Nämndemän behövs. Det klagas en del på systemet med nämndemän. De utses av partierna och dömer i enlighet med sin politiska övertygelse. Att de utses av partierna är förstås en underlig ordning. Att de dömer i enlighet med sin politiska övertygelse är däremot inget konstigt. Så skulle det fungera även om nämndemännen utsågs på nåt annat sätt men då skulle vi inte kunna se att det är så. Folk kommer alltid att döma utifrån sina egna åsikter, oavset om de är juridiskt utbildade eller inte. Och det skulle även vara likadant även om alla som dömde var jurister
Som jag ser det innebär nämndemän, oavsett hur de utses, alltid en fördel. En demokratisk fördel i domstolar där straffen annars skulle utses av en skara högutbildade överklasspersoner. Nämndemännen är en garanti för att även medelklassen får ett inflytande över dömandet. Men knappast arbetarklassen för antalet nämndemön med arbetarklassbakgrund är nog försumbart. Men det är i nuvarande system teoretiskt möjligt att även personer ur arbetarklassen kan vara nämndemän.
Om bara jurister skulle döma blir det bara överklass och övre medelklass dom dömer. Förmodligen skulle det leda till lägre straff för rika och hårdare straff för fattiga. Delvis är det så redan idag. Men det skulle troligen bli än större skillnader om enbart jurister dömde. Fär även jurister styrs och påverkas av sina åsikter, sin bakgrund, sin utnbildning och sitt umgänge.
Tanken med nämndemännen är att de ska utgöra folket förlängda arm in i rättssalen. De ska vara vanliga människor utan juridisk utbildning och utgör en majoritet av de som dömer i en tingsrätt. I hovrätten är det däremot an majoritet utbildade jurister. Jag tycker det fungerar ganska bra idag. Och jag vet inte om ett system där nämndemännen utsågs på samma sätt som gode män skulle gör saken bättre. Kanske, kanske inte.
Läs mer:
- Är nämndemäns politiska uppfattningar verkligen ett problem?
- Nämndemäns politiska tillhörighet påverkar domar
- Avskaffa politisk tillsättning av nämndemän
- Rövslickande nämndemän och domare ger sämre rättssäkerhet
- Om rättsstaten och demokratin
- Narkotikabrott – olika inför lagen?
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Nämndemannen är nog den äldsta institution vi har i vårt samhälle som i någon mening haft samma uppgift sedan tidig medeltid. Dess roll genom historien kan inte underskattas då den hela tiden, även under tider av envälde, varit en motverkande kraft mot godtycke i rättskipning.
Grunden för institutionen är att människor ska dömas av ”likar”. Samtidigt måste domen vara förankrad i lagstiftningen och tillämpas på ett likartat sätt oavsett domstol. Förankring i lagstiftning och likartad tillämpning är juridikens roll att bevaka. Dessa två institutioner , nämndemannen och juristen, har två olika perspektiv som möts när domen faller och det är mötet mellan dessa perspektiv jag ser som det helt centrala.
Med enbart juristdomare skulle ett väsentligt perspektiv, innehållande både sunt förnuftet och förankring i vardagen, saknas. Om detta skulle leda till hårdare eller mildare domar har jag ingen förutfattad uppfattning om. Min uppfattning är att domar skulle kunna avvika åt båda håll beroende på målens beskaffenhet. För klara ”svart-vita” mål skulle sannolikt icke utfallet avvika i någon större grad men ju mer gråzoner som målet är beskaffat med ju större vore risken att avsaknaden av nämndemannens perspektiv skulle resultera i sämre domar.
Att utse nämndemän på andra grunder än politiskt tror jag nog ändå vore en fördel. Inte så att nuvarande politiskt tillsatta nämndemän i någon större utsträckning drivs av uttalade politiska agendor (även om det kan förekomma). Däremot skulle det vara en markering av nämndemannens oberoende ställning. Grunden i ett ”vanligt” politiskt förtroendeuppdrag är att det drivs av en uttalad politisk agenda vilket inte är fallet när det gäller nämndemän vilka har att döma utifrån lagstiftningen. Är lagstiftningen ”upp åt väggarna” är detta våra politiska institutioners uppgift att rätta, inte nämndemännens.