Maffiapakten – gängen, företagen, myndigheterna och politiken

Publicerad denFörfattareAnders_S

Maffiapakten”Maffiapakten är en journalistisk granskning av hur den organiserade brottsligheten äter sig djupare och djupare in i det tillitsbaserade svenska samhället. Kriminalreportern Lasse Wierup ger sin bild av hur allt fler kriminella nätverk tar sikte på företag och myndigheter i jakten på lättförtjänta pengar.

I nästa led involveras såväl advokater och läkare som revisorer, företagsledare och banktjänstemän. Den svarta ekonomin är på flera plan på väg att växa samman med den vita.” Så skriver Bokförlaget Forum om Lasse Wierups senaste bok om brottslighet, Maffiapakten.

Det är en lättläst, välskriven och intressant bok som ger en fördjupning av det vi sett i en mängd rubriker i media under de senast åren. Boken är välförsedd med fotnoter och Wieurp har läst en stor mängd förundersökningar och domar. Men samtidigt kan jag som ocksp skriver om dessa saker känna att Wierup ibland tycks överdriva på samma manér som dagstidningar altid gör när det gäller brottslighet. Han är trots allt en dagstidningsjournalist. Exempelvis upprepar det helt befängd påståendet om att 62 000 personer kan knytas till den organiserade brottsligheten. Det är siffra helt utan verklighetskoppling.

Och i andra fall är han oärlig.

Tre befokningsgrupper

Som när han skriver att majoriteten av de gängkriminella är från Syrien eller i ett annat fall från Turkiet, Irak och Syrien men utan att nämna att de i stort sett tillhör två eller tre befolkningsgrupper. Grupper som ursprugligen kommer från samma område i Turkiet mot gränsen till Syrien. Dessa befolkningsgrupper har sen spritt sig över hela Mellanöstern.

Det handlar om tre befolkningsgrupper från det område som kallas Tur Abdin. Assyrier/syrianer, mhallami och kurder. Den förstnämnda gruppen är kristna och de två andra grupperna i huvudsak muslimer. Mhallami är arabisktalande, kurderna pratar kurdiska och de andra arameiska (syriansk/assyriska).

Och det finns historiska sociala förklaringar till att brottsligheten är ett utbrett socialt mönster bland folkgrupper från det aktuella området som sen också förvärrats genom hur de behandlat i Libanon och andra länder. På detta område uppvisar boken grundläggande brister som minskar förståelsen för gängproblematiken inom vissa befolkngsgrupper i Sverige.

Läs mer:
De gängkriminella och korruptionen

Samtidigt kan vi konstatera att de flesta gängkriminella trots allt fortfarande har traditionella svenska namn. Wierup väljer dock gärna ut exempel där de inte har det.

Men i stort sett är det en bra bok som ger löite fördjupad insikt om korrumperade advokater, poliser, anställda på åklarmyndigheter och i kriminalvården. Vi får en djupare insyn i advokaterna som blir förälskade i gangsters, hur kriminella gäng infiltrerar kriminalvården och politiska sammanhang (men det kunde gärna ha varti lite mer om detta) och hur hamnen I Helsingborg sen länge inflitrerats av kriminella. det är intressanta och upprörande. Alarmerande,

Samtidigt tycks Wierup helt blunda för det faktum att brottsligheten i Sverige stadigt minskat under lång tid. Faktiskt ända sen 1990-talet.

Läs mer:

Upptäck mer från Svenssons Nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.