Inom svensk fotboll är Norrlandsfönstret ett vedertaget begrepp, syftande på att nordliga lag haft svårt att gå upp och etablera sig i herrallsvenskan. Men begreppet rymmer även en mer konkret historisk bakgrund. Lag norr om Hälsingland gavs inte fram till säsongen 1953-54 möjlighet att spela i de två högsta divisionerna, skälet som angavs av Fotbollsförbundet var de långa resorna.
När väl lag norr om Hudiksvall och Söderhamn gavs tillträde till societeten var det först Lycksele som under senare delen av 1950-talet kvalade til allsvenskan. Det kom dock att dröja ända till 1964 innan något lag tog sig genom nålsögat. Det var GIF Sundsvall som bände upp Norrlandsfönstret.
Sejouren blev endast ettårig, men sedermera har laget återkommit flera gånger – och då även under längre sammanhängande perioder. Förutom GIF Sundsvall har också IFK Sundsvall, Luleå, Umeå och Östersund vid någon eller några tillfällen figurerat i högsta serien. Absoluta tätplaceringar lyser emellertid med sin frånvaro; det bästa utfallet var när såväl GIF Sundsvall (1988) som Östersund (2017) slutade som femma.
Damlagen
Men damlagen från de nordligare nejderna har varit betydligt mer framgångsrika, främst sticker härvid Umeås facit ut. Under 2000-talets första decennium erövrades hela sju svenska mästerskap. De absoluta höjdpunkterna var säsongerna 2003 och 2004 då även UEFA-Womens cup, inofficiella EM för klubblag, hemfördes. De mest lyskraftiga spelarna var målsprutan Hanna Ljungberg, mittfältsdynamon Malin Moström samt backklippan Hanna Marklund. Den tidens Umeå var nog Sveriges genom tidernas bästa kvinnliga klubblag .
Inte att glömma är heller Skellefteås Sunnanå. Laget var en pionjär som 1980 och 1982 erövrade SM-tecknet.
Såväl Umeå som Sunnanå är klubbar från Västerbotten, men det är dagens frontfigurer från Piteå som även satt Norrbotten på fotbollskartan. Är 1985 startade Piteå IF en damsektion, 1998 avancerade man till division 2 och tio år senare togs steget upp till damallsvenskan. Det hela slutade med omedelbar degradering, men sedan 2012 har man konstant hållit sig kvar. År 2017 bröts de formella banden med Piteå IF när Piteå IF Dam etablerade sig som en fristående förening.
Piteå IF DFF
Under åren 2015-2017 erövrades topplaceringar med den imponerande raden 3, 4, 4. Inför 2018 brottades dock den nyblivna föreningen med grava ekonomiska bekymmer och elitlicensen var i fara. Väl till seriestarten lyckades man emellertid ta sig ur strypgreppet. Det som följde var en storartad sensation. Piteå distanserade de resursstarka opponenterna Rosengård samt Kopparbergs/Göteborg FC och blev svenska mästare.
Hur kan Piteås sensationella triumf förklaras? Det är lätt att få bilden av Norrbotten som en avfolkningsbygd, men det är bara halva sanningen. Visst är fenomenet tydligt i stora delar av inlandet, men längs med kusten – med Luleå som landskapets själva nav. – sjuder det snarare av dynamik och utveckling. Piteå, en bit söder om Luleå, växte mellan 1970 och 2020 i invånarantal från 33 000 till 42 000. Skogen utgör fortfarande basen för kommunens industri och dessutom har turismen utvecklats till en växande kassako. Den vackra kustbygden – i kombination med långa, ljusa sommarnätter – drar till sig besökare från hela norra Europa.
Damfotbollen har byggt upp en imponerande ungdomsverksamhet med flera eldsjälar till ledare, en grundplåt för en långsiktig närvaro i elitskiktet. Dessutom har man värvat klokt, inte minst har flera spelare från Nigeria utgjort en påtaglig vitamininjektion.
Vad har då utfallet blivit säsongerna efter 2018? Topplaceringarna har uteblivit, men man har hankat sig kvar i allsvenskan – med resultatraden 6, 8, 11 och 7 – trots att nyckelspelarna Madelen Janogy och Julia Karlernäs förlorats. Den allsvenska premiären förra helgen gav också mersmak; 1-1 mot självaste Rosengård och därtill på bortaplan!
Anders Karlsson
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.