Svenskar borde äta mer klimatsmart fisk

I Sverige äter vi mycket fisk och skaldjur. Men vi äter fisk och skaldjur på ett mycket selektivt sätt. Svenskar älskar exempelvis skaldjur. Framförallt räka. Men även kräfta, både havskräfta och insjökräfta (signalkräfta och flodkräfta). Dessutom äter vi stora mängder lax. Odlad norsk lax. Sill/strömming, sej, alaska pollock och torsk är också populärt. Makrill är väldigt populärt på västkusten men kanske inte i resten av Sverige.

Större delen av den sjömat vi äter i Sverige är importerad. Men det finns några reservationer att göra mot tabellen. Större delen av den svenskfångade makrillen och sejen landas i utlandet, dvs den exporteras. Något som betyder att importandelen i verkligheten är att anse som lägre än vad som anges tabellen. Importen av lax, torsk, makrill, sej, räka och rödspätta är huvudsakligen från närområdet, dvs främst Norge och Danmark.

Vi skulle kunna äta mer svenskfångad och svenskodlad fisk. Att äta mer svenskfångad fisk är relativt enkelt. Det är bara att börja äta fisk som idag i princip inte utnyttjas till människoföda som skarpsill, sandskädda och svartmunnad smörbult. Eller att äta mer underutnyttjad fisk som skrubba/flundra (skrubbskädda), braxen, id, mört, sutare, asp, siklöja och sill/strömming. att äta fisk odlad i Sverige innebär idag regnbåge eller röding istället för lax. Dessutom finns det mindre odlingar av andra arter.

Dessutom är det bra att äta klimatsmart. Klimatsmart fisk är exempelvis skarpsill (brisling, vassbuk), sill/strömming, makrill, blåvitling (kolmule), sardin, ansjovis (när vi i Sverige äter ansjovis eller sardiner är det dock i allmänhet skarpsill vi äter) som fiskas i ett storskaligt pelagiskt fiske. Även karpfiskar som braxen, id, mört och sutare samt annan fisk som fångas med garn (nät, skötar) är förhållandevis klimatvänlig. En del torsk såväl som en del sill/strömming i Östersjön fångas med garn. Garnfiske och burfiske är dock inte lika klimatvänligt som det storskaliga pelagiska fisket.

Fiske med flyttrål, snörpvad, bur, ryssja, tinor och garn är dessutom miljövänligt. Sjömat som alltid fångas miljövänligt är exempelvis sill/strömming, skarpsill, makrill, sardin, ansjovis, blåvitling (kolmule), braxen, id, mört, sutare, sjurygg (kvabbso, stenbit), hummer och insjökräfta. Fiskarter som ibland eller ofta fångas miljövänligt är torsk, skrubba, rödspätta, krabba och havskräfta.

Det kan också vara viktigt att veta vilken fisk som är nyttigast. all fisk är dock nyttig. Men viss fisk är nyttigare. Nyttigast är fet fisk som lax, sik, siklöja, regnbåge, röding, öring, sill/strömming, skarpsill, makrill, sardin och ansjovis överlägset. Vildfångad lax och sik från Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken såväl som från de stora sjöarna liksom sill/strömming från Östersjön, Bottenhavet och Bottenhavet innehåller dock ofta lite höga halter av miljögifter vilket gör den mindre nyttig. Detta problem gäller inte skarpsillen (vassbuken) och siklöjan från Östersjön då dessa arter är kortlivade.

Till slut krävs att fisken är hållbart fiskad. MSC-märkt fisk är alltid hållbart fiskad men det finns också många arter som inte har MSC-märkning som är hållbart fiskad. Fisk fångad av svenska fiskare och i svenska fiskevatten som är hållbart fiskade är bland annat skarpsill, sill/strömming, makrill, blåvitling, torsk, sej, kolja, rödspätta, kummel, marulk, skrubba/flundra, sandskädda, siklöja, lax, sik, braxen, id, mört, sutare, insjökräfta, havskräfta, krabba och räka med mera.

Den bästa fisken att äta om alla aspekter läggs ihop är skarpsill, sill/strömming, makrill och siklöja följt av odlad lax, odlad regnbåge och odlad röding. Därefter följer underutnyttjade arter som ofta fångas som bifångst vid annat fiske men ibland också fångas i riktat fiske som braxen, id, sutare, mört, svartmunnad smörbult, krabba och skrubba/flundra men även blåvitling. Underutnyttjade arter som främst fångas som bifångst i fiske som kanske inte är så miljö- och klimatvänligt som exempelvis rödtunga, sandskädda och rödspätta är också förhållandevis bra att äta.

Läs mer:


Upptäck mer från Svenssons Nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.