Huvuddelen av den svenska skogen består av gran och tall. 39,8% av den svenska skogsbiomassan består av tall enligt publikationen Skogsdata 2023 från SLU. Nästan lika mycket, 38,8% är gran. Därefter följer 13% som består av björk. För skogsindustrin är tall, gran, björk, asp och bok de mest intressant arterna. De används alla för massatillverkning.
Tall (Pinus sylvestris) som också kan kallas fura är numera Sveriges vanligaste träd. Det finns i precis hel landet förutom på högfjället. Tidigare var gran vanligare. Furuvirke förädlas till olika produkter, varav kan nämnas all slags inomhus-utomhusmöbler och konstruktion som lekplatser, lekredskapet och fasader. Även fanér utan synlig kvist skärs av furu. Byggindustrier använder byggnadsvirke samt träfönster, dörrar, panel och lister av furu. I Sverige är timmer från tall den vanligaste råvaran för impregnerade trävaror, varav kan nämnas sliprar och ledningsstolpar. Dessutom används tall till massaved.
Längs Västkusten, i Skåne och längs Blekingekusten och Smålandskusten samt på enstaka andra platser finns också bergtall (Pinus mugo) som är en införd art. I samma områden finns också svarttall (Pinus nigra). Dessutom finns cembratall (Pinus cembra) lite här och där. Ingen av de här tre nämnd införda tallarterna har någon praktisk användning. Även andra tallarter är införda i Sverige men i betydligt mindre skala.
Gran (Picea abies) finns större delen av Sverige men är vanligare i söder. Finns inte i fjälltrakterna och inte i stora delar av Skåne och delar av Halland. Gran utnyttjas till sågade snickeriprodukter såväl som massaved. En gran som införts i lite större mängd är silvergran (Abies alba) som finns i södra Sverige. Även blågran (Picea pungens), douglasgran (Pseudotsuga menziesii) samt flera andra nordamerikanska granar finns införda i mindre mängder.
Contortatall (Pinus contorta) är inte naturlig i Sverige men har planterats i stor utsträckning med start redan 1928 då den växer snabbare än vanlig tall. Planteringen fick fart först på 1970-talet med det moderna skogsbruket infördes med storskaliga kalhyggen med mera. Huvuddelen av contortatallen är planterad i södra Norrland. Används i massaindustrin.
Lärk (Larix decidua) växer numera vilt i Sverige efter att ha införts på 1800-talet. Finns i huvudsak i södr Sverige. Lärkvirke har under senare tid upplevt något av en renässans som giftfritt alternativ till tryckimpregnerat trä i utsatta konstruktioner.
Ordinära lövträd
Björk, asp och al
Björk planteras nästan aldrig utan föryngras naturligt. På kort sikt (kortare än 40 år) kan björk ge mer råvara än gran. Det finns också förädlade sorter av björk som har snabbare tillväxt. De planteras. Förutom till pappersmassa används björk också till ved, möbler, plywood och limträ (det sistnämnda dock inte i Sverige). Det finns två arter av vild björk i Sverige, glasbjörk (Betula pubescens, inkl. fjällbjörk) och vårtbjörk (Betula verrucosa). Den förstnämnda är vanligast i norr och den sistnämnda i söder.
I Sverige finns två varianter av asp. Dels vanlig vild asp (Populus tremula), dels hybridasp som är en korsning mellan vanlig asp och amerikansk asp (Populus tremuloides). Hypridasp odlas för bland tillverkning av tändstickor och växer mycket snabbare än vanlig asp. Förutom till tändstickor används asp också till inomhusnickerier (bland annat bastuinredning), emballage- och pallvirke samt blindfanér. Dessutom är det en bra och allt vanligare råvara för modern kemitermomekanisk massa (CTMP).
Dessutom odlas en del poppelarter i Sverige såsom balsampoppel (Populus balsamifera), kinesisk poppel (Populus simonii), lagerpoppel (Populus laurifolia), silverpoppel (Populus alba) och svartpoppel (Populus nigra) men de förökar sig inte naturligt. De förekommer främst i parker av olika slag.
Det finns två arter av al i Sverige. Klibbal (Alnus glutinosa) och gråal (Alnus incana). Klibbal finns huvudsakligen i södra Sverige medan gråal i huvudsak finns i Svealand och södra Norrland. Klibbal används till lister, inredningssnickerier som panel och kökssnickerier, möbler. Traditionellt har trätofflor tillverkats av klibbal. Gråal används i stort sett inte till nåt.
Sälg, pil och vide
Historiskt har sälg (Salix caprea) använts till husgeråd och lätta verktyg. Idag används det av slöjdare.
Nära släkt med sälg är en mängd andra Salix-arter som gråvide (Salix cinerea), rödvide (Salix purpurea), bandvide (Salix lanceolata), bandpil (Salix amygdalina), vitpil (Salix alba), knäckepil (Salix fragilis), mandelpil (Salix triandra), korgvide (Salix viminalis) och jolster (Salix pentandra) . Dessutom finns en mängd hybrider mellan de olika arterna. Vitpil, knäckepil och bandpil planterade i stor utsträckning som häckar på landbygden för att förhindra jorderosion. Därifrån har dessa arter spritt sig. En annan inplanterad art är daggvide (Salix daphnoides) som förekommer på några få ställen som vild.
