När Grimsås knackade på allsvenskans port. Fotbollen är den i Sverige överlägset största idrotten: 1,3 miljoner av landets invånare är medlemmar i någon förening, varav 600 000 är aktiva spelare och fotbollen står för över 40 procent av de totala idrottsaktiviteterna under ett år. Kort och gott är fotbollen en folkrörelse med ett finmaskigt nät av klubbar – stora som små – över hela landet.
I mindre samhällen utgör idrottsplatsen en väsentlig social samlingspunkt, lite liknande den historiska roll som exempelvis torget, kyrkbacken eller handelsboden haft. Det är också fascinerande att se vilken betydelse småklubbarna har för utvecklingen av elitspelare, vilka här ofta inhämtar sina första lärospån. Tag bara truppen till det för Sverige succéartade fotbolls-VM för herrar 1994, vilket ändade i en finfin tredjeplats. Endast tre av de 22 spelarna hade haft en storklubb som första adress, Tomas Ravelli och Joachim Björklund från Öster samt Roland Nilsson från Helsingborg. Men annars möter vi klubbnamn som exempelvis Nike, Tomten, Näsviken och Tunadal.
Det lilla samhälle som lyckats allra bäst är östgötska Åtvidaberg, som i början av 1970-talet – med Ralf Edström och Roland Sandberg som målspottare och galjonsfigurer – erövrade två SM-tecken. Värmländska Degerfors är en annan framgångssaga och det finns flera mindre samhällen som bara varit hårsmånen från att kvalificera sig till den allsvenska societeten, från platser som vi till och med många gånger har svårt att peka ut på kartan. Ett exempel är västgötska Grimsås, beläget i Tranemo kommun fyra mil från Borås.
Grimsås IF
Fotbollsföreningen Grimsås IF bildades 1932 på ett café, en start som till plats överhuvudtaget var vanligt förekommande under denna tid. De första decennierna huserade man i de lägre serierna, men frän 1958 inleddes en resa uppåt som heter duga. Det året vanns division 6, året efter säkrades avancemang till fyran, därpå ytterligare uppflyttning 1960 och 1963 kvalificerade man sig till division 2. I landets näst högsta serie togs redan 1964 en andraplats och året efter var seriesegern ett faktum och ett allsvenskt kval stod för dörren.
Grimsås hade vid denna tid bara 500 invånare och ett kabelföretag var den arbetsgivare som dominerade. Motståndare i kvalet blev Gefle, Brage och GAIS. Det började med att Gefle bortabesegrades med 1-0. Uppståndelsen var nu enorm inför hemmamatchen mot Brage. Hela Idrottssverige engagerade sig i Davids tappra kamp mot skilda Goliat, Grimsås fanclub bildades av kändisar som Thore Skogman, Simon Brehm och Putte Kock och matchdagen begav sig 15 520 förväntansfulla själar till arenan Grimsborg – skulle drömmen om allsvenskan nu bli sanning? I uppståndelsens hetta spände sig dock hemmaspelarna och Brage kunde dra det längsta strået med en 2-0 seger. Sedan förlorades också den helt avgörande matchen mot GAIS med 2-0 på den neutrala planen Ryavallen i Borås.
Grimsås IF var dock ingen dagslända i de högre divisionerna. Man bet sig ända in på 1980-talet mer eller mindre fast i division 2 och totalt handlade det om 18 säsonger. Sammanräknat med divisionen därunder kom det att bli 35 år på högre nivå. Den spelare som främst lät höra sig talas om i ännu större sammanhang var den ”Nacka” Skoglund liknande yttern Sigvard ”Sigge” Johansson. Denne bolltrollare blev på 1970-talet svensk mästare med Halmstad och fick även debutera i landslaget.
Sista säsongen Grimsås spelade i division 2 var 1987, men sedan var denna saga i den svenska fotbollssocieteten all. År 2011 låg man i division 4, men meddelade efter säsongens slut att ett bristande spelarunderlag nödvändiggjorde en frivillig nerflyttning till division 6. Det är också här som föreningen idag huserar. En livaktig ungdomsverksamhet gör dock att dess roll är nog så viktig i ett samhälle som för tillfället hyser runt 700 invånare.
Anders Karlsson
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.