Brister i antagningen till polisutbildningen. Antagningen till polisutbildningen fungerar inte effektivt, visar Riksrevisionens granskning. Bristerna ökar risken för att lämpliga kandidater tidigt faller ur antagningsprocessen på oklara grunder, samtidigt som olämpliga kandidater antas.
År 2017 fattade regeringen beslut om att antalet polisanställda skulle öka kraftigt. Polismyndigheten fick därför i uppdrag att utöka kapaciteten i antagningsprocessen till polisutbildningen. Utvärderingar har visat att ökningen av antalet polisanställd ainet har resulterat i någar förbättringar vad det gäller resultatet av polisens arbete. En del av det kan alltså bero på att fel personer antas till polisutbildningar.
Riksrevisonens granskning
Riksrevisionens granskning visar att det inte är säkerställt att antagningsprocessen leder till att de mest lämpade kandidaterna antas. Bristerna beror bland annat på att Polismyndigheten inte har tagit fram en heltäckande arbetsanalys av vilka egenskaper en polis bör ha. Därmed saknas det till viss del underlag för beslut om vilka tester och gränsvärden som bör ingå i antagningsprocessen.
– En arbetsanalys av vad som krävs i polisyrket är en grundläggande förutsättning för att kunna identifiera nödvändiga egenskaper och utbildningskrav för blivande poliser, säger Linda Jönsson i ett pressmeddelande. Hon är projektledare för granskningen.
Den så kallade falluckeprincip som innebär att de prövande måste bli godkända i varje test för att komma vidare i antagningsprocessen är problematisk när gränsvärdena baseras på osäkra underlag. Övriga nordiska länder använder istället en sammanvägningsmodell med lägstavärden, vilket har stöd i forskning.
Regeringen vill ha ökad mångfald i poliskåren. Granskningens resultat tyder dock på att antagningsprocessen innehåller moment som kan missgynna kvinnor och personer med utländsk bakgrund.
På grund av sekretess kan de psykologer som intervjuar kandidater inte dela information med polisens personal. Det försvårar bedömningsarbetet och innebär en risk för dubbelarbete och överprövning av beslut.
Nuvarande antagningsprocess ökar således risken att lämpade kandidater underkänns på oklara grunder och att olämpliga kandidater antas.
Höga kostnader
Kostnaden för antagningsprocessen är dessutom betydligt högre i Sverige än i övriga nordiska länder. Det beror bland annat på att regeringen har instruerat Plikt- och prövningsverket att ha kapacitet för 8 800 prövningar om året, vilket kräver hög bemanning året runt, trots att endast 65 procent av prövningsplatserna har nyttjats.
Riksrevisionen konstaterar också att regeringens beslut om att kraftigt öka antalet polisanställda inte föregicks av några konsekvensanalyser, vare sig för dimensioneringen av polisutbildningen eller hur det påverkar antagningsprocessen.
– När statliga verksamheter kraftigt ska utökas så uppstår ofta effektivitetsproblem. Beslut behöver därför alltid föregås av en analys av hur risker och utmaningar ska hanteras. Så har inte skett i det här fallet, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Rekommendationer i korthet
Det finns tydliga brister i antagningen till polisutbildningen. Det kan åtgärdas och Riksrevisonsverket har en del förslag. Regeringen rekommenderas att genomföra en översyn av det nuvarande tillväxtmålet för Polismyndigheten samt finansieringen av Plikt- och prövningsverkets polisprövningar.
Polismyndigheten bör bland annat:
- ta fram en arbetsanalys som grund för vilka egenskaper och förmågor som krävs i polisyrket
säkerställa att ingen grupp diskrimineras - utreda hur nuvarande urvalsmetod kan ersättas med en sammanvägningsmodell
- ersätta möjligheten till prövning året om med prövning inför varje terminsstart
- utveckla förmågan att identifiera olämpliga personer och förhindra att de söker igen.
Dessutom bör Plikt- och prövningsverket och Polismyndigheten gemensamt utveckla samarbetet så att de kan dela relevant information om de prövandes lämplighet.
Läs mer:
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.