Digitala banker utnyttjas för penningtvätt

Digitala banker utnyttjas för penningtvätt. Helt digitala banker som polisen och en rad andra myndigheter kallar neobanker i en rapport, löper enligt just polisen en betydande risk att utnyttjas för penningtvätt. Dessutom för finansiering av terrorism. Det påstås i den nationella riskbedömning som den så kallade Samordningsfunktionen* gjort för 2023/2024. Enligt rapporten har begreppet neobank använts i ett antal år.

Samordningsfunktionen leds av Polismyndigheten och består av sexton myndigheter samt Advokatsamfundet. De samverkar för att förebygga penningtvätt och finansiering av terrorism.

– Den enkelhet, snabbhet och anonymitet som vissa neobanker erbjuder med sina tjänster, gör det lättare för kriminella att flytta, dölja och tvätta brottsvinster. Det leder till att neobanker riskerar att bli ett allt vanligare verktyg i brottslig verksamhet, säger Annie Frohm i ett pressmeddelande. Hon är ordförande i Samordningsfunktionen.

Den nationella riskbedömningen visar vilka hot och sårbarheter som är kopplade till digitala banker. Ett exempel på sårbarhet är när kunden ska visa att den är den person som den utger sig för att vara. Hos vissa digitala banker räcker det med bestyrkta kopior på en id-handling och foto på sig själv. Då det är enkelt att förfalska id-handlingar vilket skapar många möjligheter att utnyttja andras identitetshandlingar. Dessutom ger det möjligheter att använda kontomålvakter.

Riskbedömningen presenterar åtta rekommendationer som ska ge myndigheterna bättre verktyg att förebygga att digitala banker utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism.

Rekommendationer

De rekommendationer som rapporten kommer med är i korthet:

• Kunskapen om riskerna i neobanker hos svenska verksamhetsutövare och myndigheter behöver förbättras.
• Sverige bör verka för förbättring av informationsutbyte för svenska myndigheter
  om svenska kunder i utländska neobanker.
• Översyn av lagstiftnningen kring neobankers samarbetsavtal som ger dem tillgång till produkter vid sidan av de som de har tillstånd för. Så kallad white-labeling.
• Ökad användning av e-legitimation vid verifikation av användare och företagsföreträdare.
• Stärkt internationellt samarbete för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism via neobanker.
• Förbättra rapporteringsrutinerna i många länder.
• Skatteverket bör lyfta frågan om förutsättningar finns för att påföra sanktionsavgift till ett finansiellt institut vid sent inkomna, ofullständiga eller uteblivna kontrolluppgifter från utlandet.
• Det bör utredas om det finns förutsättningar att utöka rapporteringskravet avseende kontoinnehavare så att även neobankernas kunder med konton hos dem eller i andra banker där neobankerna har klientmedelskonton eller liknande omfattas. I samband med en sådan utredning bör även vIBAN och identifiering av virtuella bankkonton hos neobanker inkluderas.

Neobanker

Det finns enligt rapporten tre typer av neobanker:

1. Neobanker med banktillstånd, vilka har startats som helt digitala banker och har därmed aldrig haft några fysiska besökskontor. Den här typen av neobank erbjuder vanligtvis ett brett produktutbud och är i många avseenden väldigt lika traditionella banker vad gäller produkter och tjänster.
2. Neobanker som är ett betalningsinstitut, som exempelvis erbjuder betalkort och genom sitt gränssnitt möjliggöra insättningar och uttag på kortet inom ramen för sitt tillstånd. I det fall neobanken även vill tillhandahålla krediter eller sparprodukter kan det göras med samarbetsavtal med en bank med erforderliga tillstånd, genom ett s.k. white labeling-upplägg.
3. Neobanker som är e-pengainstitut, vilka många gånger är inriktade mot företagskunder såväl inom som utanför Sverige. Utöver utgivning av elektroniska pengar kan en sådan neobank tillhandahålla betalningstransaktioner genom kreditutrymme, företagskonton, betalkort, och
   faktureringstjänster.