Antalet lagförda arbetsmiljöbrott ökar. Allt fler arbetsgivare och företag har lagförts för arbetsmiljöbrott de senaste åren. Arbetsgivare som begår arbetsmiljöbrott kan dömas till både personligt ansvar och bötesstraff för företaget, dvs. företagsbot.
År 2021 beslutades om 113 lagföringar för personligt ansvar och företagsbot. 2024 var motsvarande siffra 132. Inom Åklagarmyndigheten är det Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål som utreder arbetsmiljöbrotten.
En förklaring till att fler lagförs för arbetsmiljöbrott är att åklagarna fick bättre möjligheter att använda företagsbot som ett verktyg för att bekämpa arbetsmiljöbrottslighet. Detta genom en lagändring som trädde i kraft i början av år 2020, Dessutom har tydligare rutiner och mer effektiva samarbetsformer med myndigheter som polisen och Arbetsmiljöverket införts.
I Sverige inträffar ungefär en dödsolycka i veckan på olika arbetsplatser och många fler skadar sig i jobbet. De flesta dödsolyckorna sker i byggbranschen, inom transport, jordbruk och i tillverkningsindustri. Hittills i år har det skett 32 dödsolyckor under arbete. Det kan jämföras med 27 stycken under samma tid 2024 och 29 stycken under samma tid 2022.
Arbetsplatsolyckor där det kan finnas misstankar om arbetsmiljöbrott utreds initialt av polisen. Oftast är polisen först på brottsplatsen. Arbetsmiljöverket utreder olyckorna separat i förebyggande syfte och utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. Parallellt utreder Arbetsmiljöverket om arbetsgivaren brustit i förhållande till arbetsmiljölagstiftningens skyddskrav. De kan i sådana fall göra en brottsanmälan till åklagaren.
– Det är mycket positivt att fler arbetsmiljöbrott kan lagföras nu jämfört med för några år sedan och även att handläggningstiden för utredningar av dödsolyckor, från det att en olycka har inträffat till dess att åtal väckts, har kunnat förkortas på grund av bättre rutiner och förbättrad samverkan mellan oss berörda myndigheter, säger vice chefsåklagare Jörgen Lindberg.
Läs mer:
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Att 32 personer omkommit i år är tveklöst 32 för många. Samtidigt tycker jag grundvalarna för statistiken är märklig, av nämnda 32 fall härrör ett från ett knivmord i Stockholm och 7 från den tragiska skolskjutningen i Örebro.
Mord och andra våldshandlingar begångna av personer som vare sig är arbetstagare eller arbetsgivare menar jag hör hemma i brottsstatistiken. Även när det gäller trafikolyckor, som vållas av en tredje part, är det för mig på inget sätt självklart att de ska ingå i statistiken.
Jag är förvisso fullt medveten om att statistiken egentligen avser personer som omkommit under arbetstid. Problemet är att detta, enligt mitt bestämda förmenande, gör statistiken otydlig och därigenom riskerar felaktiga fokus. Vill vi ha en statistik som speglar problemen i den dagliga arbetsmiljön, som trots allt innehåller den största delen av orsakssambanden, krävs en ”spetsigare” statistik.