Kraftig personaltillväxt inom polisen. Sen 2017 har regeringens anslag till Polismyndigheten ökat med 80 procent. Personalstyrkan har vuxit kraftigt. Andelen grova brott som klaras upp har dock inte förändrats. Uppklarningen av brott mot särskilt utsatta brottsoffer har bara ökat marginellt under samma period. Det visar en ny utvärdering från Brå.
Antalet anställda i polisens utredningsgrupper för grova brott har ökat med drygt 30 procent mellan 2018 och 2023. Andelen uppklarade brott ligger däremot oförändrat på 19 procent under hela tidsperioden. En utveckling som delvis kan förklaras av att de grova brotten blivit betydligt fler och även mer komplexa.
– Vi ser att polisen har haft en otillräcklig förmåga att möta utvecklingen av de grova brotten under de senaste åren. Personaltillväxten har skett för sent i förhållande till brottsutvecklingen och det har blivit svårare att hitta personal med rätt kompetens. Situationen är särskilt allvarlig i polisregion Stockholm, som haft en betydligt lägre tillväxt än övriga regioner, säger Kristin Franke Björkman i ett pressmeddelande. Hon är utredare på Brå.
Uppklarningen har förbättrats marginellt
Uppklarningen för grova brott kopplade till organiserad brottslighet, som sprängningar och skjutningar, har dock ökat från 27 till 30 procent under den studerade perioden. Denna typ av brott har varit tydligt prioriterade. Det har delvis skett på bekostnad av utredning av andra typer av brott.
– För att hantera de allra grövsta brotten har lösningen ofta varit att låna in personal från andra delar av myndigheten som vanligtvis inte hanterar grova brott, men de här tillfälliga förflyttningarna är inte en effektiv användning av personalresurserna utan skapar snarare ett ”hål” som flyttas runt i organisationen, säger Lina Fjelkegård, utredare på Brå.
Förutom att flytta personal har det har också blivit vanligare att grova brott inte utreds av specialiserade grupper utan av lokalpolisområdena. Det riskerar att få en negativ inverkan på lokalpolisområdenas utredning av mängdbrott. Brås analyser visar att lokalpolisområden med hög andel grova brott generellt har lägre uppklarning av mängdbrotten.
Brott mot särskilt utsatta brottsoffer
Brå har även analyserat utredningsresultaten för brott i nära relation, våldtäkt och brott mot barn. Dvs så kallade brott mot särskilt utsatta brottsoffer. Sedan resursförstärkningen inleddes har antalet anställda som ska utreda dessa brott ökat med 70 procent samtidigt som ärendeinflödet varit konstant. Trots den här utvecklingen har uppklarningen bara ökat från 12 till 14 procent.
– Den kraftiga personaltillväxten har inte gett de resultat man kan förvänta sig när det gäller brott mot särskilt utsatta brottsoffer. Här finns potential att öka uppklaringen, men inte genom ytterligare personaltillväxt. Personalsituationen är på flera håll instabil med hög frånvaro och brister i ledning och styrning, och det är något myndigheten behöver se över, säger Kristin Franke Björkman.
Kraftig personaltillväxt inom polisen har med andra ord enbart bidragit till att kostnaderna för polisen ökat. Effektiviteten har däremot blivit sämre än bättre då fler polisanställda inte lyckas göra mer än vad ett mindre antal gjorde tidigare.
Läs mer:
Läs om mer verksamma sätt att bekämpa gängkriminalitet och brottslighet än fler poliser:
- Bekämpa gängen – mer pengar till socialtjänst och skola
- Bekämpa gängen – avprivatisera vården och skolan
- Om att bekämpa gängen – satsa på skolan
- Bekämpa gängen – återreglera arbetsmarknaden
- Bekämpa gängen – hårdare reglering av byggbranschen
- Om att bekämpa gängen – bygg bostäder
- Om att bekämpa gängen – reglera bankerna hårdare
- Bekämpa gängen – inför ett nationellt vapenregister
- Bekämpa gängen – inför ett nationellt sprängämnesregister
- Om att bekämpa gängen – sänk straffen
- Bekämpa gängen – avkriminalisera eget bruk av narkotika
- Bekämpa gängen – förändra polisens arbetstider
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Kraftig personaltillväxt inom polisen. Sen 2017 har regeringens anslag till
Polismyndigheten ökat med 80 procent. Personalstyrkan har vuxit kraftigt.
Andelen grova brott som klaras upp har dock inte förändrats.
Även om anställda i utredningsgrupper ökat med 30 procent är det inte nödvändigtvis så att resursen i form av tid för explicit utredningsarbete ökat i motsvarande grad. Genom polisens centralisering 2015 skapades en enorm byråkratisk koloss. Organisationer av kolossalformat har den egenskapen att mycket möda går åt för att internt hålla ihop kolossen. Min hypotes är att förklaringen, i alla fall till en del, finns att söka i detta.
Brottslighet har till en betydande del lokal förankring. Konsekvensen borde vara att detta också återspeglas i en självständig och decentraliserad polisorganisation med lokalt fokus. Sedan skulle det förstås även behövas en central organisation som kan stötta i lösandet av grova brott, där den lokala resursen inte räcker och som också har att hantera brott som inte har ett lokalt fokus. En sådan central organisation skulle kunna vara mycket mindre men också mer effektiv då mindre möda skulle krävas för att hålla ihop det interna.
Det ligger säkerligen nåt i detta. Men det förklara inet varför Göteborgspolsien är så mycket effektivare och har mycket hög uppklarning för gängbrott. Det förklaras däremot av att de har ett annat fokus, har skapat förtroende för sig själva i fattiga områden och i stort sett sket i den omorganisering som gjordes i samband med centraliseringen. De hade redan innan dess högre uppklarning.
Det är få ting i vårt komplexa samhälle som har enkla förklaringar. Det handlar oftast om flera orsakssamband som samverkar. Polisens utredningsarbete är förstås inget undantag.
De organisatoriska förhållanden jag pekar på är givetvis endast en del av helheten. En annan del är hur brottsligheten är beskaffad lokalt. Den ser olika ut i Kiruna jämfört med Ystad, Marstrand jämfört med Böda Camping, Stockholm jämfört med Göteborg o.s.v. o.s.v.
Att det lokalt utvecklas arbetsmetoder mer framgångsrika än andra, vilket du pekar på, är en annan del av samma helhet. Här utgör dock en centralistisk organisation en fara. Det centralistiska har en innebygd kraft som strävar emot att generalisera. Olikheter negligeras, något som fungerar i en miljö förutsätts på något ”magiskt” sätt att även vara framgångsrikt i en annan miljö. Det är lätt att sådant, i grunden bra företeelser, sorteras bort då de inte uppfyller generalitetens kriterier.
Centralen är något jag alltid varit skeptisk till…