Många åtalade i omfattande assistansbedrägerihärva

Åklagare vid Ekobrottsmyndigheten i Malmö har idag väckt åtal mot 20-tal personer som misstänks för delaktighet i en omfattande assistanshärva mot välfärdssystemet. Brotten rör grova bidragsbrott och grova bedrägerier. Sammanlagt har de misstänkta enligt åklagaren fått oriktiga utbetalningar på över 16 miljoner kronor. Brotten ska ha begåtts under åren 2011-2018.

Ärendet kretsar kring ett assistansbolag med två huvudmän. Bolaget har haft i uppdrag att tillhandahålla assistans för två olika brukare (hjälpbehövande) – en äldre man och en pojke som är under 18 år. Den äldre mannen bor ihop med sin hustru samt en kamrat. Dessa är huvudmisstänkta vad gäller mannens assistans.

Pojken har haft assistans sedan han var liten på grund av för tidig födsel med vissa fysiska komplikationer som följd. Åklagarna påstår dock att han inte har haft behov av assistans under den tidsperiod som åtalet gäller. Försäkringskassan återkallade hans assistans 2016, varpå Malmö Stad, utan kontakt med Försäkringskassan, beslöt att bevilja assistansen istället. Pojkens mamma och pappa är misstänkta vad gäller pojkens assistans.

Merparten av de övriga misstänkta är assistenter. Dessa är i några fall släkt med brukarna och i andra fall inte alls släkt.

– Det här är allvarliga brott som har pågått under lång tid. Bidragsfusk av den här sorten skadar tilltron till våra bidragssystem, säger Jenny Lindell, vice chefsåklagare vid Ekobrottsmyndigheten i Malmö, i ett pressmeddelande.

Ärendena hänger ihop på så sätt att den äldre mannens hustru är mor till pojkens mamma, det vill säga brukarna är morfar och barnbarn i förhållande till varandra.

Brottsupplägget består i att full assistans redovisats trots att assistans inte har utförts i den redovisade omfattningen.

Huvudmännen och de flesta assistenterna förnekar brott. Ett par assistenter har dock erkänt allt. De har uppgett att de överhuvudtaget inte har arbetat utan ställt upp med sina namn för att bland annat höja sin egen SGI eller för att kunna få a-kassa.

– Mycket av bidragen i vårt välfärdssystem bygger på att den med behov sanningsenligt lämnar uppgifter och tillerkänns stöd därefter. Kontroll och uppföljning om personen verkligen är berättigad till hjälpen håller i en del fall inte önskvärd kvalité eller kontinuitet. Det visar om inte annat tidsaspekterna i detta ärende, det vill säga att det har kunnat fortgå under flera år, säger Jenny Lindell.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,


Upptäck mer från Svenssons Nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.