Barken av särskilt jolster, knäckepil, vitpil och sälg har förr haft stor betydelse vid lädergarvning. För träarbeten har särskilt knäckepil och vitpil utnyttjas. Basten hos olika arter har använts för flätverk av olika slag, bland annat för tillverkning av mattor. För korgflätning har särskilt korgvide, vitpil, knäckepil, mandelpil, rödvide och daggvide brukats. Rödvide används för produktion av pilträdsextrakt (dock inte i Sverige) som används i naturläkemedel. Flera Salix-arter, exempelvis korgvide, odlas idag som energiskog för användning som biobränsle. De bränns antingen direkt som flis eller så används de för att tillverka etanol.
Hela Sverige, skogsbiomassa i miljoner skogskubikmeter
- Tall, 1 432
- Gran, 1 395
- Björk, 468
- Asp 66,2
- Al, 61,1
- Contortatall, 51,9
- Ek, 50,8
- Bok, 23,2
- Sälg, 18,3
- Rönn, 7,5
- Ask, 5,6
- Lönn, 3,5
- Lärk, 2,6
- Fågelbär (Körsbär), 1,5
- Alm, 1,4
- Lind, 1,4
- Avenbok, 1,3
Ädellövträd
Ek, bok och lönn
I Sverige finns det naturligt två arter av ek, skogsek (Quercus robur) och bergsek (Quercus petraea). Bergsek finns på Västkusten och Skåne men även i Småland och Västergötland. Skogsek i hela södra Sverige. Rödek (Quercus rubra) har planterats in och växer vilt i södra Sverige. Förr användes ek till skeppsbyggnad och tunnor. Ekollon användes som djurfoder. Idag används ek till likkistor, möbler, parkett, trappor, trösklar, fönsterkarmar, dörrar, paneler och listverk. Dessutom till vin-, whisky- och sherryfat (tunnor) liksom till bro- och vattenbyggnader, syllar, stängselstolpar och vagnfabrikation. Rödek används till till möbler, konstruktion och interiörer i hus.
Bok (Fagus sylvatica) används till möbler, ofta för offentlig miljö och golv. Även massaindustrin är en stor förbrukare av bokved. Används också till golv, fanér, spånplattor, leksaker, glasspinnar, smörknivar och bränsle. Förr användes det också för framställning av träkol liksom till redskap och vagnar. Bok växer främst i Skåne och Halland men även i Småland, Bohuslän, Västergötland, Östergötland ända upp till Mälardalen.
Två arter av lönn finns naturligt i Sverige, skogslönn (Acer platanoides) och naverlönn (Acer campestre). Naverlönn finns dock enbart vild runt Svedala i Skåne medan skogslönn finns i hela södra Sverige samt längs med södra Norrlandskusten. Dessutom finns sykomorlönn (Acer pseudoplatanus, tysk lönn) förvildad och odlad i södra Sverige, framförallt i Skåne.Verktyg, hyvlar, snickarbänkar, gevärskolvar, promenadkäppar, handtag till räfsor och yxor samt vagnsbyggnad är exempel på användningsområden för skogslönn. Sykomorlönn har samma användningsområden som bok. Bottnar, hals och stall i fioler och cellos är ofta tillverkade av lönn.
Ask, alm och lind
Ask (Fraxinus excelsior) växer i hela södra Sverige upp till Värmland och Dalarna samt österut längs Dalälven. Används till trädgårds- och sportredskap som utsätts för stora påfrestningar. Bandyklubbor, racketar, gymnastikredskap, bågar, spjut, skidor och kälkar är exempel på vanliga användningsområden. Dessutom används som fanér eller massivt trä till möbler, inredningar och golv. Även vackra böjda handtag till promenadkäppar och paraplyer liksom ledstänger till trappor tillverkas av ask. Det är dessutom bra ved och bar råvara för tillverkning av pappersmassa men används idag inte så ofta till det.
Det finns tre almarter som växer naturligt i Sverige. Alm (Ulmus glabra) är den vanligaste medan lundalm (Ulmus minor) och vresalm (Ulmus laevis) bara växer vilt på Öland och Gotland. Används idag framförallt till möbler, golv och snickerier. Traditionellt har det används i vagnmakeri, bl. a. till hjulnav, axlar och övriga hjuldelar. Andra traditionella användningsområden är mangelstockar, kanonlavetter och likkistor samt båtbyggeri och vattenledningar.
I Sverige finns två arter av lind i det vilda, lind eller skogslind (Tilia cordata) och bohuslind (Tilia platyphyllos). Bohuslind växer bara vilt på några få platser i Bohuslän och en plats i HAlland medan skogslind finns i hela södra Sverige. En hybrid mellan lind och bohuslind som kallas parklind finns planterad på många håll i södra Sverige. Den förväxlas ofta med bohuslind.
