Studentlitteratur har publicerat en mycket intressant antologi om brottsligheten i Sverige, Det svenska tillståndet. Redaktörer för boken är Amir Rostami och Jerzy Sarnecki. De två har också skrivit varsitt kapitel i boken. Andra författare och forskare som skrivit intressanta inlägg i boken är bland annat Hernan Mondani, Felipe Estrada, Anders Nilsson, Fredrik Sivertsson, Manne Gerell, Amber Beckley, Johan Kardell och Lars Westfelt.
Jag har bara nämnt de som skrivit om aspekter som jag främst intresserar mig för, dvs våldsutvecklingen i allmänhet, skjutvapenvåld, kriminella nätverk och gäng. Det finns dock även intressanta artiklar om sexuellt våld, högerextremism och terrorism. Totalt har 22 forskare bidragit till antologin.
Unga män och brottslighet
Några intressant slutsatser från boken är att unga män rent generellt blivit mindre våldsamma jämfört med för 20-30 år sen. Det finns dock ett litet antal som blivit mer våldsamma. Detta är unga män från försummade områden och de står bakom den ökning av gängrelaterat skjutvapenvåld som skett. Det är också den enda våldsbrottslighet som faktiskt ökat. DN uppmärksammade boken för några dagar sen.
– Det vi kan se är att gruppen lagförda våldsbrottslingar i åldern 15–20 år har minskat över tid, men att frekvensen av brottsligheten ser likadant ut, säger Fredrik Sivertsson till Dagens Nyheter.
– Det är en liten kärna av unga män som verkligen är ett problem i Sverige och de står för det här fenomenet med ökade skjutvapenvåldet och gängkriminalitet. Men man måste hålla isär vad som händer i den här lilla svansen av väldigt förhärdade unga brottslingar och vad som händer med unga män överlag, säger Fredrik Sivertsson till Dagens Nyheter.
Ekobrott
Amir Rostami fokuserar i ett kapitel på den organiserade ekonomiska brottsligheten som har ökat kraftigt. Den här typen av brottslighet går också hand i hand med annan organiserad brottslighet.
– Det är ju på senare år som ekobrottens systemhotande påverkan och kopplingar till miljöer där exempelvis våldet finns börjat uppmärksammas. Pengarna är så pass enkla att komma åt och enkla att göra av med, så det är märkligt att det inte har fått större fokus, säger Amir Rostami till DN.
Invandring och brottslighet
En annan artikel av Amber Beckley, Magnus Gerell och Johan Kardell i boken visar samtidigt att det inte går att koppla brottsligheten till utländska medborgare eller invandrare. Det finns ingen säkerställd relation mellan andelen personer med invandrarbakgrund och nivån på brottsligheten i ett område. Det finns däremot en mycket stark relation mellan klass (socioekonomiska förhållanden) och nivån på brottsligheten. Fattigdom och utanförskap är starkt förknippade med högre brottslighet. Flyktingvågen 2015 har däremot inte alls påverkat brottsnivån.
Även våldet i stort har minskat i Sverige. År 2012 hade Sverige den lägsta nivån av dödligt våld under de senaste femtio åren. Sedan dess har det dödliga skjutvapenvåldet ökat. Som en konsekvens har också det totala dödliga våldet ökat. Räknat per capita (i förhållande till befolkningen) är våldsnivån dock fortfarande lägre än på 1980- och 90-talen.
Boken riktar sig främst till högskolestuderande inom samhällsvetenskapliga ämnen men även till politiker, och journalister. Den är också intressant för den breda allmänheten.
