Genom att odla fler grödor gynnas nyttoinsekter, till exempel jordlöpare som håller skadegörare i schack eller bin som pollinerar blommande grödor. Det visar en färsk studie som letts av SLU-forskare. Men den positiva effekten syntes bara om det också fanns till exempel skog och hagmark i landskapet. Studien genomfördes i Skåne.
Åkersvartlöpare – en av de jordlöpararter som hittades i fälten. Foto: Mattias Jonsson
Många insekter och spindlar trivs dåligt i det intensivt brukade odlingslandskapet eftersom utbudet av föda, övervintringsplatser med mera är för skralt. Med olika grödor på fälten skapas en mosaik av livsmiljöer och resurser. Ett exempel är att raps, klöver och åkerböna ger mat till bin under en större del av säsongen än om bara en blommande gröda finns i området. Tidigare forskning pekar på att fler grödor borde gynna de nyttiga krypen, men trots den stora potentialen har sambanden inte undersökts tillräckligt i fältstudier. Därför är artikeln som nyligen publicerats i Journal of Applied Ecology ett viktigt bidrag till planeringen av framtidens jordbruk.
Forskarna har sammanställt data från sju olika studier i Skåne – sammanlagt ingår 154 fält. De har inventerat insekter och spindlar på fälten och kombinerat med uppgifter om det omgivande landskapet. Vanligaste grödorna var raps, korn, vete och vall, men också havre, råg, bönor, ärt, potatis och sockerbeta förekom. I studien ingick också tillgången på mark som inte är odlingsmark – de vanligaste inslagen var skog och gräsmarker, t.ex. hagmark. Variation i odlingslandskapet är en faktor som vi vet gynnar biologisk mångfald i jordbrukslandskapet.
Det visade sig att i landskap med ett större utbud av grödor kunde antalet nyttiga insektsarter vara upp till 10 procent större än i landskap med färre grödor. Men en viktig poäng är att den positiva effekten bara syntes om det fanns en viss andel mark som inte odlades, t.ex. skog och hagmarker.
– Vi klassificerade grödorna utifrån deras egenskaper. Alla sädesslag utgör till exempel en kategori, eftersom de bidrar med liknande resurser till småkrypen. Det innebär att det inte räcker att bara odla fler sädesslag utan att de måste kompletteras med andra typer av grödor, säger huvudförfattaren Guillermo Aguilera, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), i ett pressmeddelande.
En annan fråga är betydelsen av att de flesta grödor är ettåriga medan vallen är flerårig. Man kan tänka sig att många insekter och spindlar skulle kunna trivas bättre när de inte blir störda lika mycket till exempel vid sådd och jordbearbetning. Men proportionen vall i landskapet hade inte någon betydelse för mängden rovinsekter, utan det var antalet typer av grödor som gav den positiva effekten..
Att pollinatörerna skulle kunna dra nytta av blommande grödor på olika fält var förväntat eftersom de är så mobila. Att jordlöparna skulle påverkas positivt var inte lika väntat men det är inte heller särskilt märkligt. Jordlöpare är allätare och äter både frön och insekter. Olika grödor ger olika typer av miljöer och ökar chansen för jordlöparna att hitta mat och platser att övervintra på. Däremot kunde forskarna inte se att spindlarna gynnades.
– Skillnaden mellan jordlöpare och spindlar är svår att förklara eftersom de har ett liknande levnadssätt, säger Guillermo Aguilera.
Studien visar att det är viktigt att bevara variationen i jordbrukslandskapet. Om vi gör det kan vi gynna insekterna ytterligare genom att odla fler olika grödor. Ett plus är att denna insats för biologisk mångfald inte ger mindre areal odlingsmark.
Studien genomfördes i södra Sverige. Där är jordbruket intensivare än på många andra håll och det är inte säkert att effekten av att öka antalet grödor blir lika stor överallt.
– Det skulle vara intressant att jämföra med regioner där mångfalden av grödor redan är större ”by default”, säger Guillermo Aguilera.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.