Till de huvudsakliga användningsområdena för lindvirke hör sedan gammalt bildhuggeri, träsnideri och svarvning. Snidade möbeldetaljer liksom ritbräden, hattformar och trähuvuden för perukmakare är i allmänhet av lind. Andra produkter är gjutmodeller, benproteser, behållare för torra varor och varor som är känsliga för dofter, tavelramar, trådrullar, tandpetare, teckningskol och blyertspennor. Även leksaker och köksredskap liksom delar till musikinstrument tillverkas av lind. Lindens ved är också lämplig för tillverkning av träull, pappersmassa samt spån- och fiberplattor.
Fågelbär och avenbok
Fågelbär (Prunus avium) som också kallas sötkörsbär för stamformen till odlade körsbär och bigarråer. Finns vilt i hela södra Sverige. Virket används till möbler (både som fanér och massivt trä) och har ersatt tropiska träslag som teak, mahogny med mera. Andra användningsområden är byggnadssnickerier, t.ex. dörrar och fönster, paneler, leksaker, delar till musikinstrument, svarvarbeten och massaved.
Avenbok (Carpinus betulus) växer huvudsakligen i Skåne och Blekinge men även i södra Halland och södra Småland. Förr användes virket framförallt till föremål som var utsatta för hårt slitage, stötar och tryck. Exempelvis detaljer i maskiner, valsar, glidlister, tappar, skoläster, kägelklot, träklubbor, mangelrullar, kugghjul och verktygsskaft. Idag används virket bl.a. till verktygsskaft, hyvelbänkar, borstryggar, pianohammare, nötknäppare, skärbrädor, huggkubbar och golv. Svartfärgat avenboksvirke kan ersätta ebenholts och används till pianotangenter.
Andra lövträdsarter
Ett träd som planterats ini Sverige och förekommer i många parker med mera är falsk akacia eller robinia (Robinia pseudoacacia).
Rönn (Sorbus aucuparia) har också använts som slöjdvirke. Som barn brukade jag använda rönn till pilbågar och visselpipor.
Hästkastanj (Aesculus hippocastanum) tycks inte ha något användningsområde.
Vilka träd som finns ser dock väldigt olika ut i olika landsdelar. Gran, tall och björk är dock de dominerande trädarterna i alla områden.
Norrland
Norrland är helt dominerat av barrträd. I södra Norrland är planterad contortatall vanligt vilket resulterat i att gran fortfarande är den vanligaste trädarten där. I norra Norrland är tall mycket vanligare än gran.
Norra Norrland, skogsbiomassa i miljoner skogskubikmeter
- Tall, 422
- Gran, 257
- Björk, 149
- Contortatall, 14,0
- Asp 7,2
- Sälg, 3,7
- Al, 1,9
- Rönn, 0,6
- Lärk, 0,1
Södra Norrland, skogsbiomassa i miljoner skogskubikmeter
- Gran, 366
- Tall, 332
- Björk, 119
- Contortatall, 33,1
- Al, 12,1
- Asp 8,1
- Sälg, 5,7
- Rönn, 1,5
- Lärk, 0,1
- Lönn, 0,1
- Ask, 0,1
Svealand
Svealand, skogsbiomassa i miljoner skogskubikmeter
- Tall, 393
- Gran, 340
- Björk, 94,8
- Asp 26,3
- Al, 18,2
- Ek, 8,1
- Contortatall, 4,7
- Sälg, 3,6
- Rönn, 2,1
- Ask, 1,8
- Lönn, 0,7
- Lärk, 0,4
- Lind, 0,4
- Fågelbär (Körsbär), 0,1
- Alm, 0,1
Götaland
Lövskog är betydligt vanligare i Götaland än i andra delar av Sverige. För 100 år sen dominerades södra Sverige av lövskog. Numera är det bara Bohuslän, Halland, Skåne, Blekinge, Öland och Gotland som domineras av lövskog. Gran är idag den vanligaste trädarten i Götaland.
Götaland, skogsbiomassa i miljoner skogskubikmeter
- Gran, 432
- Tall, 285
- Björk, 105
- Asp 24,6
- Al, 28,9
- Ek, 42,7
- Bok, 23,2
- Sälg, 5,2
- Rönn, 3,3
- Ask, 3,8
- Lönn, 2,7
- Lärk, 2,0
- Fågelbär (Körsbär), 1,4
- Alm, 1,3
- Lind, 1,0
- Avenbok, 0,8
Läs mer:
- Tre trender i den svenska skogen
- Skogen i Sverige – plantage eller naturskog?
- Slaget om ägande och makt står i skogen, eller?
- Skogsstyrelsens dynamit
- Skogslandet – inte alls en bra bok
- Sveriges största privata skogsägare 2022
- Vem ska bestämma i skogen?
- Ska vi elda upp träden eller låta skogen stå?
- De stora ägarna av den svenska skogen och skogsindustrin
- Den svenska skogen har nästan aldrig varit naturlig
- Enfald istället för mångfald i skogen
- Skogen är skapad av människan
Jag skriver för närvarande också på en serie om vilka som ägt och exploaterat den svenska skogen de senaste 15 åren. Bolagen, kapitalisterna, företagen, familjerna och bruken. Läs.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.