Att låsa in unga mördare länge förvärrar problemen. Det har blivit fler unga mördare. Det beror på en lagändring som innebar att att unga mördare, men inte jätteunga mördare, döms hårdare. Alltså blev mördarna ännu yngre.
Det handlar om unga pojkar utan konsekvenstänk, ofta begåvningshandikappade och med personlighetstörningar, psykiska sjukdomar och allehanda diagnoser etc. Föräldrar till sådana personer lider ofta även då av samma problem. Naturligtvis inte alla men många. De har svårt att överblicka konsekvenser av handlingar, de är ofta psykiskt sjuka eller har olika diagnoser och inte sällan är de också lätt begåvningshandikappade. Inte sällan har de problem med att få relationer att fungera. Allt detta leder till både sociala och ärftliga problem för barnen.
Att ta den här typen av personer på allvar när det gäller att bedöma strafflängder med mera är inte seriöst. Altt deras tyckande är baserat på känslor men saknar helt verklighetsanknytning vad det gäller vad som skulle kunna hjälpa deras barn. De har misslyckats med mycket i livet, inklusive att uppfostra sina barn. Inte för att de är dåliga människor för de har säkert gjort allt de kunnat och allt de förmått utifrån sina gena förutsättningar. Men det har inte räckt. De had ebehövt mycket mer hjälp av samhället. Och där har det under mycket lång tid brustit å det grövsta.
Vad kan göras?
De bristerna kan inte åtgärdas genom allt hårdare straff för allt yngre. Det kommer bara att leda till att allt fler unga blir livsstilskriminella. De socialiseras in i rollen av att vara kriminella. Något som gör det nästan omöjligt för dem att lämna brottslighetens bana. Och ju yngre de är när de straffas hårt, ju värre blir det.
Faktum är att det effektivaste sättet att få ungdomar att lämna brottets bana är att de aldrig straffas för det som de gjort. Den som aldrig åker fast slutar med brottsligheten i mycket större utsträckning än de som åker fast.
Och vill vi inte att unga med problem ska rekryteras av kriminella så måste vi satsa mycket mer pengar på förskola, skola, fritidsverksamheter och socialtjänst så föräldrar kan få den hjälp och det stöd de behöver för att det ska gå bra för barnen. Naturligtvis får vi heller inte låta panger försvinna ur systemen till vinster för kapitalister och kriminella. Det kräver en avprivatisering av förskolor, skolor, vårdinrättningar med mera. Det käver att krminella inte får äga och driva sådana inrättningar. Vad som också krävs är att det offentliga driver sådana verksamheter.
Slutligen måste straffen sänkas för unga mördare istället för att höjas. De höjningar som gjorts de senaste åren måste göras ogjorda. Att låsa in unga mördare länge förvärrar problemen.
Och glöm inte att skjutningar och sprängningar minskar i antal:
- Antalet sprängningar har minskat kraftigt under 2024
- Kraftig minskning av antalet skjutningar under 2024
PS. Även de föräldrar som inte har några problem och där barnen inte har några problem men där barnen mördats av någon anledning resonerar rent känlsomässigt. Det leder inte till nåt bra eller till några åtgärder som faktiskt fungerar. Tidiga insatser i förskolan, skolan och via socialtjänsten fungerar. Men straff fungerar inte. Straff förvärrar problemen och längre straff förvärrar problemen mer. Att spärra in unga under lång tid är inte att skydda samhället. Det öär att bryta ner samhället.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Att låsa in unga mördare länge förvärrar problemen. Det har blivit fler unga
mördare. Det beror på en lagändring som innebar att att unga mördare, men inte
jätteunga mördare, döms hårdare. Alltså blev mördarna ännu yngre.
Jag är tveksam till förklaringsmodellen att hårdare straff, för unga mördare, med automatik ger än yngre mördare. Visst kan det till en del vara så men hela sanning kan jag inte se att det är. Mot detta invänder jag att ingen som begår ett planerat mord gör det för att ”åka fast”. De allra flesta ”planerade” mördare gör det under antagandet att de begår det ”perfekta brottet” och därför inte kommer att åka fast. Straffet och dess längd har knappast någon större avskräckande verkan vare sig på äldre eller yngre brottslingar.
En alternativ förklaringsmodell av utvecklingen mot allt yngre gärningspersoner, som vi dessvärre kunnat observera, skulle kunna vara krassa ekonomiska skäl. Att anlita en 14-åring torde vara ”billigare” än att anlita en 18-åring som i sin tur är ”billigare” än en 25-åring. Dessutom lär ”infrastrukturen” runt dådet vara mindre kostsam. Det gör liksom inte så mycket om en 14-åring, ett antal led från anstiftaren, ”offras”.
Med detta inte sagt att jag förespråkar hårdare straff. Min grundinställning är att ingen som icke uppnått myndighetsålder skall kunna sättas i fängelse.
Det går ju att se. När straffen höjdes så blev mördarna yngre. Det är ju verkligheten. Så det kan nog anses vara ett faktum. De erbjuds samma summor som de ärlder erbjuds. I alla fall i de förundersökningar som jag läst. Den förklaringen verkar inte stämma även om det är en tänkbar annan orsak. Men det skulle ändå inet kunna förklara varlöfr åldrarna sjönk efter lagändringarna. Dt borde i så fall ha varit lägre åldrar även innan.
Då menar du alltså att straffet har en avskräckande effekt.
Nej. Det har det inte. Och det mera jag inte heller. Det är två saker som spelar roll här:
Lagändringen som ledde till att gängen ändrade rekryteringen. Sambandet är tydlligt. Men som en konsekvenas av det minskade också gängens kotsnader. Inet för att morden blivit billigare men av andra skäl. Det var något som gängledarna uppenbart inte hade tänkt på tidigare.
Äldre gärningsmän som är delar av gängen som åker fast leder till att deras anhöriga måste försörjas av gängen. Barn, flickvänner, fruar etc. Yngre personer som anlita som mördare och åker fast ger inga merkostnader. Gängen har inget ansvar för några anhöriga till dem och de har heller inga barn, flickvänner eller fruar. Detta betyder också att om vi förändrar lagstifningen tillbaks till det som gällde tiidgare kommer det automatiskt inte att leda till äldre mördare.
Så ditt resonemang var korrekt men jag tänkte för snabbt och insåg inte det.