Geirangerfjorden – kryssningsfartygen som miljöhot

Besöket i Ålesund innebar också ett besök i Geirangerfjorden, ett av Norges världsarv.  Geirangerfjorden, Sunnylvsfjord, Tafjord och Aurlandsfjord är tillsammans med Nærøyfjorden på Vestlandet belv 2005 upptaget på UNESCO:s lista över världsarv på grund av naturen. På grund av detta har Geiranger och Geirangerfjorden blivit ett av de största turistmålen i Norge.

Geirangerfjorden

Geirangerfjorden

Nästan en miljon personer besöker området varje år. Nästan 400 000 av besökarna kommer med något av de cirka 200 stora kryssningsfartyg som lägger till i den lilla byn Geiranger längst in i fjorden varje år. Geiranger besöks av flera kryssningsfartyg än Oslo. Även Ålesund vid Borgundfjorden som ligger nära Storfjorden besöks av lika många kryssningsfartyg varje år-

Det är ett mycket naturskönt område känt för de bevarade men övergivna gårdarna som ligger på de branta sluttningarna ner mot fjorden. De sköts av en ideell förening vid namn Storfjordens Venner. Gårdarna beslägenhet är otrolig och det är svårt att förstå hur någon kunnat bedriva jordbruk på sådana platser som endast är åtkomliga med båt och en kort gångtur, nästan klättring uppför en brant fjällvägg.

Storfjorden, Synnylvsfjorden och Geirnagerfjorden är alla väldigt vackra och natursköna så det är inte underligt att så många personer besöker dem. Men det är också ett stort problem. Ett av många problem som kan orsakas av massturism. För Geiranger längst in i fjorden har lika höga halter med sotpartiklar och giftiga ämnen i luften som centrala Oslo har. Det är på grund av de stora kryssningsfartygen som tar sig in i den trånga fjorddalen där luftutbytet är litet och där det blåser sällan.

På grund av problemen med luftföroreningar kommer det att redan 2026 bli förbud för fossildrivna fartyg för fler än 12 personer att besöka fjorden och Geiranger.

Geirangerfjorden

Geirangerfjorden

Fler bilder från Geirangerfjorden och Storfjorden finns på mitt Pixelfedkonto.

2 svar på “Geirangerfjorden – kryssningsfartygen som miljöhot”

Kommentera gärna med hjälp av ett Mastodonkonto

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.