Svenskarna och internet 2024 – det mest intressanta

Svenskarna och internet 2024. Barn minskar användandet av Tiktok och Snapchat, bara en tredjedel har använt en AI-tjänst och fler hittar nyheter via sociala medier. Dessutom finns starkt stöd för mer kameraövervakning i samhället – och en majoritet tror att de är avlyssnade av sociala medier. Det är några av resultaten från årets stora undersökning ”Svenskarna och internet” som släpptes i september.

Det är Internetstiftelsen som är bakom den stora enkät där drygt 2500 svenskar representerar allmänhetens användning. Det är frågor om självuppskattad användning, vilket inte alltid ger en rättvis bild av faktiskt användning utan kan säga lika mycket om tidens anda, stigman och attityder.

Jag har genom åren sammanställt tidsserier över några av de återkommande frågorna i enkäten, något som Internetstiftelsen själva märkligt nog sällan gör. Ändå är det betydligt mer intressant, eftersom det är trenderna över tid som är intressanta, snarare än det enskilda resultatet från ett år.

Sociala medier
Tiktok

Årets stora överraskning är hur sociala medier minskar, framför allt bland de allra yngsta. Om vi börjar med Tiktok så ser vi en minskning totalt över året. Daglig användning står kvar på 15 procent, men mest intressant av dessa tre mått är veckoanvändningen. Där ser vi att det alltså minskar en procentenhet, och att 17 procent använder Tiktok varje vecka (notera att alltså över 90 procent av dessa också använder Tiktok varje dag).

I åldrarna 8-11 år rasar det. Logiskt, eftersom Tiktok har en åldersgräns på 13 år. Eftersom föräldrar är med och fyller i enkäten för de yngsta är det rimligt att anta att kunskapen om åldersgränsen ökat under åren, vilket antingen lett till att fler (eller nya föräldrar) satt stopp, eller att man antar att deras barn inte använder Tiktok.

Det ska också noteras att 19 procent av barn 8-19 år uppger att de har ett konto föräldrar inte känner till.

Mer anmärkningsvärt är då 26-35 år, den åldersgrupp som växt snabbast på Tiktok ser ett första trendbrott. Det är udda, men svårt att dra slutsatser från ett enskilt år.

Snapchat

Låt oss avhandla de ungas plattformar först, och konstatera att även Snapchat alltså minskar på samma sätt som Tiktok: I åldrarna 8-11 och 26-35. Här ökar det dock i äldre åldrar, sannolikt eftersom Snapchat mest är en meddelandetjänst: Det är de unga användarnas föräldrageneration som ökat anvädningen. Ska man ha kontakt med sina barn får man anpassa sig till de plattformar som alltså nästan 80 procent använder varje vecka (och ~90 procent av dessa använder varje dag).

Facebook

Om vi går vidare till de äldres plattformar kan vi se att Facebook fortsätter att bromsa tappet på totalen. Det är mycket tack vare de medelålders, familjebyggarna. Men Facebook är fortsatt svårt att definiera på samma sätt som de andra plattformarna. Hur många av de här använder till exempel bara messenger? Svårt att avgöra, men klart är att 56-75-årsgruppen är de som växer snabbast här.

Här kan det också vara värt att notera att den dagliga användningen dyker, jämfört med den höga veckoanvändningen. Svenskarna upplever inte att Facebook är en del av deras dagliga måltid. Här ser vi framför allt ett ras bland 26-35-åringar.

Instagram

Instagram forsätter sin långsamma väg upp till att bli den populäraste plattformen bland svenskarna. Bortser vi från pandemins undantagsår är trenden tydligt uppåt sett till veckoanvädningen. Även om Tiktok kan tolkas ta allt mer av de 16-25-åringarnas Instagramtid, kan vi se hur användningen i övrigt ligger stabilt. En möjlig hicka i mätningen för 36-45-åringar har skapat ett jättehopp, men signalerar kanske snarare hur förändring sett ut över tid.

Det ska också tydliggöras hur otroligt stark skillnad det är på användningen utifrån kön.

Youtube

Den stora videokanalen har länge varit dominerande, särskilt i yngre målgrupper, men här sker sedan några år en märklig utveckling: Det minskar. Vi ser det i nästan alla åldersgrupper, på ett ganska jämnt sätt. Man får anta att det här åtminstone delvis beror på Tiktok, men också på att nästan alla plattformar (även Spotify!) satsar allt mer på video.

X (Twitter)

Den bespottade Twitter-plattformen fortsätter överleva, trots alla ägar- och namnbyten. Det ligger kvar på nästan exakt samma nivå som för fyra år sedan och når även i år upp till 11 procent i veckoanvändning, mycket tack vare åldersgruppen 46-55 år som ökat. Vilket kan kännas naturligt, men notera då hur 16-25-årsgruppen är totalt dominerande här. Så har det alltid varit, och ter sig inte särskilt naturligt när man ser vilka som är stora på svenska X, men handlar kanske mer om att denna grupp följer internationella konton.

