nådde till slut Irland. Därifrån tog de sig till Danmark där dansk polis hittade dem. Olofsson kom dock undan och först i januari 1976 fick belgisk polis tag på honom och lyckas ringa in honom i en vägkorsning utanför Bryssel. Han lyckades skjuta sig fri. På ett tåg i Västtyskland under denna flykt träffade han den 19-åriga Marijke Demuynck.

Handelsbankrånet i Göteborg

Den 24 mars 1976 rånade Olofsson Handelsbanken på Östra Hamngatan 27 i Göteborg på 930 000 kronor. Samtidigt tog han två personer som gisslan. Han greps klockan 22:30, nio timmar efter rånet, på hotell Gyllene Kärven i Herrljunga.

230 000 kronor återfanns vid gripandet av Olofsson, resten kom aldrig till rätta. För rekordrånet dömdes han till åtta års internering. Tre veckor efter domen, i juli 1976, flydde han igen. Denna gång genom att köra en Scanialastbil genom tre fängelseportar vid Norrköpingsfängelset. Tillsammans med ett antal medfångar flydde de till en väntande flyktbil. Den sista juli 1976 greps han i Halmstad. Den 12 augusti 1976 gifte sig Olofsson och Marijke Demuynck i Kumlabunkern.

År 1979 påbörjade Olofsson som fånge studier i journalistik vid institutionen journalisthögskolan på Stockholms universitet. Han gjorde praktik på tidningen Arbetaren. Han avslutade studierna år 1983. Under en permission på midsommarafton 1980 knivhögg Olofsson den 28-årige fiskaren Leif Sundin i samband med ett bråk på Möja. Domen blev två och ett halvt år för misshandel. Hans studier blev avbrutna av domen, men han tog till slut examen på journalistlinjen 1983.

Belgien

Olofsson frigavs år 1983 och lämnade då Sverige med sin belgiska fru och bosatte sig i hennes hemland. I november 1984 greps han i kustorten Blankenberge i Belgien. Han misstänktes för att ha försökt smuggla in 25 kilogram amfetamin i Sverige med den så kallade Televerksligan. Han dömdes mot sitt nekande till tio års fängelse för medhjälp till grovt narkotikabrott. Den 10 oktober 1991 släpptes Olofsson återigen fri och bytte samtidigt namn till Daniel Demuynck. Därefter flyttade till den belgiska landsbygden, åtta mil utanför Bryssel.

Konstkuppen på Moderna museet

Den 8 november 1993 skedde ett inbrott på Moderna Museet i Stockholm. Tjuvarna hade tagit in sig genom taket. Olofsson påstår själv att han agerade mellanhand i konstkuppen. Fem tavlor hade stulits och en statyett av Pablo Picasso samt två tavlor av konstnären Georges Braque från Moderna museet. Det sammanlagda bytesvärdet uppgick till nästan 500 miljoner kronor.

I juli 1996 greps Olofsson utanför en bank i Oslo då polisen trodde att han förberedde ett rån. Han släpptes efter ett dygn.

En stormig novembernatt räddades han av sjöräddningens helikopter utanför Hallandskusten efter att hans träsnipa slagits sönder mot klipporna. Några veckor senare omhändertogs han för rattfylla i Stockholm.

Fängelse i Danmark

Den 15 april 1998 greps han på Teneriffa som huvudman för knarksmuggling efter att ha varit internationellt efterlyst via Interpol i flera månader. Han utlämnades till Danmark och efter en uppmärksammad rättegång i Frederikssund dömdes han 1999 till 14 års fängelse för att ha smugglat in 49 kilo amfetamin i Danmark. Det var då det strängaste straffet för narkotikabrott som utdömts någonsin i dansk rättshistoria. Under tiden i Danmark satt han på isoleringsavdelningen på Vestre Fængsel i Köpenhamn. Han frigavs villkorligt den 9 maj 2005.

Narkotikasmuggling

På kvällen den 19 juli 2008 greps Olofsson och tre andra personer intill Apelvikens camping i Varberg. Polisen hade spanat på honom i åtta månader och han misstänktes vara huvudman i en stor knarkhärva. Samtidigt slog polisen till mot en narkotikatransport vid Årsta partihallar i Stockholm. Sammanlagt anhölls sex personer i Stockholm och Varberg misstänkta för grovt narkotikabrott och medhjälp.

I slutet av 2008 häktades Clark Olofsson i Sverige för att ha försökt smuggla in 100 kilogram amfetamin från Holland. Östgötapolisen hade kommit narkotikaligan på spåren genom spaningsfilmer och telefonavlyssning sedan 2007. Han åtalades för grovt narkotikabrott i juni 2009 och dömdes 31 juli 2009 till nio års fängelse, följt av livstids utvisning, för grovt narkotikabrott och grov varusmuggling.

Fram till hösten 2012 satt han på Anstalten Saltvik i Härnösand innan han flyttades till Kumla. Den 5 mars 2013 lämnade Olofsson in sin 24-sidiga resningsansökan till högsta domstolen där han bland annat tog tillbaka sitt erkännande. Den 15 november 2016 överfördes Olofsson till fängelse i Belgien.

Den 30 juli 2018 släpptes Olofsson fri från fängelset och tog genast flyget till Sverige. I tidiga intervjuer sade han sig ”inte ångra nånting” av sitt liv och att han i framtiden skulle bli en ”lycklig pensionär”. Han kunde återvända till Sverige sedan han återfått sitt svenska medborgarskap (som han tidigare frånsagt sig), trots den tidigare livstidsutvisningen.

Filmer, TV-serier och böcker

2015 gav han ut första tvådelade delen av sina memoarer, Vafan var det som hände?. Några fler delar verkar inte ha getts ut. Men redan 1986 hade han skrivit en annan memoar med titeln Rättvisans lotteri. Memoarerna verkar vara faktamässigt innehållslösa och mest bestå av lögner, överdrifter och självförhärliganden.

I dokumentärserien ”Från Hisingen till Casablanca”, om TV-journalisten Janne Josefsson, intervjuas Clark Olofsson i avsnitt tre av serien, sänt i SVT 12 januari 2021. I programmet hävdar Clark att han planerar att återgå i brottslighet. Han säger bl.a. att han har ”vissa planer” och ”är öppen för illavarslande förslag” om framtida brottsliga dåd.

Han säger sig också inte tycka att det är moraliskt fel att utsätta människor för grov brottslighet, utan anser att alla människor ska få bestämma helt själva vilka handlingar de vill utföra, även inkluderat grova brottsliga handlingar mot helt oskyldiga.

Förutom de tre barnen med den belgiska frun har han tre barn till med olika kvinnor.

Clark Olofsson figurerar i flera spelfilmer och TV-serier. Det är filmen Norrmalmstorg (2003), den US-amerikanska filmen Stockholm (2018) och TV-serien Clark(2022). Netflix-serien är baserad på Clark Olofssons memoarer, Vafan var det som hände?. Dessutom i dokuemntärer som Folkhemsdesperadon (2001) och redan nämnda Från Hisingen till Casablanca (2021).

Och nu har han dött efter en längre tids sjukdom.

Läs mer:

Texten delvis hämtad från Wikipedia

Upptäck mer från Svenssons Nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.