Linkedin

Den Microsoftägda plattformen är helt dominerande i vissa branscher (31 procent av tjänstemän, 7 procent av arbetare använder varje vecka), men är fortfarande att jämställa med Twitter totalt i veckoanvändning: 12 procent använder varje vecka – och så har det varit de senaste åren.

Hur mår svenskarna av sociala medier?

En aktuell fråga, när vi pratar om skärmtidsbegränsningar och den allmäna oro som sprider sig i det offentliga samtalet. Här kan man välja perspektiv. Antingen notera hur en majoritet upplever att sociala medier gör att vi mår bättre. Eller fokusera på de problem som en del upplever.

Här är en svår balans, för vi kan inte bortse från att 40 procent tycker att de ”slänger bort tid” på sociala medier, eller 10 procent känner sig utanför eller misslyckad på grund av sociala medier. Men kan vi samtidigt hålla i tanken att 60 procent tycker sociala medier underlättar sociala relationer, 27 procent känner större gemenskap med värdefulla råd och stöd?

Det här är en balans som måste finnas med när vi diskuterar digital samvaro – hur det på ett positivt sätt blivit avgörande för en hel nations sociala kontakter.

Det har också i allt högre utsträckning blivit platsen vi tar del av nyheter – särskilt för yngre. 25 procent av de på Tiktok följer nyheter där och 45 procent säger att de genom det tar del av nyheter de annars inte skulle ta del av. Tittar vi bara bland de yngre säger 66 procent av 00-talisterna det.

Det här är viktigt, inte minst eftersom 62 procent av svenskarna inte betalar för medier. Vad är det då för nyheter de tar del av? Många medier använder gratisversioner på sociala medier idag, men här skördar rimligtvis också alternativmedier stora framgångar i att nå ut med deras politiserande nyheter.

Integritet

En av undersökningens mest intressanta delar är frågan om integritet. 70 procent av svenskarna tycker att kameraövervakning med AI-igenkänning på allmän plats borde vara tillåtet om det bekämpar brott. Bara 19 procent tycker det borde vara förbjudet. Här är det äldre som drar upp totalen, men även bland 90- och 00-talister är det en majoritet som är för mer kameraövervakning.

Men än mer anmärkningsvärt, inte minst med bakgrund av diskussionen om Chat control, är att
91 procent av svenskarna tycker att polisen ska ha tillgång till digitala konversationer, vid misstanke om brott eller allvarliga brott. Det är en enorm majoritet.

Men är det kanske också rimligt? Frågan är ställd utifrån den ordning vi är van vid: Att polisen kan bugga kriminellas rum efter misstanke och domstolsbeslut. Och en digital sådan ordning är såklart helt ok.

Den pedagogiska utmaningen här är att förklara vad krypterad kommunikation är, och hur svår den är att översätta till fysiska rum.

Till sist är det värt att uppmärksamma att trots svenskarnas liberala inställning till övervakning, är förvånansvärt många konspiratoriskt lagda angående att deras telefon övervakar dem i smyg. 63 procent tror att deras telefon avlyssnar dem, utan tillåtelse. Ju yngre (och högre telefonanvändning, kan man tänka), desto fler. 81 procent av 90-talisterna uppger att något de pratat om sedan dykt upp som reklam i mobiltelefonen. Vilket föranlett personen att tro att de är avlyssnade.

Det här är en seglivad myt, som allra mest handlar om vår svaga förståelse över vad man kan göra med mycket data. Facebook och andra behöver helt enkelt inte lyssna av dig, utan kan med hjälp av dina rörelsemönster, vilka du umgås fysisk eller digitalt med, vilka sajter du besöker, vilket Wifi du kopplar upp till när förutse dina rörelser eller köpmönster. Att lyssna på din telefon behövs helt enkelt inte, ändå känns det som magi.

AI

Till sist kan vi dela några slides från användningen av AI. Som är lägre än man kanske kan tro. Inte minst givet att Similar web menar att Chat gpt är använt i Sverige i paritet med Expressen.se. Å andra sidan kanske är just så man ska förstå det: Ungefär en tredjedel av svenskarna informeras via Expressen, lika många som alltså använder Chat gpt. Här läser du hela undersökningen.

Emanuel Karlsten

Ursprungligen publicerat på Karlstens blogg. Publicerat hör med stöd av licensen CC-BY.


Upptäck mer från Svenssons Nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

Kommentera gärna med hjälp av ett Mastodonkonto

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.